Varför kan man inte kittla sig själv?

Varför kan man egentligen inte kittla sig själv?
Ligger det på ett medicinskt plan, eller är det psykologiskt?

Några teorier?

Jag kan. Är så kittlig under fötterna så jag knappt kan ta på mig ett par strumpor.

Om jag minns rätt är det så att hjärnan "håller reda på" att man kittlar sig själv; det är i så fall medicinskt; en stoppande impuls sänds ut, då det inte är "ändamålsenligt" att kittla sig själv. Somliga saknar förstås denna impuls, som tex Killroy. Somliga kan ju inte skratta då de är för sig själva, men det torde däremot vara psykologiskt, ett inlärt beteende, som hos Pavlovs hundar.

är jättekittlig i gommen, kan kittla mig själv där med tungan eller fíngrarna, det kittlar som bara fan.

Att det kittlas beror väl på en oförberedd rörelse?
När man kittlar sig själv är ju rörelsen förberedd.

Jag kan be någon annan att kittla mig. Jag ser att handen närmar sig mig och kan på sekunden säga när kittlingen kommer att ske. Alltså en rätt så förberedd rörelse, men det kittlas ändå. Som jag skrev innan så kan jag även kittla mig själv. Håller nog på Nux:s teori.

Men du vet inte den exakta rörelsen.
Därav kittlas det.
När man kittlar sig själv vet man helt exakt.

Och ändå kittlas det.

Ja!

jag provade det där eftersom jag aldrig kommit på tanken tidigare, och se på fan, det kittlar så inår helvete. Fast jag kan ju inte kittla mig själv på andra ställen vad jag vet.

Åh fan, det var visst jag med.

Jag med, jag med!

Jag kan kittla mig själv mellan knogarna också..