Ångesten, ja.. Vad gör man när man hela tiden träffar tjejer, som blir tjejkompisar och ofta säger "det känns som vi känt varandra jättelänge" fast vi pratat bara 2-3 gånger, och som verkar tycka rätt så bra om en? Sedan sabbas ändå alltid detta med mitt skeva fyllesnack. Jag blir Bukowski när jag dricker för mycket, och det är så jävla träligt att vakna och försöka vara nykter å avhållsam när man vet att..nä, fan
Dom sista åtta åren av supande var det ingen fest längre. Jag hade bestämt mig att jag ville försöka sluta och när jag märkte att det inte gick så bestämde jag mig för att åtminstone ta en vit månad utan antabus. Funkade inte heller. Oftast kunde jag hålla ut tills jag vart ledig men då drack jag, även om det bara hade gått en vecka.
Så här såg det ut oftast:
Jag tänkte att jag bara skulle ta några öl. Jag trodde inte att det skulle bli 2-3 öl, så mkt kunde jag inte lura mig själv, men jag tänkte att jag kunde hålla mig till 6 burkar starköl och inte gå ut, bara softa hemma.
Gick till bolaget, tänkte att för att försäkra mig om att jag bara är hemma kan jag lika gärna ta 8 öl, så jag inte sitter där halvpackad utan bärs.
Efter sex öl fanns ju inte ett problem i världen, klart jag skulle ut på krogen! Tog med bärsen som var kvar i fickorna, taxi eller tunnelbana in till stan, in på nåt budget-ställe, började ofta snacka med andra.
Där någonstans brukade minnesluckan komma. Vart jag sen vaknade var rena lotteriet. Oftast vaknade jag hemma ensam men jag kan lista några alternativ:
Hör någon från andra rummet. Upptäcker att jag lovat en heroinist att han ska få bo med mig tills han hittat något eget.
Vaknar liggandes i en källartrapp i en förort jag aldrig varit i förr, blodig, blåmärken och nerpissad.
Vaknar i en t-banetunnel.
Vaknar och minns att jag provade rökheroin med en annan man.
Vaknar i en okänd finnes husvagn.
Vaknar på min kökssoffa med en plastpåse över huvet och en sladd virad runt halsen.
Vaknar naken i mitt tomma badkar med rakblad på kanten.
Fyllecell.
Sjukhus.
Häkte.
Dagen efter handlade bara om att överleva psykiskt minut för minut. Kraftig ångest "Aldrig mer". Dag två, fortfarande tung i sinnet men glad att det var över för denna gång. Dag tre, mådde ofta mycket bra, då kände jag som om hjärnan hade rebootats, nystart. Dag fyra, fem, analys, det blev för mycket senast, måste sluta träffa Nisse/måste hålla mig till starkcider/det som hände var inte så farligt/jag hade glömta att äta etc etc.
Nu blir det en lugn helg.
Jag ska bara ta några öl och softa...
Dom sista åtta åren av supande var det ingen fest längre. Jag hade bestämt mig att jag ville försöka sluta och när jag märkte att det inte gick så bestämde jag mig för att åtminstone ta en vit månad utan antabus. Funkade inte heller. Oftast kunde jag hålla ut tills jag vart ledig men då drack jag, även om det bara hade gått en vecka.
Så här såg det ut oftast:
Jag tänkte att jag bara skulle ta några öl. Jag trodde inte att det skulle bli 2-3 öl, så mkt kunde jag inte lura mig själv, men jag tänkte att jag kunde hålla mig till 6 burkar starköl och inte gå ut, bara softa hemma.
Gick till bolaget, tänkte att för att försäkra mig om att jag bara är hemma kan jag lika gärna ta 8 öl, så jag inte sitter där halvpackad utan bärs.
Efter sex öl fanns ju inte ett problem i världen, klart jag skulle ut på krogen! Tog med bärsen som var kvar i fickorna, taxi eller tunnelbana in till stan, in på nåt budget-ställe, började ofta snacka med andra.
Där någonstans brukade minnesluckan komma. Vart jag sen vaknade var rena lotteriet. Oftast vaknade jag hemma ensam men jag kan lista några alternativ:
Hör någon från andra rummet. Upptäcker att jag lovat en heroinist att han ska få bo med mig tills han hittat något eget.
Vaknar liggandes i en källartrapp i en förort jag aldrig varit i förr, blodig, blåmärken och nerpissad.
Vaknar i en t-banetunnel.
Vaknar och minns att jag provade rökheroin med en annan man.
Vaknar i en okänd finnes husvagn.
