Citat:
Ursprungligen postat av jnilsson
Det är ett felaktigt resonemang som bygger på att skulder aldrig amorteras. Endast då måste skuldsättningen öka i samma takt som räntan.
Teoretiskt kan samtliga skulder i ett samhälle betalas av. Inte en enda kredit behöver avskrivas. Förutsättningen är att skuldsatta individer och företag har positiva kassaflöden. I en lågkonjunktur stryps dessa.
Känner jag Slupen rätt så kommer det även i fortsättningen heta att en räntebärande penningmängd måste ständigt växa. Är man religiös så är man.
Ahh, diskussionen om debt virus, lika bra vi tar den ocksa da.
modellen ovanfor ar givetvis alldelens for enkel for att korrekt spegla en verklighet.
Man maste med lanen ta i beaktning bankernas cikulering av intakter for anstallda, kostnader etc, amorteringar, ranteniva som ar popular for tillfallet.
Klart star i alla fall att en hogre ranteniva direkt leder till hogre grad av insolvens i samhallet. Dett eftersom inkomsterna polariseras och koncentreras mot finansvasendet av olika anledningar Manga politiska men ocka mantrat och wealth creation och liknande.
Faktum ar att bankerna gar bra om kunderna gar bra. En okande penningmangd ger excess likviditet och battre kortsiktig betalningsformaga.
Deflationen ar sa fruktad av bankman eftersom minskande penningmagd ar extremt problematiskt och forstar vardet pa panten.
Avveckling av alla lan skulle kunna ske teoretiskt om marknaden varderade lanet till fullgod sakerhet, och hela tiden koptes kontant. Deflationen skulle dock bli total i samhallet eftersom vi i slutandan inte skulle ha en krona cirkulerandes hos allmanheten.
Sa teorin haller inte, den ar aven ointressant da det aldrig kommer att handa.
Det finns forovrigt manga lander som star och lange har statt i situationen med tvunget okad skuldsattning.
Om vi ska ta diskussionen teoretiskt mast vi prata om skulder som fungerar som pengar och skulder som inte fungerar som pengar.
Alla skulder kan monetariseras (dvs forvandlas till medium for handel).
Skulder som pengar understiger kraftigt skulder som inte fungerar som pengar. Detta har mycket att gora med moderna finansstrukturer som vardepapperisering och liknande innoviativa former av skuld.
DVS, skulder som cirkulerar som depositioner (intermediated debt) maste underhalla rantekostnaderna for sig sjalv och alla andra typer av skulder som vida overstiger nuvarande penningmangd (non intermediated debt).
Detta kallas for "the debt overhead" och innebar att storre del av kapital i produktion anvands for att underhalla finansiellt kapital.
DVS, du far en polarisering i ekonomin och leder till hogre insolvensgrad om penningmangden forblir outokad. En hogre penningmangd lattar dock pa trycket.
Maste penningmangden oka?? Nej, men det ar i finansvasendets intresse att den gor det.