Citat:
Ursprungligen postat av Hzj
Finns ju en anledning till att man i idrottsvärlden använder sig av viktklasser i somliga sporter,(Kampsport, tyngdlyftnig etc.) men inte i andra (löpning).
...vilkets rimlighet det finns starka skäl att ifrågasätta. Har någonsin någon +70 kg vunnit 10 000 meter på VM eller OS? Det är lika omöjligt för en 100 kilos snubbe att vinna VM på 10 000 meter som det är för en 70 kilos snubbe att vinna tungvikts-VM i t.ex. brottning eller tyngdlyftning.
Citat:
Ursprungligen postat av Hzj
Eftersom män genetiskt har större muskelmassa än kvinnor är det lämpligt att kompensera detta. Därav ett snitt av muskelmassa per total kroppsvikt av båda könen för att avgöra vilken procentsats man ska ha. Därefter tar man den procentsatsen på individens kroppsvikt och så har alla fått en vikt som innebär en hyfsat jämn tävling.
Fel tänkt! Du måste se det på detta vis: En person väger 50 kilo. Vederbörande kommer att ha fördelar i löpning och sånt som har med att lyfta den egna kroppsvikten att göra, samt statiska övningar (inga muskler att få mjölksyra i). En annan väger 100 kilo. Vederbörande kommer att ha fördelar i icke aerobiska tävlingsmoment, styrkegrenar som handlar om absolut vikt (d.v.s. inte relativt kroppsvikten).
Men vad man gör är att hela tiden gynna dem som har låg kroppsvikt, genom att när det blir tal om styrkegrenar, utforma tävlingarna på så sätt att vikten alltid är relativ kroppsvikten. Ren manipulation som jag ser det. Och när det gäller kvinnors fettprocent/muskler är det en massa skitsnack som råder. Om du går till ett gym så kommer du där se brudar som kör 25 chins och dips utan problem. De har inte en gnutta fett på kroppen och väger kanske 45 -50 kg. Visst har de en nackdel gentemot storvuxna personer när det gäller att lyfta mycket men å andra sidan har de en fördel när det gäller löpning samt att lyfta sig själva.