Vaknar på min kökssoffa med en plastpåse över huvet och en sladd virad runt halsen.
Vaknar naken i mitt tomma badkar med rakblad på kanten.
Fyllecell.
Sjukhus.
Häkte.
Dagen efter handlade bara om att överleva psykiskt minut för minut. Kraftig ångest "Aldrig mer". Dag två, fortfarande tung i sinnet men glad att det var över för denna gång. Dag tre, mådde ofta mycket bra, då kände jag som om hjärnan hade rebootats, nystart. Dag fyra, fem, analys, det blev för mycket senast, måste sluta träffa Nisse/måste hålla mig till starkcider/det som hände var inte så farligt/jag hade glömta att äta etc etc.
Nu blir det en lugn helg.
Jag ska bara ta några öl och softa...
Bra jobbat alla ni som försöker och ni som lyckas!
Har själv varit nykter och drogfri i snart 3 år vilket jag trodde var en omöjlighet när jag var inne i det. Hade viljan att sluta i många år innan jag verkligen lyckades. Men det slutade bara med att jag bytte droger mot alkohol, alkohol mot mediciner osv. Jag lyckdes ibland att hålla mig nykter i perioder men det var ingen bra nykterhet. Bara en kamp mot tristess och depressioner. Jag försökte allt möjligt för att sluta men det ända som verkligen gett mig en bra lösningen på mitt problem och därmed ett väldigt bra liv är AA. Jag går på AA-möten och jobbar i 12-stegsprogrammet och det är för mig en billig investering som gett mig oanade resultat.
Nu till helgen ska jag FAAN klara mig utan alkohol. skulle vart de förra helgen men lön + massa fester lockade mig in i dimman. Fan fall jag sitter med flaskan nu till helgen igen. Är bjuden på 2 fester hittils. skrääp alkohol. bara slösar pengar o minnesluckor, samma visa varje helg i 4 år nu. ska klara de ska klara DE!!!! (Hoppas jag)
Bra jobbat alla ni som försöker och ni som lyckas!
Har själv varit nykter och drogfri i snart 3 år vilket jag trodde var en omöjlighet när jag var inne i det. Hade viljan att sluta i många år innan jag verkligen lyckades. Men det slutade bara med att jag bytte droger mot alkohol, alkohol mot mediciner osv. Jag lyckdes ibland att hålla mig nykter i perioder men det var ingen bra nykterhet. Bara en kamp mot tristess och depressioner. Jag försökte allt möjligt för att sluta men det ända som verkligen gett mig en bra lösningen på mitt problem och därmed ett väldigt bra liv är AA. Jag går på AA-möten och jobbar i 12-stegsprogrammet och det är för mig en billig investering som gett mig oanade resultat.
Vad kul att höra från en annan program-kollega om jag får kalla dig så! Grattis till nykterheten!
Har också tre nyktra år tack vare programmet. Ibland upplever jag stunder av djup problemfrihet som var helt främmande för mig i mitt missbruk.
Grattis och tack igen.
Nu nu ska jag också sluta dricka, åtm under en överskådlig framtid.
Tycker inte om att säga aldrig mer för de löftena bryter man ändå som oftast men ett ordentligt uppehåll är fan på sin plats, gärna fram till nästa sommar.
De sista gångerna jag har festat(supit) så har det inte gått bra alls med pinsamheter och smärta som följd. Får jag en minneslucka så kan jag under den tiden/timmarna säkert uppfattas som helt schizofren jämfört med hur jag är till vardags? dessutom dricker jag till balanssinnet är helt utslaget och jag vaknar blåslagen och öm.
Känner igen det lite från förr under min senare tonårstid då jag inte heller kunde kontrollera drickandet riktigt och ställde till med skandaler av stora mått, slutade då att dricka under några år men den gången bytte jag ut det mot allt annat man kan "hitta på" i berusningsväg vilket jag inte hade tänkt göra denna gången, eller ja lite holk räknar jag inte riktigt utan saker som pund/horse/piller ect.
Det är ett jävla skit att man ska ha "missbrukarmentalitet" så att allting som är roligt/skönt/trevligt ska eskalera till en helt ohållbar situation!
Första gången nu sen "beslutet" som suget dykt upp med allt vad inombords överläggningar det innebär.
Har nog en hel del med Halloween att göra och att alla "ungdomar" ska festa?
Nån här som läst boken Med James frey - Tusen små bitar heter den på svenska iallafall! den va lätt läst tycker jag och otroligt bra denna james frey har inte haft ett lätt liv. Läs den ni som inte har det!