Tillbakadragen har alldeles rätt där!
Några korta grunddrag, utan att brodera ut allt för mycket. Nietzsche var en perspektivist. Det innebär att han kunde anlägga flera (ibland motstridiga) perspektiv på en och samma fråga. Han kunde ironisera över sig själv, skriva högtravande i ena stunden och sakligt i nästa. Han problematiserade bland annat språket och vår förmåga att veta saker genom språket. Bland många berömda citat är det kanske mest kända "Gud är död", vilket han låter en förryckt man ropa ut i Så Talade Zarathustra: "Gud är död, och det är vi som har dödat honom!". Enligt mig är det Nietzsches sätt att hantera ett stort problem för sin tid, Nihilismen.
Flera som först kommer i kontakt med Nietzsche tror lätt att han var Nihilist själv, men det är helt fel. Däremot så drar han sig inte för att gång på gång uttala de Nihilistiska grundtankarna och problemen, de som andra filosofer avstår från att uttala eftersom de är svåra att tänka runt. Men för Nietzsche var den enda vägen förbi Nihilismen att gå rakt igenom den. Han menade att Nihilismen måste konfronteras och övervinnas genom att man upphäver anspråken på objektivitet, konformerande med sin historia etc och finner att den enda mening som finns är den som man själv kan ge livet.
Återkom gärna om du har några mer specifika frågor. Lycka till!