Jag tycker absolut Ewerlöf har allt där att göra. Hur svår en sport beror på hur många som testat på och deltar i en gren. Löpning har så gott som alla personer testat på och vet om de har talang för. Att som vit vara bland de 10 bästa i världen i en löpgren från ett dåligt löpland som Sverige är otroligt stort. Sedan 50 talet är det bara Dan Waern och Jonny Danielsson som gjort det (Dirshe, Mohammed och numera Aregawi är svarta, Glans och Gärderud räknas inte som rena löpgrenar).
För att ta en jämförelse för att egentligen peka på vilka som inte har något där att göra om man skall prata prestation. I Brommapojkarna finns det mer registrerade aktiva än det finns registrerade skidskyttar i Sverige. I de 4 första divisionerna i fotboll i Sverige finns det fler registrerade aktiva än det finns skidskyttar i hela världen. Att tillhöra världseliten i skidskytte säger ingenting om man jämför med hur svårt att det är att tillhöra världseliten i löpning.
Så när det gäller löpning och fotboll (samt kanske bordtennis och tennis), så är meriterna mer värda. Ett UEFA-guld som Corneliusson har slår flerfaldiga VM i skidskytte alla dagar.
(Och att ta in Gunder Hägg och Arne Andersson i löpardebatten och säga hur överlägsna vi brukade vara är bara löjligt, de tävlade när svarta inte fick tävla, samt efter att halva unga Europa hade dött ut i ett världskrig där Sverige var neutrala)
Edit:
Faktafel - även Wedlund var ju top-10 i världen i Göteborgs VM slog mig precis.
Edit 2:
Aregawi är alltså numera svensk medborgare, inte numera svart. Kan vara bra att påpeka det