C(k)oma

Vad händer egentligen när någon ligger i koma, drömmer man, eller är det bara svart? Eller kan det variera från person till person? Någon här som har legat i koma eller någon som känner en som gjort det? Vill inte ha några teorier om hur det skulle kunna vara eller vad ni tror, utan vill ha äkta upplevelser...

Jag har en kompis som var med om en bilolycka 1999 och var i koma i en vecka ungefär. Vi har pratat ganska mycket om det här, men hon minns inte så mycket. För henne var det som att sova djupt och hon mindes inte heller om hon hade drömt. Den där veckan är som ett svart hål i hennes liv.

Annars tror jag att det där varierar från person till person. Har ju hört talas om människor som även kommer ihåg att folk talade till de.

hehe, tänker på "Resa i det okända" (nån som minns den serien?)

Bläää, tyvär!!!

Var det inte nån som slog huvudet i en sten och
sen drömde en massa äventyr?

Jo det var det... Men tillbaka till orginalfrågan!!

Koma är väldigt djup medvetslöshet. Man hamnar i koma vanligtvis av en svår skada i huvudet. Som man kan förstå är man inte alls vid medvetande. Det kan jämföras som en väldigt djup sömn eller när som när man har däckat efter att ha druckit stora mängder alkohol. Fast utan att vakna upp. Om man blir slagen på käften kan hjärnan under en kort tid tuppa av, man blir medvetslös för en stund. Koma är ungefär samma sak fast under en längre tid. Man kan vandra uppåt eller nedåt i medvetandenivåerna, man kan vara nära att vara vaken också men inte ens då är man egentligen "medveten" om någonting. Man kan heller aldrig riktigt fastställa ungefär hur lång tid en person kan ligga i koma, under svåra omständigheter kan det vara en vecka eller ett år. Det som händer under den tiden man liger i koma är att hjärnan har stängt ner alla funktioner den inte tycker att den behöver för att försöka reparera hjärnan så fort och så bra som möjligt. Man kan jämföra med datorns "fail-safe" läge, bara dom viktigaste funktionerna är i gång, dom livsuppehållande funktionerna, andning, hjärtat osv. Om en del av hjärnan har blivit skadad försöker hjärnan flytta över dom funktioner som varit i den skadade delen till någon annan del av hjärnan. För att återigen använda datormetaforer kan man jämföra det med en sorts "defragmentering" av hjärnan, en funktion som kräver väldigt mycket av hjärnans energi och uppmärksamhet. Att reparera hjärnan är så pass energikrävande att det under den tiden helt enkelt inte finns plats för just så mycket annat än reparation, därför medvetslöshet. Vissa funktioner kan flyttas, andra inte, efter en hjärnskada krävs det ofta väldigt mycket rehabilitering för att kroppen och hjärnan ska lära sig var allting är nånstans. Man måste så att säga ibland lära sig cykla på nytt. Alla skador är individuella, alla människor fungerar på olika sätt, alla skador får dessutom olika konsekvenser för olika människor. Vissa människor klarar sig bättre, andra sämre. Om man är liten och får en hjärnskada är det oftast bättre, eftersom hjärnan inte har vuxit klart än, alla funktioner är inte låsta. Små barn har lättare att flytta om sina funktioner, det går snabbare och konsekevenserna blir oftast inte lika stora, eftersom man har så lång tid på sig att anpassa sig.