Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Att PCuri fortfarande är för korkad för att förstå de svar han får, ja det är inget någon annan kan göra något åt utan det är något han måste fixa själv tex genom att läsa en högskolekurs i biokemi

Mer noterbart är att han inte förnekar fakta nu.

Dvs att ingen har sett någon tiopentalspruta.
Ingen kan visa vad slaktblodet innehöll.
Ingen kan bevisa att blodpuddingen var rätt blandad.

Nu ska vi bara se om han kan fatta att alla efterföljande analyser saknar bevisvärde vilket även domstolen har slagit fast

Till att börja med konstaterar jag att varken Clodius, mace2442 eller någon i läkargänget svarat på min kärnsynpunkt att tingsrätten så öppet och fräckt struntade i att det prov finska RMV mätte på var spätt 10 ggr. Och ingen annan heller har gjort det på 10 månader. Och det beror på att tingsrätten bluffade på den här punkten och på att Clodius, mace2442, läkargänget o s v vet om detta.

Så kommentarer mer på detaljnivå när det gäller (går)dagens skörd av svar.






Rättens oberoende expert Mörland har ju sagt att babyn teoretiskt kan ha avlidit av morfinet också (eller ännu mer teoretiskt: Avlidit av sig själv precis som hon fick en överdos av både tiopental och morfin). Så efter Mörlands påpekande kompletterade ju åklageriet med en alternativ brottsrubricering, d v s försök till dråp.

Vi kan också notera att Mörlands teoretiska, undre gräns för hur mycket tiopental babyn fick (reducering till 1/4) motsvarar ca 2,857 g för en vuxen man. Amerikanska fångar som avrättades med tiopental fick 2-5 g. De som även fick hjärtstoppande medel fick 2-3 g medan de som bara fick tiopental fick 5 g. Så det är väl inte hundraprocentigt bevisat att alla doser under 5 g alltid innebär att individen i fråga dör.

I domen refereras också ett fall där en baby fick 10 ggr för mycket tiopental men tydligen överlevde. Troligen var då dosen inte tänkt vara maxdos (motsvarande 0,5 g för en vuxen man). För då hade man landat på motsvarande 5 g för en vuxen man (0,5 g x 10 = 5 g). Men det kan ju tänkas att babyn fick i sig något i närheten av motsvarande 2,857 g och överlevde trots detta.

I domen verkar man inte ha anfört teorin att någon annan än läkaren kan ha använt sig av tiopentalet som fanns på sjuksalen för att fria läkaren. Grundbulten i deras resonemang är som sagt i stället att det kan ha blivit något fel på spädningen av det prov där en del skickades till finska RMV och att man struntar i att det maximala, teoretiska felet i så fall kan blivit högst 5,26 ggr. Jag tolkar detta som att en gärningsman i normala fall hade blivit fälld om man konstaterat massiv tiopentalöverdos i samband med döden samtidigt som den misstänkte gärningsmannen påstått sig ha destruerat allt tiopental som fanns på sjuksalen.






Ja, alltså din ”desavoerade” (eg. desavouerade, dessutom knappast rätt ordval) bevisning har jag ju kommenterat ovan. D v s att tingsrätten sydde ihop ett resonemang som baserade sig på att man struntade i att provet finska RMV fick var spätt 10 ggr.

Det du säger om homogenisering och att kristaller då löses upp är dock intressant. I så fall innebär detta alltså att en eventuell kristall fördelades på hela provet. Det innebär att du behöver en större kristall än annars för att påverka tiopentalhalten påtagligt. Och ju större kristaller desto mindre blir sannolikheten att man råkar stöta på någon. Och ju större blir också sannolikheten att man får syn på någon (labbteknikern såg ingen). Jag tror inte att tingsrätten struntat i detta argument om det hade hållit. Har aldrig hört att domstolar medvetet brukar strunta i argument som kan fria en åtalad om man vill skriva ihop en friande dom.








