Min katt har epilepsi

Min nu 13 åriga katt har epilepsi och de har hon iofs haft sen hon föddes
Jag tycker så synd om henne för hon lider så.
När hon var liten så märktes inga symtomer på henne men en dag när jag skulle gå ut med henne i koppel så hände de nått helt plötsligt.
Jag tog ut henne i trädgården och hann inte komma mer än nerför trappan så slängde hon sig på marken och började skaka och dreggla och kissade på sig:/
Vi åkte med henne till veterinären då hon hade haft anfall i 15 minuter. De utförde massa undersökningar på henne som t.ex. EGG, EKG mm.
Hon fick diagnosen Epilepsi när hon var mindre än ett år gammal.
Hon fick medicin som hon skall äta hela livet.
Då visades de att Ronja som min katt heter var den första i kullen som föddes och mamman visste inte hur hon skulle göra med påsen så Ronja fick Syrebrist därav Epilepsi.
De sa att de är jätte ovanligt att katter får/har epilepsi.
Min katt har inte haft anfall på många år nu men problemet är de att hon förmodligen har problem med njurarna, då hon avmagrar och inte kan hålla tätt men kan inte köra henne till veterinär för undersökning då hon får anfall när vi lämnar hemmet. Då jag själv är utbildat djursjukvårdare så har jag kollat upp en hel del som skulle kunna funka men inget verkar funka på henne Försöker göra vad som helst för att min lilla älskling ska bli bra men börjar misstänka att hon har levt sitt liv, då veterinär sa att en katt med epilepsi lever i max 6 år och hon är nu 13 år.

Sorligt, men dags att du avlivar henne.

Varför ska han döda katten för? För att den är sjuk?

Ja.

Om hon har kattbur, det skulle inte funka att täcka över den med en filt eller så? Så blir katten mindre stressad över situationen. Eller om det går att boka ett möte med vetrinären hemma? Han eller hon måste ju förstå varför ni inte kan komma in med henne.

Jävla Idiot.


Hade en katt med epilepsi en gång. Den blev 8 år, sedan så fick den ett anfall och svalde sin tunga och kvävdes därmed. Innan detta hade den bara fått 3-4 anfall i sitt liv.

OnT: Det är nog bäst att ge den ett värdigt avslut och avliva den helt enkelt. Som du själv säger så har den levt sitt liv i 13 år och det kanske är bättre för katten att den får gå vidare istället för att plågas av en sjukdom i den fysiska världen.

Min katt hade epilepsi de sista 3 åren av sitt liv (han blev 16,5 år). Hade också problem med njurarna mot slutet och började kissa inne. Vi hade tur som fick hem en veterinär som gav honom "hjälp på vägen", det blev ett väldigt värdigt och lugnt slut. man gör vad man kan när det gäller vård, men det finns en gräns när det bara går utför.

Har du pratat med vetrinären om att öka dosen, eller tar det för mycket på njurarna då? Är det Fenemal katten äter?

Om kissen inte kan leva ett värdigt liv är nog avlivning det enda rätta, tyvärr. Inte för TS skull, utan för kattens skull.

Om hon nu plågas/besväras(?), men njurproblem gör ju ont på människor iaf vad jag vet.


Lycka till, oavsett vad du bestämmer dig för att göra!

Ja den äter fenemal och den har redan den högsta dosen. en dos som egentligen är en dos för en hund
De går inte att täcka över buren heller för hon får typ ett anfall så fort hon ser buren
De skulle bli dyrare om en veterinär skulle komma hem och göra slut på hennes lidande plus att hon skulle inte klara av att få lugnande heller då hon skulle dött av dosen verkar inte finnas nått annat alternativ än att låta henne dö hemma även om de tar emot så mkt för min del

Då jag jobbade på en djurklinik så pratade jag med några enstaka veterinärer och dom har mkt möjligt chans med att komma hem och göra slut på min katts lidande men att de nästan skulle bli dyrare för henne att göra de hemma än att göra de på klinik så dom tyckte la egentligen att jag ge katten lugnande och sen åka in med den men att de finns en chans att katten inte tål de lugnande medlet och dör istället jag vet att hon lider eftersom jag är utbildad djursjukvårdare men de känns fel ändå, har ju haft henne så länge.

Känner med dig! Det är fruktansvärt att behöva avliva ett älskat husdjur, vet jag av egen erfarenhet.

Tycker absolut att du ska försöka få tag på en veterinär som gör hembesök! Många gör det mot lite extra ersättning.
För bensinkostnad, besvär och obekväm arbetstid ungefär, kan inte röra sig om många hundralappar.