Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2009-05-13, 20:19
  #13
Medlem
jnilssons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Varför är det en förutsättning att skulder inte amorteras (för att en kreditmängd med nödvändighet måste växa, min anm.)?
Jag måste nog ändra mig på den punkten är jag rädd.

För att inte kreditmängden med nödvändighet måste växa räcker det med att räntan betalas. Några amorteringar är inte nödvändiga. Fortsätter man låna till räntebetalningarna kommer däremot kreditmängden växa och den gör det exponentiellt.

Vi kan anta en ekonomi med två aktörer, A och B. Valutan är uns av guld. Betalning sker i form av handskrivna skuldbrev.

A tillverkar A-prylar för 10 uns och säljer 10 st till B varje år.

B tillverkar B-prylar för 5 uns och säljer 20 st till A varje år.

Produktion och konsumtion mellan A och B är i balans och inga skulder byggs upp. Men A blir sjuk under ett år och kan inte producera. A vill ändå konsumera B-prylar. A betalar med skuldsedlar och slutar året med en skuld till B på 100 uns. De kommer överens om en ränta på 10%.

Efter tillfrisknandet finns några alternativ:

1. A och B fortsätter med ursprungliga produktionen och konsumtionen. Räntan betalar A genom att skriva ut en extra skuldsedel på 10 uns.

Resultat: A:s skuld stiger med 10% per år.

2. A ökar sin produktion och B sin konsumtion av A-prylar med 10%. A:s försäljning täcker räntan.

Resultat: Konstant skuld men B kan konsumera mer än A.

3. A och B ökar produktion/konsumtion av A prylar med 20%. Försäljningen täcker ränta och amortering på lånet.

Resultat: Skulden försvinner inom ~10 år och A och B kan då återgå till sin urspungliga produktion och konsumtion.

Introduktion av ytterligare en aktör C innebär ingen skillnad. Exemplet kan därför med induktionens hjälp skalas upp till en hel ekonomi med miljoner aktörer.

Exemplet visar räntans effekt rätt bra. Vill du konsumera mer idag får du producera mer i morgon. Accepterar du att producera mer idag så kan du konsumera mer i morgon. Värderingen av tid avspeglar sig på konsumtion och produktion. Ränta upplevs som rättvis. Det är därför den existerar.

Edit: En observaton till är att i ursprungssituationen så är kreditmängden (eller "penningmängden" som antipedagoger vill kalla det) vid nyår, trumvirvel..., NOLL. Stora delar av året är den också NOLL, när A:s och B:s konsumtion ligger i fas. Det är bara när A skuldsatte sig som den är 100 uns ett tag. Men hur var det, skulle inte Armageddon inträffa om kreditmängden var NOLL?
__________________
Senast redigerad av jnilsson 2009-05-13 kl. 20:46.
Citera
2009-05-17, 01:01
  #14
Medlem
Slupens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MrOaiki
Lycka till med det korstaget.


Här får man väl ändå på regelrätt internetspråk skriva att Slupen blev ägd?

Far tydligen citera mig sjalv igen.

Citat:
Hehe, det dar inlagget ar fran en trad pa da de vill ha forslag pa losning pa ekonomikrisen till nagot gymnasieprojekt.

Sa att ta aristotales och bibelns losning ar enkelt att att erbjuda nagot radikalt vilket jag ocksa skriver i inlagget.

Men du har sakert ratt, jag ar tydligen folkpartist, religos och marxist .

Finanskrisen har tydligt visat att en skuldbaserad ekonomi regelbundet imploderar sa att det inte ar hallbart ar inte motbevisat iaf.

Island ar ett ypperligt exempel!
Citera
2009-05-17, 13:17
  #15
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2 i FRB-tråden
Märkligt men sant. Om kreditmängden vore konstant skulle varenda krona av räntebetalningarna behöva återcirkulera som lön eller annan inkomst för nya låntagare. Två kretslopp skall behöva vara intakta, inget läckage får förekomma: Lån - amortering, samt ränteinbetalningar - inkomster för de breda befolkningslagren där de flesta låntagarna finns. Att det sker ett "läckage" vid ränteinbetalningar är solklart. De stora kapitalen (som drar till sig lejonparten av aktieutdelningar och ja, utgiftsräntor) har inte behov av att låna av banker, de vill förränta sitt kapital, och detta har nu under några decennier varit mest lönsamt att göra i den s k finansiella sektorn där pengarna inte längre är tillgängliga som lön för majoriteten av låntagare.
Vad gäller lån och amorteringar så kommer det finnas ett "läckage" genom att nya investeringar i anläggningar och produktionsutrustning ökar kreditmängden så länge ekonomin växer. Den "ohållbara" tillväxten drivs av rationaliseringar och växande befolkning. Den dag rationaliseringar inte längre kan göras samtidigt som befolkningen minskar kan du vara säker på att både kreditmängden och bruttonationalprodukten kommer att krympa om inga politiker försöker "skapa" tillväxt genom irrationella investeringar av andras pengar.

