2011-02-26, 21:18
#601
Citat:
Ursprungligen postat av bjornebarn
Tyvärr är det så att alla används, men vid olika tillfällen. Just räkning är en av de lite krångliga sakerna i japanskan, och man får nog lära sig utantill, försöka hitta mönsterna, även om det kanske finns regler.
1 kan sägas ichi, i (med eller utan litet tsu efter), hito, tsui
2 kan sägas ni, futa, futsu
3 kan sägas san, zan, mi (med eller utan litet tsu)
4 kan sägas yo (med eller utan litet tsu), yon, shi,
5 kan sägas go, itsu
6 kan sägas roku, mu (med eller utan litet tsu), mui
7 kan sägas shichi, nana, nano
8 kan sägas hachi, you, ha (med eller utan litet tsu), ya (med eller utan litet tsu)
9 kan sägas kyuu, ku, kokono
10 kan sägas jyuu, tou, jyu (med litet tsu)
Och nu har jag säkert missat en del uttal. Den generella räkningsmetoden, när mna bara rabblar siffror, är:
ichi, ni, san, shi, go, roku , shichi, hachi, kyuu, jyuu
Sedan när man räknar saker, så att man måste kombinera räkneordet med det man räknar blir det lite olika uttal beroende på vilket ord man kombinerar med, tex
minuter: ippun, nifun, sanfun, yonfun, gofun, roppun (eller rokufun), nanafun, happun (eller hachifun), kyuufun, jyuppun (här kan du se att även ordet för minut (fun) ibland uttalas pun istället
månader: ichigatsu, nigatsu, sangatsu, shigatsu, gogatsu, roku-, shichi-, hachi-, kyuu-, jyuu-, jyuuichi-, jyuuni-gatsu
dag (som i datum: tsuitachi, futsuka, mikka, yokka, itsuka, muika, youka, kokonoka, touka, jyuuichinichi, jyuuninichi, jyuusannichi, jyuuyokka, jyuugonichi, ..., hatsuka (tjugonde), nijyuuichinichi, ..., nijyuuyokka (tjugofjärde), nijyuugonichi, ...
Här kan du se att när man kommer upp i högre siffror brukar det gå över till det generella räknesättet. "Ka" är ett uttal av kanjit för "nichi", och de betyder därmed samma sak. Man måste dock använda rätt uttala av det vid rätt tillfälle.
Sedan finns det lite mer generella räknesätt, när man faktiskt räknar saker:
Platta saker, tex papper: ichimai, nimai, sanmai, yonmai, go-, roku-, nana-, hachi-, kyuu-, jyuu-, jyuuichi-mai...
Avlånga saker, tex pennor: ippon, nihon, sanbon, yonhon, gohon, roppon (eller rokuhon), nanahon, kyuuhon, jyuppon (eller jyuuhon), jyuuippon...
Sedna finns det två sätt för typ obestämbara objekt, eller där man helt enkelt är lite osäker, det första för små objekt, det andra för generella objekt:
1: ikko, niko, sanko, yonko, goko, rokko, nanako, hakko (eller hachiko), kyuuko, jyuuko, jyuuikko...
2: hitotsu, futatsu, mittsu (eller mitsu), yottsu (eller yotsu), itsutsu, muttsu (eller mutsu), nanatsu, yattsu (eller yatsu), kokonotsu, tou (eller jyuu)
och sedan större än tio blir det helt enkelt: jyuuichi, jyuuni, jyuusan, jyuuyon, jyuugo, jyuuroku, jyuunana, jyuuhachi, jyuukyuu, nijyuu...
Ofta när man använder det senare av de två räknesätten brukar man ofta byta till räknesätt 1, alltså lägga till -ko, när man kommer upp i tal större än eler lika med tio. Jag har aldrig hört någon försöka med kombinationer som toohitotsu eller så.
Som du märker finns det många olika sätt att räkna på, och tyvärr tror jag att man helt enkelt får komma ihåg dem. Jag tog bara upp några få exempel nu för att visa hur uttalen ser ut i några av de vanligare räknesätten. Det du kan komma ihåg är dock att om det första räkneordet blir tex "hito", så vet du att de andra kommer att uttalas i enlighet med räknesätt 2 ovan. De olika uttalen hör alltså ihop. Det är just tex yon/shi och nana/shichi som man får komma ihåg när man skall använda vilken. När du är osäker är det dock bara att du använder antingen räknesätt 2 ovan, eller räknesätt 1.
Vill du styla lite kan du använda rätt räkneord när du beställer sushi i Japan, det finns fkatiskt japaner som inte vet hur man räknar sushi-bitar:
ikkan, nikan, sankan, yonkan, gokan, rokkan, nanakan, hachikan, kyuukan, jyuukan, jyuuikkan,...