Några kommentarer:

1. Två släktingar uppgav i polisförhören att läkaren sprutade in något i babyn när hon dog. I tingsrätten hade de dock flyttat tidpunkten för dessa injektioner bakåt i tiden. Jag har tidigare spekulerat i om detta berodde på att föräldrarna gett en annan version och att släktingarna, eftersom läkaren i de inledande polisförhören skyllt på föräldrarna eftersom de frågade om babyn kunde få något mer, inte ville att föräldrarna skulle anklagas för någon slags anstiftan av läkarens handling. (Tidigare hade de gjort allt för att hålla liv i babyn, bl a hade de försökt få babyn flyttad till Uppsala, vilket hade blivit dyrt för Stockholms läns landsting och det var också efter detta läkarna föreslog att man skulle ”avveckla” babyn.)

2. RMV hade testat slaktblodet. Eftersom försvarets Olof Beck tyckte att svenska RMV hade lyckats detektera tiopental i det ospädda baby-blodet tycker jag inte RMV borde ha varit inkapabelt att göra detsamma när det gäller slaktblodet. Olof Beck verkar inte heller enligt domen anföra någon sådan explicit synpunkt. Inte heller verkar tingsrätten använda detta argument.

3. När det gäller blandningen (d v s spädningen) av ”blodpuddingen” så har jag som sagt påpekat ovan att det maximala, teoretiska spädningsfelet var 5,26 ggr. (Utskriftsgräns för fenobarbital = 10 mikrogram/gram, fenobarbitalhalt innan spädningen = 19 mikrogram/gram, spädning 10 ggr ger 19 /10 = 1,9 mikrogram/gram, vilket ger maximalt spädningsfel 10 / 1,9 ≈ 5,26 ggr. Spädning mer än 10 ggr hade underdrivit tiopentalhalten, spädning med mindre än 10 ggr hade överdrivit tiopentalhalten.)

4. Domstolens underkännande av bevisningen bygger på bluffen att provet finska RMV fick inte var spätt 10 ggr:

”Fenobarbitalhalten i hennes blod mättes kontinuerligt ända fram till på morgonen den 20 september. Koncentrationen av fenobarbital uppmättes vid analysen av det utspädda provet till 22 µg/g blod, vilket var i god överensstämmelse med koncentrationen i det outspädda provet som uppgick till 19 µg/g blod och även i paritet med det värde som uppmättes i Linnéas blodplasma på morgonen den 20 september. Denna överensstämmelse mellan det outspädda och det utspädda provet talar naturligtvis för att resultatet av analysen av det utspädda provet är riktigt även när det gäller tiopentalet. Det finns dock andra resultat som pekar i en annan riktning, nämligen resultatet av den finska analysen. Vid den analysen uppmättes ett betydligt lägre värde i fråga om fenobarbitalet. I den analysen påvisades endast en koncentration av fenobarbital som understeg deras utskriftsgräns, vilken är 10µg/g blod. Denna skillnad ger enligt tingsrättens mening anledning att ifrågasätta hur representativt den uppmätta koncentrationen av fenobarbital verkligen var i det utspädda provet i förhållande till det outspädda. Detta innebär i sin tur att provresultatet i fråga om fenobarbital inte kan tas till intäkt för att koncentrationen av tiopental varit representativ i det utspädda provet i förhållande till det outspädda.”

Dina inlägg ter sig alltmer besynnerliga. Du skrev t.ex. i ett inlägg strax ovan att du läst domen igen. Ditt senaste inlägg visar svart på vitt att du inte begriper vad du läser och att du alltså fortfarande inte förstått domen. När du skriver att det verkar som att man i domen inte anfört teorin att någon annan än läkaren kan ha använt sig av Tiopentaletsom som fanns på sjuksalen exponerar du sålunda två väsentliga brister i ditt resonemang. För det första förefaller det som om du rent faktiskt inte förstår vad som står i domen eftersom du använder dig av formuleringen "I domen verkar man inte ha anfört teorin". Före det andra uppvisar du rejäla brister i insikten vad avser dömande i domstol. Jag vet inte exakt vad som sagts under huvudförhandlingen men jag betvivlar att åklagaren eller målsägandebiträdet gjort gällande "att någon annan än läkaren kan ha använt sig av tiopentalet som fanns på sjuksalen för att fria läkaren". Och i så fall har domstolen naturligtvis varit förhindrad att lägga en sådan teori till grund för sin slutsats. (Parentetiskt kan nämnas att en domstol inte själv får torgföra teorier som skulle kunna grunda ett domslut, det är parternas sak.) Skulle det dock vara så att åklagaren eller målsägandebiträdet anfört detta är det förvånande att du först nu konstaterar att domstolen undvikit att ta med saken i sina domskäl. Man kan väl för övrigt anta att fler än du hade reagerat.

