Kan man tacka satan för att man lever?

Frågeställningen lyder som följer:

Ponera att Adolf Hitler var satan eller så nära satan en mänsklig gestalt kan uppenbara sig. Skulle du leva om inte Hitler levat?? Det jag tänker på är orsak verkan sambandet som säkert varit uppe tidigare i ngn tråd! Din pappas spermier hade inte blandat sig med moderns ägg om inte Hitler levat sitt liv.

Så frågeställningen är alltså om du kan tacka Hitler indirekt för din egen existens? Och vidare hur denna frågeställning påverkar din objektivitet? I tråden ser jag gärna även diskussion om orsak/verkan, men om frågorna belysts i tidigare trådar så ser jag gärna att diskussionen enbart handlar om Tacksamhet eller avsky till frågeställningen!

Kausalitet fungerar onekligen invecklat. Indirekt lär man kunna tacka allt som någonsin skett för att man existerar, så jag finner det enklast att helt sonika tacka rumtiden för det.

Det har de i vilket fall som helst inte gjort.

Ja det här är ett stort dilemma för mig, och ställer frågan om min plats i universum på sin spets..

Edit: Moderns ägg, inte sperma

Om saker börjar "snurra" så ska ideologiska rasister bära bödelns ok mot sina nackar i första hand! Tömma sverige på bidrags strategiker är dock realistiskt!

Vad har detta med topic att göra?

Non sequitur...

Say what?

OnT: De gångerna någon idiot frågar om jag skulle ha hindrat hitler om jag kunnat så brukar jag påpeka just detta, jag har inte levt om det inte var för 2:a världskriget så jag kan bara tacka honom på den punkten.

Ja visst är det ett evigt dilemma! Varje gång jag ser judar som väntar på gaskammrarna fylls jag av empati! Men om dem inte dött skulle inte heller jag leva. På sätt och vis är jag glad att dem dog!

Jag försöker ha ett multiverse-perspektiv på sådana här saker. I en del världar dog Hitler i mässlingen när han var liten. I en del världar är jag framgångsrik, vilket ger mig tillförsikt i denna världs misslyckanden.

Hitler var inte satan.. typiskt kristet påhitt att märka folk som "satan".
Han hade ett gott syfte som gick fel, och som ingen annan efteråt kunde förstå.

Så utgår jag iaf från det, alla har ett gott syfte.. han trodde att han dödade satan (judarna) och räddade jorden, på samma sätt som allierade trodde att dom räddade världen genom att besegra tyskarna.

Nåväl, personligen så har jag alla att tacka för att jag lever.. varenda händelse i kedjan är nödvändig för att en händelse ska hända.. frågan är bara var kedjan börjar och var den leder.
Kanske inte är bra att jag lever, vad vet jag?

Det var iaf inte bra att Hilter levde.

Hitler trodde kanske att han räddade jorden från ohyra, men i första hand så var han kriminell och skodde sig på judeguld! Jag skulle vilja påstå att han var så nära satan en människa kan komma. Och nej jag är inte kristen, men satan använder jag gärna som begrepp.




Tänk vilka näst intill omöjligt låga odds att en viss människa ska födas. Det är helt fantastiskt egentligen.