Kåkromani

Stötte på uttrycket kåkromani i boken Odjuret av Roslund & Hellström. Kåkromani beskrivs där som ett utdöende språk som har använts i fängelser av fångar och skiljer sig från den romani zigenare talar.

Är intresserad av när och hur detta språk uppstod. Hur utbrett det har varit och när det hade sin storhetstid. Vilka uttryck använder vi idag som härstammar från kåkromani? (Alltså inte från ”vanlig” romani utan från kåkromani.)

Ett par exempel från boken:
Honkar di rotepa, buråbeng?
Helvete, rackar di romani, tjavon?
Man kan ana vad det betyder, men ser gärna en mer exakt, förklarande översättning. Någon kanske har andra längre exempel på språket med översättningar.

Allmänt tjafs om zigenares eventuella brottslighet undanbedes, utan låt oss hålla diskussionen kring språket kåkromani.

Det närmaste jag tror du kan komma är resandespråket (tattarspråket). De använder också en massa ord som ursprungligen är romani men sedan försvenskats, plus en massa rövarslang. De resande har på det hela svenskt ursprung genetiskt, men har som utstötta i samhället ofta gjort gemensam sak med "riktiga romer/zigenare" och därför snappat upp ord därifrån.

Hade en gammal tränare, han är närmare 70 nu skulle jag, han berättade om när han var ung och satt på kåken.
Han lärde oss några meningar men kommer bara ihåg en:
Honka dri på dinglar tjavon (stavningen har jag ingen aning om)
Vet inte vad det betyder men "kasta skit på plit jävlarna" skulle jag kunna tänka mig (dåligt minne).
Det användes på 40-50-talet tror jag.

Hade inte mycket att komma med men kanske hjälper det dig något

Edit!
sökte på google hittade:
Att tjåla är det samma som att stjäla. En tjålburk är en stulen bil, oftas. gammal och sliten

http://www.lor.no/lor/spraak.htm

Där har du en ordlista!

Den ordlistan var på äkta romani, men jag kopplar ordet kjuro = kniv med ordet kjuring som då kanske är kåkromani.

Dessa exempel på "kåkromani" förefaller synnerligen smarlika de resandes (tattarnas) "rommani". Jag skulle tro att "kåkromani" och "resanderommani" är olika benämningar på samma språk. Om du söker på "resande" och "rommani" hittar du nog fler språkexempel.

"Romani i svenskan"
Gerd Carling
Carlssons Bokförlag 2005

Eloge!

Jag lyckades naturligtvis använda "ändra"-knappen i stället för citera-knappen när jag skulle svara på ditt inlägg, och lyckades ta bort de där med fjäråsgrimman i ditt inlägg, och kom inte ihåg det tillräckligt väl för att sätta dit det igen. Därav kommentaren "Senast ändrad av Hamilkar". Förlåt min klumpighet! Hursomhelst, här kommer ett riktigt, citerat svar:

Nej, det var den inte. Den där listan är uppenbar resanderommani. Beckna=sälja och buro=bonde, icke-resande är exempel på ord typiska för resanderommani som inte förekommer i "äkta", romsk romani.

Så den listan är synnerligen användbar för dig.

Ja, jag surfade runt med dina sökord och kom tillbaka till ordlistan och förstod att det var resanderommani. Har hittat de citerade orden ut boken och de stämmer med din förklaring också. Det var ingen större förlust med de borttagna raderna, så det är ok.

Det största problemet egentligen är väl att romanin aldrig haft ett skriftspråk. Därför skiljer det så mycket från lexikon till lexikon. I ordlistan det länkades till skrevs det "kjuro" (kniv), men jag vågar påstå att den vanligaste stavningen ändå har kommit att bli "tjuro". Men ändå... det är i alla fall inte ett ord som jag vill räkna till det vanligaste. Jag påstår att "tjuring" är den vanligaste benämningen. Sedan tror jag inte det finns något specifikt som kallas "kåkromani". De resande blev ju anklagade för både det ena och det andra och slängdes ganska ofta in i fängelse. Förmodligen hakade de andra internerna på för det visade sig vara ett språk som inte plitarna förstod.

Ordet "rackar", som du skrev, har jag hört som "rackrar": "Miro rackrar i taven (jag pratar i telefon)".

Bokexemplen:

Förstår du romani, idiot?
Helvete, pratar du romani, grabben?

Romanin lever i högsta grad, men den används mest bara resande emellan. På senare tid har resandefolket iofs "kommit fram" mer och mer, men det är fortfarande belagt med rädsla. Den som är intresserad kan läsa Bo Hazells "Resandefolket - från tattare till traveller".

Wermland

PS. Man måste även skilja på den romani som talas av zigenare resp. resande. Det är inte samma språk. En resande och en zigenare kan INTE automatiskt prata med varandra.

Både det ena och det andra skulle kunna förklaras med att den länkade listan är en norsk ordlista över resanderommani.

Det förefaller vara lite olika åsikter om detta bland olika svenska resande. Användaren bajenvrak, som uppger sig själv vara resande, yttrar sig rätt pessimistiskt om rommanins nuvarande status bland unga resande i en postning som jag inte längre hittar. Skulle det kunna vara så att språket hålls fast vid olika väl i olika resandesläkter i dag?

Man ska kanske också ska akta sig för att ta Hazells bok som en ren samtidsbeskrivning. Den publicerades trots allt 1992, för en halv generation sedan.

Nej, resanderommanin har mycket mer drag av generiskt "hemligt språk" än vad den zigenska romanin har. Det viktiga var att en buro inte skulle kunna förstå det, varifrån orden sen kom var mindre väsentligt. Just ordet buro är t ex plattyska, och kognat med det vanliga tyska ordet för bonde, Bauer.

I ett fängelse blir tillvaron väldigt inrutad med samma rutiner dag för dag, Detta borde återspegla sig på språket och språkbruket. Väldigt många begrepp och termer som används i allehanda sammanhang talas det aldrig om på kåken. Det då författarna kallar kåkromani skulle man kunna se som en begränsad del av resandefolkets språk.

Ett språk som räcker till för att hävda sig i gruppen, hålla saker hemliga för plitarna och diskutera kriminella aktiviteter. Ett språk som då skulle vara ganska lätt att lära sig, med ett begränsat ordförråd, som fungerar på kåken. En tanke om man skall ge begreppet kåkromani någon innebörd.