De stora kapitalen som du talar om är pensionsfonder och försäkringsbolag. Läckaget gör att äldre kan behålla en hög levnadsstandard trots att de inte längre arbetar. Räntebetalningsflödet går mellan yngre och äldre.

Citat:
Ett system i jämvikt är för det mesta konstant volymmässigt. Det gäller dock inte för banksystemet. Det räcker egentligen att titta på det "interna" kravet. Hur skulle man kunna hålla penningmängden konstant i vårt monetära system där alla pengar (utom M0) förräntas?
Kan du visa på något tillfälle då banksystemet varit i jämvikt, alltså att inga tekniska, demografiska eller andra ekonomiska faktorer drivit fram kreditexpansion eller kreditkontraktion?

Eftersom kapital som används på ett produktivt sätt ger avkastning så har kapital alltid ett tidsvärde. Frågan om investeringar sker i form av ägarandelar eller genom räntebärande skulder är egentligen sekundär; den handlar bara om hur överskottet (eller underskottet) skall fördelas. Hur illa du än tycker om ränta så är ett stort äppelträd som bär frukt mer värt än ett litet äppelträd som inte bär frukt.

Citat:
Ett jämviktsläge för FRB innebär en exponentiell ökning av kreditvolymen. Om den exponentiella utvecklingen bryts i tillräckligt stor skala, blir det bank- och finanskris.
Du gör här antagandet att all finansiering är vad kristeoretikern Hyman Minsky kallade Ponzi finance. I själva verket är den mesta finansieringen hedge finance eller speculative finance.

Citat:
Som Anders Borg säger - det är viktigt att påpeka. Det är viktigt att påpeka, hr Sölffmynt, att de stora kapitalen vuxit extremt mycket i förhållande till BNP-tillväxten. Att vanliga människor äger andelar eller får viss utdelning av pensionsfonder och försäkringasbolag spelar i det här sammanhanget mindre roll. Bubblor växer. Nettoflödet av pengar går nerifrån och upp.
Upp till vem då? ZOG?

Citat:
Banker, pensionsfonder och försäkringsbolag underhåller ett "Ponzi scheme", pyramidspel, som saknar den sunda återkoppling till realekonomin som du så gärna vill se. Och ve den fondförvaltare som föreslår reala investeringar i stället för spekulation i aktiekurser, etc. Han eller hon sitter inte länge på sin position.
Tvärtom har den buy-and-hold-strategi som AP-fonderna tillämpat gett upphov till massiv kritik, eftersom fonderna sett långsiktigt på sina investeringar (och därför tagit förluster på kort sikt). Långsiktiga aktieköp är i allra högsta grad reala investeringar.

Citat:
Jodå, de underliggande matematiska imperativen finns alltid där. Men för den som vill är det lätt att hitta överbyggande förklaringar, precis som du gjort nu. Ge människor dålig lön och låg ränta, och vips finns det en stor efterfrågan på krediter. Med en penningmängd som är nästan helt beroende av skuldsättninggraden i samhället, är ju stor efterfrågan på krediter ett måste. Systemet skapar i mångt och mycket sina egna förutsättningar bara genom att fungera helt normalt, därmed inte sagt att det är ett bra system.
Det där är ett väldigt bakvänt resonemang. Om man räknar in stora delar av skuldsättningen i penningmängden så är penningmängden självfallet beroende av skuldsättningen.
__________________
Senast redigerad av Sölffmynt 2009-05-17 kl. 13:20.
Citera
2009-05-19, 10:02
  #16
Medlem
jnilssons avatar
Alla teorier om att en kreditmängd måste växa måste även gälla på mikroplanet. I mitt exempel ovan så måste man visa att endast alternativ 1 är möjligt, de två andra omöjliga. Om det nu behövs en extra aktör eller två, t.ex. en bank och en bankanställd, introducera dem. Ett mikroexempel tar bort all mystik.
Citera
2009-05-27, 11:54
  #17
Medlem
jnilssons avatar
Tråden nu flyttad m.h.a. moderator till nationalekonomisektionen. Jag uppmanar Slupen och Hmmm2 att presentera sina teorier med exempel på mikronivå. Ett samhälle består av en diskret mängd människor. I synnerhet de teorier som bygger på matematik måste därför även gälla på mikroplanet.
Citera
2009-05-28, 16:31
  #18
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jnilsson
Jag måste nog ändra mig på den punkten är jag rädd.

För att inte kreditmängden med nödvändighet måste växa räcker det med att räntan betalas. Några amorteringar är inte nödvändiga. Fortsätter man låna till räntebetalningarna kommer däremot kreditmängden växa och den gör det exponentiellt.

