En sak jag funderat på i lite av och till i många år är hur äkta en osjälvisk handling egentligen är? Det där med att göra saker för andras skull! göra andra glada på sin egna bekostnad.
Tycker att logiskt sätt så är en osjävisk handling stört omöjlig att genomföra, har svårt att se det möjligt att göra något utan att man sjäv har nått att vinna på det, att göra något positiv för en annan utan att själv inte få ut nått positivt av det lr på bort nått negativ från sig själv.
T.ex bli en fadder, det gör man för att må bra över sig själv vad man precis gjort, eller för att sluta må dåligt utav att behöva tänka på hur dåligt vissa barn har det i andra länder... en tvättäkta självisk handling, visserligen gynnar det en annan också men man hade alldrig gjort det för enbart den andres skull utan att själv kunna vinna på det.
Ett annat exempel vore att man nu för att motbevisa detta går och blir fadder som man inte haft nån vidare lust med innan, men... man gör det av det positiva man känner av att motbevisa detta argument, och mysslyckats med det ändå då^^
Så slutsatsen är att alla ni på flashback är ena jävla egoistiska svin

Jag med för den delen :P