Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Jag håller med Ornulf i den här frågan.

Att inte följa Vetenskapsrådets riktlinjer och därutöver försöka sekretessbelägga identiteten på granskaren gör ju även en lugn själ misstänksam. PRÅ och JA har garanterat varit under en hel del tryck pga deras arbete i fallet och man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att undra om Henrik Druid försökt styra tillsättandet av granskaren för att delvis skona dem från alltför hård kritik.

Måste rätta mig själv. Enligt

http://www.dagensmedisin.no/nyheter/2010/09/14/norsk-professor-hentes-til/index.xml

är Mörland "spesialist i klinisk farmakologi, divisjonsdirektør ved Folkehelseinstituttet og professor i farmakologi og rettstoksikologi ved Universitetet i Oslo."

Han är farmakolog (jag trodde att han var specialist i rättsmedicin). Fortfarande tycker jag dock att det behövs allmänklinisk kompetens i anestesiologi och palliativ medicin (man måste fundera på morfinnivåerna också, inte bara tiopentalet, i en vetenskaplig granskning) för att det skall bli en vettig bedömning.

Notera också att någon (av oss debattörer misstänker jag) har bjudit på en länk till detta forum på den norska medisin-sidan.

Vid närmare eftertanke håller jag nog också med Ornulf och Sikhander. Jag oroas mer av att vi ånyo inte får en nog genomträngande genomgång.

Min gissning är att Mörland kommer att frånsäga sig uppdraget. Han verkade inte främmande för det enligt vad som stod på sidan ovan:

– Jeg kjenner ikke hennes rolle i saken, og har ikke sett saksdokumentene og er dermed ikke kjent med hvilke personer som er involvert. Når saksdokumentene kommer må jeg ta stilling til om det kan foreligge habilitetsproblemer (norska för jäv), sier Mørland til Dagens Medisin

Ja, det finns en risk att Mörland avsäger sig uppdraget och det är mycket olyckligt. Det rätta vore att det direkt kunde bli en rättslig prövning av om det föreligget jäv. Det finns ingen som helst anledning att använda några speciella vetenskapliga jävskriterier. De är ändå inte skapade för att användas vid en sådan här situation.

Det är lite lustigt för förut har det funnits en underton i tråden att den vetenskapliga intregiteten skulle vara så stor så inte ens partsexperter får misstänkas för att vara partiska. Nu föreslås det att för att det är en vetenskapsman inblandad så skall det behövas speciella jävsregler.

För mig är det mycket enkelt. Det finns inget som talar för att en vetenskapsman skulle ha en högre moral än folk i allmänhet men heller inte att h*n skulle ha en lägre moral.

När det gäller om det är lämpligast med en eller flera utredare så kan man alltid ha åsikter, men som det verkar har parterna nått någon typ av överenskommelse om att det skall vara en utredare och då får det vara så.

Jag förstår inte hur du resonerar. Såsom Bustopher visat har det rättsliga rådet tydliga regler för den här situationen (paragraf 4.6.2) - expertyttrandet skall ske enligt inomvetenskapliga vedertagna principer för 'peer review' prövning. Vidare har Vetenskapsrådet skrivit ner jävspraxis för 'peer review' prövningar.

Jag förstår inte hur någon kan argumentera för en lösning som ligger utanför ramen för de regler som berörda institutioner skrivit ner själva.

Observera att jag här inte tar ställning för huruvida det faktiskt föreligger jäv eller inte. Jag kan däremot konstatera att de av någon outgrundlig anledning bryter mot sina egna regler. Regler som syftar till att minimera risken för jäv. Det här liknar ju mer och mer en såpa.


Jag håller med dig - vetenskapsmän har inte högre moral än några andra människor. Däremot fungerar 'peer review' systemet som ett akvarium med hajar så länge som de kodifierade jävsreglerna följs - dvs osanningar och dålig vetenskap upptäcks inom en kort tidsperiod med nästan hundraprocentig träffsäkerhet. Därav följer också hur pass viktigt det är att följa de regler som finns.

Om RR vill backa på sitt förslag av sakkunnig har de nog alla möjligheter att göra det inom sitt eget ramverk, men om de vidhåller att de prövat saken internt och inte ser några vetenskapliga problem kan man inte, rent rättsligt, göra något åt saken.