Vi kan anta en ekonomi med två aktörer, A och B. Valutan är uns av guld. Betalning sker i form av handskrivna skuldbrev.

A tillverkar A-prylar för 10 uns och säljer 10 st till B varje år.

B tillverkar B-prylar för 5 uns och säljer 20 st till A varje år.

Produktion och konsumtion mellan A och B är i balans och inga skulder byggs upp. Men A blir sjuk under ett år och kan inte producera. A vill ändå konsumera B-prylar. A betalar med skuldsedlar och slutar året med en skuld till B på 100 uns. De kommer överens om en ränta på 10%.

Efter tillfrisknandet finns några alternativ:

1. A och B fortsätter med ursprungliga produktionen och konsumtionen. Räntan betalar A genom att skriva ut en extra skuldsedel på 10 uns.

Resultat: A:s skuld stiger med 10% per år.

2. A ökar sin produktion och B sin konsumtion av A-prylar med 10%. A:s försäljning täcker räntan.

Resultat: Konstant skuld men B kan konsumera mer än A.

3. A och B ökar produktion/konsumtion av A prylar med 20%. Försäljningen täcker ränta och amortering på lånet.

Resultat: Skulden försvinner inom ~10 år och A och B kan då återgå till sin urspungliga produktion och konsumtion.

Introduktion av ytterligare en aktör C innebär ingen skillnad. Exemplet kan därför med induktionens hjälp skalas upp till en hel ekonomi med miljoner aktörer.

Exemplet visar räntans effekt rätt bra. Vill du konsumera mer idag får du producera mer i morgon. Accepterar du att producera mer idag så kan du konsumera mer i morgon. Värderingen av tid avspeglar sig på konsumtion och produktion. Ränta upplevs som rättvis. Det är därför den existerar.

Edit: En observaton till är att i ursprungssituationen så är kreditmängden (eller "penningmängden" som antipedagoger vill kalla det) vid nyår, trumvirvel..., NOLL. Stora delar av året är den också NOLL, när A:s och B:s konsumtion ligger i fas. Det är bara när A skuldsatte sig som den är 100 uns ett tag. Men hur var det, skulle inte Armageddon inträffa om kreditmängden var NOLL?

Två förutsättningar: Som du skriver så "kvittar" A och B normalt sina skuldsedlar, dvs mängden pengar/krediter i systemet existerar bara i mån av tillfälliga obalanser i deras affärer. Motsvaras i FRB av att amorteringar tas ur cirkulation. Den totala mängden pengar i utgångsläget är då 100 uns som innehas av B.

Inom parentes, om A:s skuld stiger med 10% per år har han inte "betalt" något till B - han har utökat sina lån med räntebeloppet.

OK. Alternativ 1 skulle kunna fungera ett tag. Sedan skulle A "kicka the chessboard" dvs förklara krig. Hans situation är omöjlig i längden. Alternativt scenario är 10-procentig inflation.
Citat:
2. A ökar sin produktion och B sin konsumtion av A-prylar med 10%. A:s försäljning täcker räntan.
Resultat: Konstant skuld men B kan konsumera mer än A.
B har bara 100 uns i skuldsedlar. På 10 år har dessa gått åt, försvunnit. Inga pengar finns därefter i systemet trots att A fortfarande är skyldig B 100 uns. Penningsystemet har alltså inte fungerat.
Det går inte att betala principal plus ränta, eftersom mängden skapade pengar bara motsvarar principalen, det är enkel mängdlära.
Citat:
3. A och B ökar produktion/konsumtion av A prylar med 20%. Försäljningen täcker ränta och amortering på lånet.
Resultat: Skulden försvinner inom ~10 år och A och B kan då återgå till sin urspungliga produktion och konsumtion.
Samma sak som i (2). Mängden pengar räcker inte. Det finns bara 100 uns och skulle behövas 200 med en avbetalning på 10 år.
Citera
2009-05-28, 21:08
  #19
Medlem
jnilssons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Den totala mängden pengar i utgångsläget är då 100 uns som innehas av B.
OK, om du med "utgångsläge" menar efter A:s tillfrisknande då A har en skuld på 100 uns till B. I historiens början är mängden noll. Den som behöver konsumera först skriver en skuldsedel och betalar med.

Fall 1:
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Inom parentes, om A:s skuld stiger med 10% per år har han inte "betalt" något till B - han har utökat sina lån med räntebeloppet.
Undrar vad du menar med "betalt". Han har definitivt betalt för all konsumtion varje år (med sina eller B:s skuldsedlar). Betalningen för räntan görs också med skuldsedel, däremot har A inte producerat något. Man kan säga att A inte betalar räntan med produktion.