Det är uppenbart att dina resonemang numera enbart går ut på att ommodellera verkligheten för att du ska kunna klämma in någon form av logisk riktning av skeenden som skulle kunna fälla läkaren om bara domstolen rätt förstått att analysera vad som förekommit i saken. Det är bara det att domstolen hade att ta ställning till en helt annan verklighet än den du sitter och författar dina inlägg utifrån. Du fabulerar och du fortsätter oförtrutet med detta trots att alla som bemöter dina inlägg i tråden påpekar dina upprepade och ständigt nytillkomna felaktigheter.

Du har inte förstått domen och risken är stor att du inte kommer att förstå den hur många gånger du än läser den. Du har heller inte förstått vad som verkligen hänt och du har dessutom inte förstått vad som ligger till grund för domskälen. Med sådana brister i de grundläggande insikterna kan resonemanget bara bli en soppa. Och att du fortsättet dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad med dina verklighetsfrämmande och direkt knasiga inlägg kan ju bara vara ett uttryck för att du har en form av osund låsning kring det här fallet. Vad denna låsning beror på är dock något som ligger bortom ämnet för denna tråd men du bör själv ta dig en rejäl funderare kring saken.

Pcuri, jag skall försöka förklara hur man rimligen bör ha tänkt i rätten, litet enklare än domens ord:

1. Man börjar med att bilda sig en uppfattning om vad saken handlar om
2. Man tittar på hur den nödvändiga beviskedjan ser ut
3. Därefter värderar man de ingående delarna enligt den stränga bedömningsnormen "bortom rimligt tvivel". Man behöver då veta "vad har hänt" - "hur har det gått till" och "vem har i så fall gjort något"

Brister då kedjan fortsätter man inte enligt någon sorts spekulativ "what-if" modell.

Nu ansåg rätten att redan i skede ett, "vad har hänt" var osäkerheten så stor att man enbart därför inte kunde bevisa brott. Rättens ordförande tog dock på sig att påpeka att det inte var det enda tveksamma i beviskedjan, och nämnde bl a frånvaron av bevisning som pekade på injektioner, sannolikt för att vara litet förebyggande hygglig mot läkaren (och, indirekt, mot åklagaren, kan man tänka sig).

Det är naturligtvis tänkbart att det använts tiopental i slutskedet för att lindra plågor (det var ju "läkargängets" första tanke och det påpekades ju ett flertal gånger att man får göra så om det finns ett behov) och tiopentalet hade ett syfte, annars hade det inte funnits uppdraget och klart. Men nu har domstolen kommit fram till att det inte kan visas brott i sammanhanget och så är det med den saken.

Lika väl som jag argumenterar för att det är rätt och riktigt att utreda och pröva då det ser fel ut, lika rätt anser jag det är att då acceptera att prövningen utfallit på ett annat sätt än det man kan ha tänkt sig från åklagarens sida.

Och fortfarande fattar inte PCuri att han har fått ett svar.

Ingen har således sett någon gul spruta idag heller. Dvs det finns inget som talar för en tiopentalinjektion. Man kan inte heller säga när flickan dog i förhållande till injektion. Jämför vi då med PCuris favorit med avrättade fångar så vet vi ju att det handlar om sekunder efter injektion

Fortfarande inget som helst bevis för vad blodpuddingen innehöll.
RMV har fortfarande inte gjort ett korrekt test då man inte hade nått isntrument att göra det på.

Och PCuri kan fortfarande inte heller visa att det var rätt blandat.

Att han sen som avslutning inte förstår den dom han läser. Ja det kan vi inte göra så mycket åt men vi kan ju påpeka att samtliga experter anser att det angivna värdet är orelistiskt. (det var aldrig uppmätt då man bara kan mäta på blodet, itne blodpuddingen då den itne är relevant idag heller)

Mitt förra inlägg:

https://www.flashback.org/sp38939142


Och svaren i tur och ordning:




Tja, alltså uppenbarligen har alltså antingen försvaret inte använt sig av teorin att någon annan kan ha tillfört tiopentalet eller så har tingsrätten inte tagit någon större notis om detta.