Jävsreglerna i rättegångsbalken gäller domarna i målet (de lagfarna och nämndemännen), inte vittnen och sakkunniga. För RR gäller, såvitt jag förstår reglerna i förvaltningslagen:

Hurtig har ju också, via Claesson klagat på det sättet, dvs begärt att RR skall ompröva sitt förslag. Han kan inte göra så mycket annat.

Ok, är jävsreglerna direkt framtagna för att gälla vid bland annat 'peer review' så får jag en större förståelse för din synpunkt. Tycker ändå att man måste hålla juridiken i förgrunden och att det viktiga är om domstolen anser att det föreligger jäv och inte vad vetenskapsrådet tycker. Nu får ändå Rättsliga rådet en chans att ompröva sitt beslut, men blir det ingen ändring där så är det vansinnigt att vänta med en domstolsprövning, angående jäv, tills utredningen är klar. Det bästa vore att få det prövat direkt nu i domstol och håller Bustophers resonemang ihop så bra som du tycker så kan vi anta att domstolen finner att jäv föreligger, alternativt att myndighet har åsidosatt sitt regelverk.

Saken är nog den att något rättsligt jäv inte föreligger, om det nu inte finns några närmare kopplingar mellan Mörland och de inblandade än vad som redovisats. RR kan däremot backa på sitt val, respektive Mörland kan avstå uppdraget, men Hurtig (eller Claesson) kan bara tvinag bort Mörland om de kan peka på något smaskigare jäv än de redovisade.

Håller med om att försvaret har väldigt lite att komma med här, men det känns ändå konstigt om de inte ens har chans att få det prövat. Vem skall avgöra om det är smaskigt nog för att prövas?

Det blir litet invecklat, men gången är ungefär så här:

Att anmäla jäv till SoS angående deras val av utredningsperson (sakkunnig) kan (och bör) man göra direkt. Då har SoS att pröva jävsfrågan, och kan antingen lämna den utan bifall eller ta fasta på den och vidta lämplig åtgärd så fort det kommer till myndighetens kännedom. (Här verkar man ju redan ha tänkt igenom saken och anser inte att jäv föreligger). Men det är SoS (ochh RR) som avgör smaskigheten i jävet. Det kan ju tänkas att man verkligen har något att komma med, men att ta upp sådant som vi diskuterat här biter nog inte så bra. Det är ju inte ett tillsättningsärende som diskuteras och vad Mörlands intresse i saken skulle vara är ju svårt att se.

Sedan gäller 12 paragrafen i förvaltningslagen, som avslutas med passusen "Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet." I praktiken betyder det "Vänta och se om du är missnöjd med beslutet innan du förklarar dig missnöjd med de som fattat det".

Jag håller med dig i din analys dvs jäv enligt Förvaltningslagen föreligger inte med nästan 100% sannolikhet. Däremot är kandidaten jävig enligt Vetenskapsrådets riktlinjer för hur förvaltningslagen dels skall tillämpas vid tjänstetillsättningar dels vid val av experter för 'peer review' förfarande (dvs inte endast vid tillsättningsärenden).

Mitt huvudbry handlar egentligen mest om varför Socialstyrelsen väljer att frångå sina egna regler i ett ärende som har vållat så mycket diskussion just kring RMVs vetenskapliga metod och tolkning av data. Det ligger farligt nära till hands att anta att leden sluts kring PRÅ och JA.

Jo, det kan man ju fråga sig, men det kan ju tänkas att man helt enkelt ansett denne mest lämpad. Det handlar ju också om ett relativt stort uppdrag (som det verkar, tidsmässigt) och det kan ju tänkas att man haft fler kandidater än Mörland.

Det alternativa regelverket runt vetenskapligt jäv är ju inte heller fullständigt ovillkorligt, om jag förstod saken rätt.

Jag har hittat ett dokument som kanske har relevans. Hantering av jäv, intressekonflikter och bindningar när externa experter anlitas

Vad jag kan se här så verkar det inte som att Vetenskapsrådets riktlinjer ens är omnämnda.

Edit: JÄVSDEKLARATION