1 kan sägas ichi, i (med eller utan litet tsu efter), hito, tsui
2 kan sägas ni, futa, futsu
3 kan sägas san, zan, mi (med eller utan litet tsu)
4 kan sägas yo (med eller utan litet tsu), yon, shi,
5 kan sägas go, itsu
6 kan sägas roku, mu (med eller utan litet tsu), mui
7 kan sägas shichi, nana, nano
8 kan sägas hachi, you, ha (med eller utan litet tsu), ya (med eller utan litet tsu)
9 kan sägas kyuu, ku, kokono
10 kan sägas jyuu, tou, jyu (med litet tsu)
Och nu har jag säkert missat en del uttal. Den generella räkningsmetoden, när mna bara rabblar siffror, är:
ichi, ni, san, shi, go, roku , shichi, hachi, kyuu, jyuu
Sedan när man räknar saker, så att man måste kombinera räkneordet med det man räknar blir det lite olika uttal beroende på vilket ord man kombinerar med, tex
minuter: ippun, nifun, sanfun, yonfun, gofun, roppun (eller rokufun), nanafun, happun (eller hachifun), kyuufun, jyuppun (här kan du se att även ordet för minut (fun) ibland uttalas pun istället
månader: ichigatsu, nigatsu, sangatsu, shigatsu, gogatsu, roku-, shichi-, hachi-, kyuu-, jyuu-, jyuuichi-, jyuuni-gatsu
dag (som i datum: tsuitachi, futsuka, mikka, yokka, itsuka, muika, youka, kokonoka, touka, jyuuichinichi, jyuuninichi, jyuusannichi, jyuuyokka, jyuugonichi, ..., hatsuka (tjugonde), nijyuuichinichi, ..., nijyuuyokka (tjugofjärde), nijyuugonichi, ...
Här kan du se att när man kommer upp i högre siffror brukar det gå över till det generella räknesättet. "Ka" är ett uttal av kanjit för "nichi", och de betyder därmed samma sak. Man måste dock använda rätt uttala av det vid rätt tillfälle.
Sedan finns det lite mer generella räknesätt, när man faktiskt räknar saker:
Platta saker, tex papper: ichimai, nimai, sanmai, yonmai, go-, roku-, nana-, hachi-, kyuu-, jyuu-, jyuuichi-mai...
Avlånga saker, tex pennor: ippon, nihon, sanbon, yonhon, gohon, roppon (eller rokuhon), nanahon, kyuuhon, jyuppon (eller jyuuhon), jyuuippon...
Sedna finns det två sätt för typ obestämbara objekt, eller där man helt enkelt är lite osäker, det första för små objekt, det andra för generella objekt:
1: ikko, niko, sanko, yonko, goko, rokko, nanako, hakko (eller hachiko), kyuuko, jyuuko, jyuuikko...
2: hitotsu, futatsu, mittsu (eller mitsu), yottsu (eller yotsu), itsutsu, muttsu (eller mutsu), nanatsu, yattsu (eller yatsu), kokonotsu, tou (eller jyuu)
och sedan större än tio blir det helt enkelt: jyuuichi, jyuuni, jyuusan, jyuuyon, jyuugo, jyuuroku, jyuunana, jyuuhachi, jyuukyuu, nijyuu...
Ofta när man använder det senare av de två räknesätten brukar man ofta byta till räknesätt 1, alltså lägga till -ko, när man kommer upp i tal större än eler lika med tio. Jag har aldrig hört någon försöka med kombinationer som toohitotsu eller så.
Som du märker finns det många olika sätt att räkna på, och tyvärr tror jag att man helt enkelt får komma ihåg dem. Jag tog bara upp några få exempel nu för att visa hur uttalen ser ut i några av de vanligare räknesätten. Det du kan komma ihåg är dock att om det första räkneordet blir tex "hito", så vet du att de andra kommer att uttalas i enlighet med räknesätt 2 ovan. De olika uttalen hör alltså ihop. Det är just tex yon/shi och nana/shichi som man får komma ihåg när man skall använda vilken. När du är osäker är det dock bara att du använder antingen räknesätt 2 ovan, eller räknesätt 1.
Vill du styla lite kan du använda rätt räkneord när du beställer sushi i Japan, det finns fkatiskt japaner som inte vet hur man räknar sushi-bitar:
ikkan, nikan, sankan, yonkan, gokan, rokkan, nanakan, hachikan, kyuukan, jyuukan, jyuuikkan,...
Shit......
Holy crap!! De kunde inte gjort det lite svårare för en??!Ja, det blir väll bara att plugga in det. Det kommer nog sitta till slut. Tack som fan för ett grymt svar!!
Bor du i Japan förresten?
Det är dock möjligt att säga mitari, yotari, itsutari osv, men jag har aldrig hört någon faktiskt använda det, utan har bara fått veta att det existerar. Det är nog föråldrat, skulle jag tro.
