Förbud mot lattemammor

Jag håller med. Och jag tycker diskussionen är komisk med tanke på diverse andra trådar som berör tex abort och liknande här på FB..

Å ena sidan så är det en massa folk som gnäller på att det görs så mycket aborter i Sverige och sen har vi trådar som denna där nyblivna mödrar blir benämnda som "avelshonor" och helst skall förpassas till hemmet.

Det finns folk till allt. Sånt är livet och lite får man stå ut med - både som blivande eller nybliven mamma och som frivilligt barnlös cafégäst.

Men om jag är en person som INTE stör men som faktiskt störs av ett konstant skrikande, hur ska jag då göra? Då tar ju dessa två villkor ut varandra och vi hamnar i ett slags nollsummespel som ger att situationen inte förändrats.


Mina "argument" var tänkta som en jämförelse. Och den jämförelsen gick ut på att man i Sverige verkar ha den uppfattningen att det är den personen som blir störd som ska flytta på sig. Inte att den personen som är det störande elementet ska lugna ner sig och sluta störa. Jag är ledsen att du inte förstod det.


Nu vet du faktiskt inte vilken toleransnivå jag har när det gäller störande grannar, men jag kan ju upplysa dig.
Jag bryr mig inte om att grannen spolar på toa. Vare sig han gör det mitt i natten eller mitt på dagen.
Jag bryr mig inte om att grannen spelar musik mitt i natten eller mitt på dagen upp till en viss gräns.
Jag bryr mig inte om att grannens barn springer runt i lägenheten under och bredvid så mycket så att det låter som om han var tio barn i stället för ett barn, upp till en viss gräns.
MEN, om grannen varje dag festar till långt in på nätterna, spelar så att rutorna bågnar och tavlorna trillar ner från väggarna, så tvekar jag inte att banka på dörren och be han skruva ner. Jag ger honom den chansen både en och två gånger innan jag ringer.

Skulle jag däremot be en mamma säga till sitt barn att han/hon kanske borde ta och lugna ner sig, så kommer jag få en utskällning av den sagda mamma för att jag "faktiskt inte fattar att barn är barn och dom måste faktiskt få väsnas. Det är ju naturligt!".

Detta rabiata försvarande av dålig uppfostran som dagens föräldrar kommer med är på gränsen till patetisk. Se för guds skull till att lär era barn att visa hänsyn när de är ute bland andra människor.
Jag förde mycket liv när jag var ett barn, men jag hade lärt mig att uppföra mig på ett vettigt sätt när jag befann mig bland andra människor som faktiskt inte uppskattade skrikiga barn. Detta på grund av att mina föräldrar lärde mig värdet av att uppföra mig.

Om sen barn skriker när de är på lekplatsen eller ute och spelar boll, leker med sina dockor eller bygger sandslott i sandlådan, det skiter jag i. För DÄR är det naturligt att leka och skrika. Inte på en restaurang eller ett café.

Hur vill du att den rörelsehindrade personen ska kunna köra ut rullstolen efter det att han/hon har hoppat över till den vanliga stolen?

Du verkar ha en vettig inställning och tankegångar som kommer att ge dina barn en bra uppfostran. Dessutom verkar du inse att ett skrikigt barn faktiskt stör.
Det är sådana mammor/pappor som jag respekterar och tolererar.

Har jag redan svarat på hur det kan gå till.

Jag är ju dock inte av åsikten att det skall behövas så..

[quote=Bella_Donna]"Ouppfostrade ungar"? Hur uppfostrar man nyfödda?

Det är inte bara mammor med nyfödda barn som fikar.
Om det skulle vara ett nyfött barn som skriker en längre stund så får man ju hoppas att mamman eller pappan är uppfostrad nog att inse att barnet stör och att de kanske lämnar lokalen så länge som barnet skriker.


Hur stor sannolikhet är det att jag är den ende som störs om ett barn lever jävel på ett fik eller en restaurang? Tror säkert att de andra gästerna, och personalen för den delen, störs de med. Dock kanske inte lika mycket som jag.


Absolut inte. Det finns mängder med barnfamiljer som faktiskt vet hur man tar hand om ett barn samtidigt som man respekterar att det faktiskt finns andra människor också. Och dessa barnfamiljer är värda all respekt man kan ge dom.

Samma åsikt som mig. Jag ser gärna rörelsehindrade ute i den offentliga miljön. Mammor och pappor också för den delen.

Ett mycket bra tillägg till debatten.

Tycker förövrigt att det är rätt störande med mammor som prompt måste ta med sig sina barn till universitetet när dom ska plugga. Barnen är oftast fräna och gulliga att se på, men det blir störande i längden. Det finns fler än lattemorsorna som också vill plugga

Ja precis. Tycker vi behöver lite mer öppenhet i Sverige angående allt sånt där. Jag har jobbat en period när jag var yngre som personlig assistent tex och varit utomlands med jobbet. Någonting som är rätt komiskt där är att i Sverige så har vi väldigt många gånger väldigt välanpassat för människor med handikapp men attityden är inte lika öppen. När jag jobbade som assitent så har dock mitt jobb aldrig varit lättare än när vi åkte till Paris - trots oåtkomliga toaletter, smala dörrar och höga trottoarkanter. De skulle hjälpa till precis överallt. På restauranger bar de upp rullstolen åt mig osv, osv - aldrig något problem, de var mer än villiga att hjälpa till precis överallt.

Vad gäller småbarnsfamiljer så är det samma där. Men det ska då givetvis ske med ömsesidig respekt. Precis som man inte kan komma in i permobil och köra in i folk så kan man inte komma med barnvagn och böka med folk i onödan och om ungen nu får för sig att skrika oavbrutet så bör man väl avlägsna sig. Samma gäller ju då med barn som stojar runt förmycket - då får man antingen se till att de inte stör eller kanske se till att de inte har en sugar-rush när man är ute..

Dock är det ju vissa saker man inte kan rå för. Om ungen skriker på bussen/tunnelbanan så är det inte så mycket man kan göra alla gånger - ibland skriker barn för att skrika. Folk kan dock vara väldigt intolleranta även där.. man kan få väldigt menande blickar om man råkar befinna sig i rusningstrafik med tex en autistisk unge som får panik när tunnelbanans utropningssystem är felinställt och säger fel station..

Eller så lämnar du fiket, så är problemet också löst.

Jag kan inte annat än hålla med dig i allt du skriver ovan.

Jag håller med, fick hålla ut i cirka 15 minuter för att en lite unge verkligen inte kunde sluta gråta. Riktigt störande är det, sen att föräldern bara satt där och inte gjorde något åt saken gjorde det inte bättre.