Citat:
Min poäng är alltså om hon erkänner att hon brukat en produkt vars förpackning klart stipulerar doping och clostebol, måste ju detta falla under att hon ska ha förstått att detta innebär en stor risk för att hon dopar sig - 4 år enligt nedan fetmarkering. Försvaret kan ju inte vara " jag läste inte förpackningen". Vore det så kunde ju ingen dömas för doping? Och läkaren är som sagt inget argument som har betydelse.
Det är en intressant aspekt som de ju förklarar med att läkaren inte var vid sunda vätskor och gav henne felaktig information, vilken hon inte ifrågasatte.
Det gamla hederliga ond tro eller god tro borde vara utgångspunkten för bedömningen. Ond tro innebär att man vet eller borde ha vetat. Det vill säga, det går inte att skylla ifrån sig och säga sig inte ha läst förpackningen. Ett sådant argument pulvriseras av ond tro, alltså hon borde ha kollat upp det. Den andra delen handlar om ifall läkarens missbedömning kan upphäva eget ansvar. Det faller på sin egen orimlighet att sådana förehavanden skulle vara godtagbara. Det går visserligen inte att köpa läkare på samma sätt som man köper målvakter, men bara risken att det kan ske är tillräcklig för att förkasta sådant försvar.
De flesta med normal fattningsförmåga som satt in sig i fallet på ett objektivt sätt inser nog att åtalsnämnden redan bestämt sig för att inte vrida och vända på dessa aspekter. De har väl mer eller mindre redan »köpt« förklaringarna och ser det som rimligt att ge viss rabatt.