Det man i stället gjorde var som sagt att strunta i att provet finska RMV mätte på var spätt 10 ggr och att det maximala spädningsfelet inte var obegränsat eller något ditåt (utan max 5,26 ggr). Den här enkla synpunkten har jag som sagt inte fått något svar på i 10 månader. I stället har man hela tiden försökt byta ämne eller komma med en massa ordbajs som du (som tyvärr kan låta rätt vederhäftigt trots att t ex du själv egentligen inte säger något).








Och den länk i beviskedjan som skall ha brustit enligt tingsrätten är alltså det eventuella spädningsfelet för det prov finska RMV mätte på. Och här bluffade man som sagt eftersom man inte låtsades om att provet var spätt 10 ggr. Hittar man ingen brusten länk i beviskedjan så skapar man en. Och överklagar inte en åklagare som blir hotad på DN:s ledarsida så står sig domen.

När det gäller frågan om läkaren använt sig av tiopental i livets slutskede för att lindra plågorna eller liknande så förnekar hon ju detta. Hon påstod i stället att hon destruerat allt tiopental som fanns på sjuksalen. Det säger väl i så fall kanske en del om uppsåtet och storleksordningen på injektionen.

Vad har du svarat när det gäller mitt påpekande om att tingsrätten bluffade när man struntade i att provet finska RMV mätte på var spätt 10 ggr? Svar: Inget. Och ingen annan heller de senaste 10 månaderna.

De två släktingar som i polisförhören sade att de sett någon slags injektion i samband med döden försköt i tingsrätten tidpunkten för injektionen bakåt i tiden. Har kommenterat detta tidigare. Dessa upplysningar förefaller dock mindre viktiga när det gäller brottsrubriceringen försök till dråp. För detta brott behövs nämligen inte att individen i fråga dog av den injektionen (babyn kan ju teoretiskt också ha dött av morfinöverdosen).

När det gäller de fångar som avrättades med 2-3 g vet vi att hjärtat kunde fortsätta slå sporadiskt i runt en halvtimme. Hur det var med de som fick 5 g är väl mer oklart.

Tingsrätten valde som sagt själv att inte välja förklaringen att det spädda blodet (”blodpuddingen”) innehöll några droppar hästblod som i sin tur innehöll litet tiopental vilket i sin tur skulle kunna förklara mätvärdena. För detta skulle nämligen inte framstå som trovärdigt om Olof Beck säger att RMV kan detektera (dock ej kvantifiera) tiopentalförekomst i babyblod. Varför skulle de då inte kunna göra detta när det gäller slaktblod? Sedan har vi också sannolikheten för att det skulle ha kunnat komma med litet hästblod med tanke på hur ovanliga slaktdjur hästar är. Mängden skulle ju i så fall också sannolikt ha varit mikroskopisk. Så därför valde man i stället bluffen om spädningen. Det tog faktiskt några dagar innan det gick upp ett ljus för eloge och sedan mig själv i den här tråden (jag brydde mig som sagt först inte om eloges synpunkt eftersom jag trodde att en person som trodde att Christine Schürrer var oskyldig sannolikt inte skulle kunna snoka fram något viktigt).

När det gäller vad experterna tycker så har jag redan tidigare återgivit följande citat ur domen:

”Åklagarens påstående om att Linnéa fått en dödlig dos tiopental strax före, efter eller möjligen både före och efter sin död, bygger närmast i sin helhet på det analysresultat som tagits fram av RMV, avdelningen för rättskemi och genetik, i Linköping. Det är också så att de expertvittnen, som har uttalat sig om vad som är det mest sannolika händelseförloppet, har haft detta analysresultat som utgångspunkt för sina slutsatser. Det är nämligen mot den bakgrunden, alltså att Linnéa skulle ha haft en koncentration om 2000µg tiopental per gram blod i det från henne tagna lårvensblodet, som Krister Nilsson och Rune Dahlqvist har uttalat att det mest sannolika händelseförloppet är att tiopental har tillförts i en mycket stor dos nära före döden. Rune Dahlqvist har senare, efter att ha tagit del av Jörg Mörland utlåtande, i likhet med denne, uttalat att det mest sannolika är att en mycket hög dos tiopental injicerats strax före, strax efter eller både före och efter dödens inträde.”


