2009-01-03, 22:23
#1
Ur ett rent kulturellt, socialt och framför allt politisk synvinkel, så tycker jag att det begås förvånansvärt lite mord och mordförsök per år i Sverige. Med tanke på att Sverige är ett land som hyser väldigt många små orter, där folket lätt kan hamna i psykisk obalans, så känns det som att man kan sätta ett stort frågetecken angående antal mordförsök i dessa orter. "Städer" som har under 30000 invånare har vi ju mängder med i detta land. I dessa samhällen har folk mycket problem, sociala, kulturella och psykiska. Drogintag och alkoholproblem är vardagsmat. Inavel råder i många såna här orter i Norrbotten, Dalarna, Jämtland, Småland och Skåne som de främsta exemplen när det gäller de olika länen. Denna inavel leder ju självklart till många destruktiva samhällsfenomen; social misär, socialistisk jantelag, politisk degenering och diverse hjärnspöken för individen.
Visserligen har Sverige ett litet invånarantal, därav borde rimligen antal mordförsök ligga lågt per år. Men jag anser att samhället idag är så pass förgiftat; särskilt kulturellt och politiskt, att folk borde flippa mer. Men som vi har kommit fram till i många av mina trådar så är viljan till samförstånd och förening ett utmärkande drag hos svensken. Har alltid varit så genom alla tider. Svensken blev av gud tilldelad den moraliska spärren, som vi genom historien och idag ännu ser att många andra folk i världen inte har; amerikaner, tyskar och många olika folkliga kulturella fraktioner från mellanöstern till exempel. Om du skulle sätta till exempel fyra instabila människor, ett från varje land i ett rum tillsammans; låt oss säga en etnisk svensk, en etnisk tysk, en etnisk amerikan och en etnisk palestiner. Alla fyra mår sjukt psykiskt dåligt och är enligt deras läkare kapabla att mörda. Jag kan garantera er att svensken skulle inte göra något, medans de andra tre säkerligen skulle försöka ha ihjäl varann. Ge dom varsin kniv bara.
Inavel kan aldrig råda politiskt. Men den politiska sfären i detta land kan fan få betala priset om det går överstyr. Ett annat exempel. Jag startade en tråd för nån dag sen här i PI om alla pizzeriorna i Sverige (som flyttades av modsen till ett underforum som ingel jävel besöker, undrar varför dom gjorde det.....ironi). På dessa pizzahak så sätter gärna den degenerade individen sin fot. Pizzan har idag blivit till ett "dagens samtalsämne" för den arbetslöse WT-individen i Borlänge, Härnösand, Filipstad, Kristinehamn, Uddevalla, Nässjö eller vilken valfri "håla" du än vill runt om i detta land. Min poäng är att jag är mycket förvånad över att det inte sker fler mordförsök och uppgörelser mellan psykiskt labila och dessa svettiga bagare. Vi vet ju alla vilket klientel det är som går och äter pizza. Att dessa inte flippar ur där är ett tecken på att spärren finns. Det är liksom "jag hatar dej din jävel, men baka skiten nu, låt mej betala, och så tar jag skiten med mej och går härifrån". Och nu tog jag pizzerior bara som ett exempel. Det gäller även köpcentrum, i kollektivtrafiken eller var fan som helst.
Men kanske handlar det om det som jag skrev om i min nyårskrönika. Den svenska politiska stabiliteten och neutraliteten. Dagens 80-talister i Sverige har inte lyckats ärva sina föräldrars intilligens, varken socialt eller kulturellt. Tvärtom. Men de verkar ändå ha ärvt "spärren", trots denna samhällsdegenering som vi har sett öka i Sverige under 2000-talet. Frågan är hur länge spärren håller för de kulturellt och politiskt hjärndöda 80-talisterna? När får vi se barbariet på de sunkiga pizzeriorna? Om det sker, så kommer Rosenbadsregimen tvingas att agera, genom ökade anslag till psykvården och fler poliser på gatorna. Att jag tjatar om pizzerior hela tiden har sina orsaker; magen som ska mättas tillhör nämligen oftast ett klientel som är bitter, kanske arbetarklass eller WT. Den som ska baka degen som ska mätta magen åt denne arbetare eller WT är ochså, i grunden en bitter arbetare. Han visar det inte! Men han hatar kanske stället han är på! Han hatar kanske sin farsa för att han tvingade in honom i denna slaveribransch. Han kanske hatar svenska myndigheter, som bagaren anser trakasserar honom med sina ständiga diverse byråkratiska utspel och detaljer om renhet. Han hatar kanske alla räkningar som ska betals varenda jävla fittmånad. Månaderna går så helvetes jävla fort, och räkning efter räkning dimper ner i bagarens brevlåda. Kanske vill bagaren helst av allt bara ta en stor fet jävla kniv och sätta den i fanskapet som kliver in genom det plingande dörrhelvetet och ber honom fixa ytterligare en äcklig flottig jävla kebabrulle.
Och det är det här jag menar. Den destruktiva småstadsmentalitens negativa inverkan på individen bör vara en krutdurk! Men det smäller liksom inte till, trots att båda parterna avskyr sina liv och det dom håller på med. Pizzerian symboliserar, enligt min åsikt, idag samhällets absoluta "final countdown", för båda parterna. Svensken som ska käka där undrar va fan han håller på med egentligen, och bagaren tänker likadant. Frågan är; när kommer du att flippa ur på en pizzeria? Har du kanske redan flippat där?
