Hämnd - Människans natur

Hämnd förekommer överallt och hela tiden, dock oftast i liten och mindre omfattande skala.
tex.
någon pojke slår dig på armen i skolan, då slår du tillbaka.

en polare driver med dig eller retar dig på ett skämtsamt sätt, då kommer du definitivt göra detsamma när du får tillfälle.

En annan spelare "dödar" dig på något dataspel, tex World off warcraft när du var upptagen, du respawnar och ser honom kort därpå upptagen, då kommer du med all säkerhet utrkräva din hämnd.

hämndaktioner begår nog många varje dag på ett småskaligt eller skämtsamt sätt, ibland allvarliga också förstås, men mycket mer sällan.

Hämnd är en del av den mänskliga naturen.
Är hämnd övervägande bra eller dåligt?

och vad har hämnden i mer allvarlig form i historien lett till och har denna mänskliga natur förvärrat eller förbättrat för mänskligheten?

Jag tror det har att göra med att man väljer hat före kärlek. I väldigt elementärt språk uttryckt, såklart.

Men för att citera Gandhi:

http://www.youtube.com/watch?v=s8jw-ifqwkM

An eye for an eye
will make us all blind

Hämnd sätter en prislapp på felbehandling. Skadar du mig så får det konsekvenser.

Angående historiska konsekvenser, Peter Englund skriver i sin bok Ofredsår om hur en grupp på ca 20 svenska soldater hamnar i ett bakhåll och blir överfallna av ett gäng bönder. Bönderna skär av deras öron och näsor, petar ut deras ögon och hugger av deras händer och fötter. Sen lämnas de till sitt öde. (det hela var en hämndaktion för allt djävulskap bönderna utsattes för av de den svenska hären).

Som svar bränner den svenska krigsmakten 200 tyska byar.

Visar rätt tydligt på hur "ett öga för ett öga kommer göra hela världen blind" såsom Gandhi sa.

Allt ge&ta är inte hämnd. Det finns reciprocitet, intersubjektivitet, makt, utbyte, och så vidare. Att döda varandra i WoW är en del av spelet, det behöver inte finnas någon intentionalitet om hämnd/vedergällning.

Jag blev tillsagd av mina föräldrar att slå tillbaka om någon slog mig i skolan. Det var inget som jag förstod eller gjorde naturligt. Det var något jag fick lära mig. På samma sätt är det i sådana så kallade "våldskulturer" som mellan Nuer och Dinka i Sudan eller mellan Israeler och Palestinier i Gaza. Barn får ett vapen i handen och ser människor döda varandra. Att hämnas blir naturligt.

Det sagt, jag tror inte det är bra att hämnas. Först och främst så visar det på att man går runt och tänker på något som hänt, man vistas helt enkelt mer i dåtiden än i nutiden. I en sådan situation är man inte speciellt medveten om vad som händer runtomkring, man fokuserar inte på det man har framför sig här och nu.

Eller rättare sagt, det är inte rätt att tänka på hämnd. Bra kan det säkert vara, men det beror på vem man frågar, den som hämnas eller den som blir hämnad på. Man måste helt enkelt skilja på etik och moral. Etiken kan göras objektiv, men moralen är alltid subjektiv. Och moralen grumlar argumenten, får det att handla om normer istället för ideal, får det att handla om emotioner istället för rationalitet. Så det är inte ens rätt att tala om hämnd i termer om bra och dåligt.