Länken till professor Rune Dahlqvists utlåtande från 2009 m m fungerade häromdagen och återfanns här:

http://d01.megashares.com/index.php?d01=aa7fdf0

Jo du har fått svar gång efter gång efter gång efter gång efter gång efter gång på hur du fortfarande inte begriper det du läser. Du har bevisligen inte begripit den här gången heller.

Som vanligt när Pcuri:s påståenden inte håller så ljuger han.
Nu var det dags för en av de redan överbevisade lögnerna att göra repris.
Tråkigt nog för honom så har det redan bevisats gång efter gång att det inte finns någon överdos morfin (överdos är bara möjlig när man överskrider läkarens ordinerade dos). Det finns inte heller någon maxdos utan morfin sätts efter behov (se fass eller bushtoppers utmärkta inlägg i frågan).

Du kan inte bevisa vad som har getts i en spruta som du inte kan säga när den gavs heller. Detta är då enligt PCuri bindande bevis för mordförsök. Det ska bli väldigt intresant att se de bevis som ställer detta bortom allt rimligt tvivel eller ska alla som ger koksalt för att rensa en infart åtalas för mordförsök?

Återigen så kan inte PCuri på något sätt visa vad slaktblodet innehöll (tro duger som sagt inte, kravet är vetenskap), inte heller kan han visa att man har använt metoden på andra tiopentalfall eller att man ens har blandat rätt.

Ja tänk om du någon gång skulle förstå det du läste. Vad mycket enklare allt skulle vara för dig.
"Det är nämligen mot den bakgrunden, alltså att Linnéa skulle ha haft en koncentration om 2000µg tiopental per gram blod i det från henne tagna lårvensblodet". Dvs "SKULLE HA HAFT" , inte bevisat att hon hade. Med andra ord helt irrelevant så länge man inte kan bevisa att RMV har gjort rätt när man blandade blodpuddingen.

Det citat som är mer intresant och som är direkt dödande för RMV är "En annan omständighet som samtliga experter i stort sett har varit eniga om är att en så hög koncentration som 2000µg/g blod är så exceptionell och extrem att den i sig ger skäl till ett ifrågasättande av analysresultatet."

Här säger man alltså att det finns mer än rimliga tvivel på att analysen är fel och iom det är åklagaren totalt körd, precis som Pcuri

Varför skulle försvaret presenterat en sådan teori menar du? Försvaret är just ett försvar, inte en åklagare. Det är inte försvarets sak att parallellt med åklagaren anklaga någon för en viss gärning. Det försvaret skall göra är att så tvivel beträffande åklagarens gärningspåstående. I det här fallet skulle det varit mycket märkligt om försvaret påstått att någon injicerat Tiopental i barnet just före dödsögonblicket. De flesta hade nog höjt på ett ögonbryn inför ett sådant påstående. I och med detta faller också din teori om att domstolen inte skulle ha tagit någon notis om ett sådant påstående.

Du sitter och fantiserar ihop saker. Varför börjar du över huvud taget prata om något som inte förekommit i verkligheten. Ingen har påstått att någon annan injicerat Tiopental i flickan, det är du som fabulerar om detta. Det har inte hänt. Du modellerar fram ett skeende som saknar förankring i vad som förekommit i verkligheten. Man kan bara skaka på huvudet när man läser dina stolligheter. Du fördömer regelbundet det du kallar läkargänget men till skillnad från dig håller sig läkargänget till sanningen och till vad som faktiskt förevarit. Det ger dem en trovärdighet du saknar och det hjälper dem dessutom att vinna varje deldebatt du ger dig in i. Verkligheten är en väsentlig faktor i den här saken, försök att förstå det.

Och fortfarande som sagt inget svar på mitt påpekande om att tingsrätten bluffade när man struntade i att provet finska RMV mätte på var spätt 10 ggr. Liksom de senaste 10 månaderna f ö. Tystnaden inför denna enkla upplysning och det faktum att tingsrätten ljög när det gällde grundbulten för den friande domen är talande.