Relaterat i samma ämne;
"Sverige - Nordeuropas pizzaghetto"; https://www.flashback.org/showthread.php?t=816231
"Nyårskrönikan";
https://www.flashback.org/showthread.php?t=813204
Visserligen har Sverige ett litet invånarantal, därav borde rimligen antal mordförsök ligga lågt per år. Men jag anser att samhället idag är så pass förgiftat; särskilt kulturellt och politiskt, att folk borde flippa mer. Men som vi har kommit fram till i många av mina trådar så är viljan till samförstånd och förening ett utmärkande drag hos svensken. Har alltid varit så genom alla tider. Svensken blev av gud tilldelad den moraliska spärren, som vi genom historien och idag ännu ser att många andra folk i världen inte har; amerikaner, tyskar och många olika folkliga kulturella fraktioner från mellanöstern till exempel. Om du skulle sätta till exempel fyra instabila människor, ett från varje land i ett rum tillsammans; låt oss säga en etnisk svensk, en etnisk tysk, en etnisk amerikan och en etnisk palestiner. Alla fyra mår sjukt psykiskt dåligt och är enligt deras läkare kapabla att mörda. Jag kan garantera er att svensken skulle inte göra något, medans de andra tre säkerligen skulle försöka ha ihjäl varann. Ge dom varsin kniv bara.
Inavel kan aldrig råda politiskt. Men den politiska sfären i detta land kan fan få betala priset om det går överstyr. Ett annat exempel. Jag startade en tråd för nån dag sen här i PI om alla pizzeriorna i Sverige (som flyttades av modsen till ett underforum som ingel jävel besöker, undrar varför dom gjorde det.....ironi). På dessa pizzahak så sätter gärna den degenerade individen sin fot. Pizzan har idag blivit till ett "dagens samtalsämne" för den arbetslöse WT-individen i Borlänge, Härnösand, Filipstad, Kristinehamn, Uddevalla, Nässjö eller vilken valfri "håla" du än vill runt om i detta land. Min poäng är att jag är mycket förvånad över att det inte sker fler mordförsök och uppgörelser mellan psykiskt labila och dessa svettiga bagare. Vi vet ju alla vilket klientel det är som går och äter pizza. Att dessa inte flippar ur där är ett tecken på att spärren finns. Det är liksom "jag hatar dej din jävel, men baka skiten nu, låt mej betala, och så tar jag skiten med mej och går härifrån". Och nu tog jag pizzerior bara som ett exempel. Det gäller även köpcentrum, i kollektivtrafiken eller var fan som helst.
Men kanske handlar det om det som jag skrev om i min nyårskrönika. Den svenska politiska stabiliteten och neutraliteten. Dagens 80-talister i Sverige har inte lyckats ärva sina föräldrars intilligens, varken socialt eller kulturellt. Tvärtom. Men de verkar ändå ha ärvt "spärren", trots denna samhällsdegenering som vi har sett öka i Sverige under 2000-talet. Frågan är hur länge spärren håller för de kulturellt och politiskt hjärndöda 80-talisterna? När får vi se barbariet på de sunkiga pizzeriorna? Om det sker, så kommer Rosenbadsregimen tvingas att agera, genom ökade anslag till psykvården och fler poliser på gatorna. Att jag tjatar om pizzerior hela tiden har sina orsaker; magen som ska mättas tillhör nämligen oftast ett klientel som är bitter, kanske arbetarklass eller WT. Den som ska baka degen som ska mätta magen åt denne arbetare eller WT är ochså, i grunden en bitter arbetare. Han visar det inte! Men han hatar kanske stället han är på! Han hatar kanske sin farsa för att han tvingade in honom i denna slaveribransch. Han kanske hatar svenska myndigheter, som bagaren anser trakasserar honom med sina ständiga diverse byråkratiska utspel och detaljer om renhet. Han hatar kanske alla räkningar som ska betals varenda jävla fittmånad. Månaderna går så helvetes jävla fort, och räkning efter räkning dimper ner i bagarens brevlåda. Kanske vill bagaren helst av allt bara ta en stor fet jävla kniv och sätta den i fanskapet som kliver in genom det plingande dörrhelvetet och ber honom fixa ytterligare en äcklig flottig jävla kebabrulle.
Och det är det här jag menar. Den destruktiva småstadsmentalitens negativa inverkan på individen bör vara en krutdurk! Men det smäller liksom inte till, trots att båda parterna avskyr sina liv och det dom håller på med. Pizzerian symboliserar, enligt min åsikt, idag samhällets absoluta "final countdown", för båda parterna. Svensken som ska käka där undrar va fan han håller på med egentligen, och bagaren tänker likadant. Frågan är; när kommer du att flippa ur på en pizzeria? Har du kanske redan flippat där?
Relaterat i samma ämne;
"Sverige - Nordeuropas pizzaghetto"; https://www.flashback.org/showthread.php?t=816231
"Nyårskrönikan";
https://www.flashback.org/showthread.php?t=813204