Vi är överens om att detta fall är ohållbart.

Fall 2:
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
B har bara 100 uns i skuldsedlar. På 10 år har dessa gått åt, försvunnit. Inga pengar finns därefter i systemet trots att A fortfarande är skyldig B 100 uns. Penningsystemet har alltså inte fungerat.
Det går inte att betala principal plus ränta, eftersom mängden skapade pengar bara motsvarar principalen, det är enkel mängdlära.
Nej. För att tydliggöra detta enklast, antag att B syr in hela fordringen på 100 uns av A:s skuldsedlar i madrassen. Sedan skriver de skuldsedlar vid behov precis som innan A blev sjuk. B har nu 10% högre konsumtion än A och skriver mer skuldsedlar, men skillnaden kommer tillbaka som räntebetalning den 31/12. Vid årets slut är de enda utestående skuldsedlarna de i madrassen.

Fall 3:
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Samma sak som i (2). Mängden pengar räcker inte. Det finns bara 100 uns och skulle behövas 200 med en avbetalning på 10 år.
Om vi fortsätter med madrassen så är det enda som händer att den krymper med ~10 uns per år. Den 31/12 står A på tröskeln med två av B:s skuldsedlar. Den ena är för räntan, den andra för amortering. B öppnar madrassen, plockar ut en av A:s skuldsedlar och löser in sin egen.
__________________
Senast redigerad av jnilsson 2009-05-28 kl. 21:13.
Citera
2009-05-28, 21:26
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jnilsson
Nej. För att tydliggöra detta enklast, antag att B syr in hela fordringen på 100 uns av A:s skuldsedlar i madrassen. Sedan skriver de skuldsedlar vid behov precis som innan A blev sjuk. B har nu 10% högre konsumtion än A och skriver mer skuldsedlar, men skillnaden kommer tillbaka som räntebetalning den 31/12. Vid årets slut är de enda utestående skuldsedlarna de i madrassen.
Ja, men då har de ju skapat mera pengar, dvs precis det som jag ondgör mig över: "Ett underliggande matematiskt imperativ till exponentiell kreditexpansion."
Man fixar läget med mera stålar helt enkelt.
Citat:
Fall 3:
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Samma sak som i (2). Mängden pengar räcker inte. Det finns bara 100 uns och skulle behövas 200 med en avbetalning på 10 år.
Om vi fortsätter med madrassen så är det enda som händer att den krymper med ~10 uns per år. Den 31/12 står A på tröskeln med två av B:s skuldsedlar. Den ena är för räntan, den andra för amortering. B öppnar madrassen, plockar ut en av A:s skuldsedlar och löser in sin egen.
Mera pengar har tillförts, precis som i fall 2.
Citera
2009-05-28, 22:17
  #21
Medlem
jnilssons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Ja, men då har de ju skapat mera pengar, dvs precis det som jag ondgör mig över: "Ett underliggande matematiskt imperativ till exponentiell kreditexpansion."
Nej. Det står:
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Vid årets slut är de enda utestående skuldsedlarna de i madrassen.
Vid varje nyår är kreditmängden den samma. Det sker ingen expansion. I fall 3 t.o.m. krymper den.
Citera
2009-05-28, 22:44
  #22
Medlem
Det funkar inte utan att de ökar kreditmängden. Det du beskriver är lån som förfaller 31 dec. Det är till att slingra sig. Penningmängden i deras lilla system framstår som oförändrad varje nyår, men i slutet av januari är det dags igen för nya lån.
Citera
2009-05-28, 23:27
  #23
Medlem
Colberts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hmmm2
Det funkar inte utan att de ökar kreditmängden. Det du beskriver är lån som förfaller 31 dec. Det är till att slingra sig. Penningmängden i deras lilla system framstår som oförändrad varje nyår, men i slutet av januari är det dags igen för nya lån.

När ska lånen antas förfalla då?

Du är nog ute och cyklar här är jag rädd.
Spalta upp scenariot steg för steg, med kolumner för A resp B:s kassa och kreditsaldo, och räkna upp med räntan mellan varje tidsperiod, så ser du att alla siffror stannar kvar vid 200, i total kreditmängd, för fall 2, eller faller mot 100 för fall 3.
Citera
2009-05-28, 23:49
  #24
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Colbert
Spalta upp scenariot steg för steg, med kolumner för A resp B:s kassa och kreditsaldo, och räkna upp med räntan mellan varje tidsperiod, så ser du att alla siffror stannar kvar vid 200, i total kreditmängd, för fall 2, eller faller mot 100 för fall 3.
Total kreditmängd på 200 är precis vad jag föreslagit för hr Nilsson. Men det vill han inte gå med på, eftersom det innebär att en kreditexpansion är nödvändig. Den ursprungliga mängden pengar/krediter var endast 100.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback