Kärlek, politik eller ekonomi - bästa skälet för självmord?

Faktiskt. Kommer jag någon gång ta livet av mig, kan det mycket väl komma att bero på kärlek.

Tillåt mig att introducera dödens högra hand i norden, vädret... Jag tror att det är kombinationer av dom, när för stora delar av en individs tillvaro bryts ned så finns det inget kvar och livsglöden slocknar, en del chekar ut i förtid andra hänger på och hoppas.

Om du ser ens tillvaro som en oändlig samling små komponenter som fluktuerar hela tiden och sedan de som spelar större roll för oss, när för många ger vika eller bortfaller samtidigt så krossas man av världens problem. Detta är givetvis personligt ochså men jag tror att grundtesen kan appliceras på alla i någon utsträckning.

Rent kemiskt i hjärnan är det kärlek givetvis för så mycket beror på det, hjärnan agerar på andra sätt och vid tex ett förhållandes slut så fungerar allt irrationellt, ibland för irrationellt på vissa.

Vad för nytta gör för resistansen som självmördare? Varför inte vara pragmatisk? Tycker gränserna mellan politik och kärlek är svåra att tyda i ditt resonemang.

Edit: Fin parabel yidaki.

Det har du rätt i, scenariot jag målade upp var valet mellan att bli arresterad (anta att de står och bankar på min dörr) eller ta livet av sig (anta att jag bor på femte våningen och har ett fönster).


Well, i det ena fallet baseras mina tankar på rationellt tänkande.

True, men irrationellt tänkande kan ibland göra väldigt stor skillnad.

Hade definitivt inte begått självmord pga kärlek, alldeles för kliché

Hmm.... Jag antar att jag skulle (om det nu skall vara nödvändigt) rangordna det på följande vis:
1.Politik - Genom att den genomsyrar vår vardag, och påverkar oss alla. Med motivationen att politiken idag strider mot allt jag tror på, för det mesta enbart fungerar som ett sätt att slå dunster i ögonen på människor. Demokratin t.ex; ingen tänkande individ kan ju påstå att den fungerar enligt vad den utlovar. Kommunismen har skördat en hel del offer, precis som Fascismen.
Men det som verkligen stör, och kan få mig att fundera på snaran är nog att hela charaden fungerar ändå; ingen tänker längre. Det ska vara plasmateve istället för promenad, sex istället för kärlek, coca-cola/sprit istället för friskt vatten. Jag är visserligen övertygad Traditionalist, men det betyder inte att jag följer ogenomtänkta ideologier som inte ens håller för minsta granskning.

2.Kärlek - På ett högre plan än att man "förlorat" en partner. Exempelvis då man förlorat kärleken till livet i sig, hoppet om mänskligheten eller bara kärleken till världen i allmänhet. "Det är svårt att älska i en värld full av hat", så att säga.

3.Ekonomi - Igen inte nödvändigtvis på ett personligt plan, men känslan av att pengar styr allt kan få mig helt vansinnigt illamående.

Väder - bra uppslag. Väder är defintivt en trigger. De långa mörka vintrarna vi har här uppe i Norden. En vän till mig i Finland sköt sig själv häromåret. Han orkade inte med vintern något mer.

Men samtidigt - vi är ju nordbor, vikingar. Då pallar man. Jag är arg på honom för att han fegade ur.

Kärleken är vacker, men också förödande. Det är den av de tre olika alternativen som jag anser har verkligt värde för ens egen lycka, och därför den enda anledningen till att ta sitt liv.

Det är fullständigt irrationellt att ta livet av sig, p.g.a. något av dessa tre skäl.

Vilka är de goda skälen?

kärlek ..resten vet jag inte