Så några kommentarer till dagens skörd.






Jag kommenterar dina synpunkter i tur och ordning.

1. Rättens oberoende expert Mörland sade så här angående morfinet:

”Även den 20 september fick Linnéa en morfininfusion. Den har utifrån dokumenten gett 70 µg morfin per timme. 70 µg är helt adekvat för situationen. Morfinkoncentrationen är dock tio gånger högre än vad som har anförts i journalen.”

Stämmer mätvärdet talar vi alltså om en överdos på uppåt 10 ggr. Notera också att åtalet justerades till att även gälla försök till dråp efter att Mörlands rapport fastslagit att babyn även kan ha dött av morfinet.


2. När det gäller spädningen med slaktblodet: Anser du alltså att RMV inte hade kapacitet att detektera om slaktblodet innehöll tiopental när t o m försvarets Olof Beck ansåg att RMV kunde detektera (dock ej kvantifiera) tiopental i babyns blod? Och varför anförde inte tingsrätten argumentet att slaktblodet hade kunnat vara kontaminerat med tiopental? Var det för att det framstod som jätterealistiskt att några droppar hästblod som RMV trots allt på något sätt skulle ha missat skulle ha kunnat påverka mätvärdet påtagligt? Svar: Nej. Så därför fick man köra med en grej som var litet mer svårupptäckt, nämligen att ”glömma” att det prov finska RMV mätte på var spätt 10 ggr. Jag måste dock ändå säga att det finns likheter mellan ditt sätt att argumentera och tingsrättens. Att ”glömma” att det prov finska RMV mätte på var spätt 10 ggr är onekligen ett grepp som påminner om din argumentationsteknik.

3. Jag är bekant med argumentet att den åtalade läkaren spolade med ”koksalt” och inte injicerade tiopental (trots att två vittnen i polisförhören påstod att babyn dog under pågående injektion). Så rent rättsligt är det kanske knepigt att med tillräcklig säkerhet leda i bevis att babyn dog under pågående injektion. Vittnena flyttade ju i tingsrätten tillbaka injektionerna i tiden, jag har tidigare kommenterat detta. Så babyn behöver ju teoretiskt inte ha dött av tiopentalinjektionen utan kan ju teoretiskt även ha dött av morfinet (eller ännu mer teoretiskt av sig själv samtidigt med ovannämnda överdoser). RMV:s P R-A verkar väl dock mer säker på tiopentalet som dödsorsak. Men i vilket fall som helst borde man med en konstaterad, massiv överdos tiopental som läkaren kan bindas till genom att hon påstår att hon destruerat allt tiopental ha kunnat döma för försök till dråp. Där borde det absoluta golvet ligga om man inte som tingsrätten struntar i att finska RMV:s prov var spätt 10 ggr.

4. Även RMV själva trodde när de först fick fram siffran 2000 mikrogram/gram att något var galet. Detta skulle ju, om man inte justerar ner värdet för att merparten hamnade i underkroppen, innebära en dos som var åtminstone dubbelt upp mot vad amerikanska fångar fick. Men när man skickade ett annat delprov till finska RMV, som var ackrediterat för att fastställa halter av tiopental så fick de fram samma värde som svenska RMV. Därför fick tingsrätten lov att ”glömma” att finska RMV:s prov var spätt 10 ggr.






Jag förstår att ingen påstått att någon annan än läkaren skulle ha injicerat tiopental i babyn. Detta skulle väl framstå som litet väl osannolikt. Men man kunde ju teoretiskt sett ha gjort det, om man hyst några som helst förhoppningar att detta skulle kunna verka trovärdigt. Minns att Andreas Axelssons advokat i Malexander-målet hävdade att det p g a de andra gärningsmännens personlighet var mer sannolikt att (bara) de sköt.

Inte ett dugg osannolikt att någon annan än läkare skulle ha gjort det. Sprutorna ligger framme redo och vissa föräldrar som jag tex, var/är väldigt delaktiga i vården av sina barn.

För sisådär en 16.000 inlägg sedan framgick det att PCuri värderar sannolikheter och argument på ett sätt som gör att utfallet passar hans/hennes egna åsikter. Jag beundrar er som fortfarande orkar diskutera med knäppgöken.