Citat:
Ursprungligen postat av scoremax
Har Balle anka rätt är det lagligt hela vägen..då får du ett svar utifrån det, men jag vill se en källa först.
Jag beklagar att jag glömt bort tråden...
Begränsningen vid 125 dB slopades för ett antal år sedan. Själv tog jag del av uppgiften i en skrift jag då regelbundet fick hem i brevlådan, men här informerar Jägarförbundet om lagändringen:
http://www.jagareforbundet.se/fran_sjf/skrivelserochre/okademojlighete.asp
EDIT: Här fanns visst en motsvarande förklaring som jag bemödade mig att skriva nedan.
Ett intressant test för att förstå principerna är att åka till en 300-metersbana, och skjuta .22LR-patroner med överljudshastighet nära överkanten av skjutvallen, gärna då ur en bössa med relativt lång pipa (min egen har 61 cm). Undvik halvautomatiska vapen, och skjut från höften alternativt avfyra vapnet från stående ställning med vapnet stående på en skjutbänk (lämpligen med benstöd monterade). Ladda två .22LR-patroner; en underljuds- (
subsonic) och en överljuds-patron (
high velocity). Med fördel skjuts de två skotten från höften. Notera först hur snabbt själva skottljudet dör ut av subsonic-patronen, ladda om, skjut och hör hur kulan ur high velocity-patronen väsnas i flykten ett kort ögonblick efter att själva skottljudet dött ut. Lättast är utan hörselskydd, men den känslige kan eventuellt använda
bra aktiva hörselkåpor.
Här är kärnan av problemet. Även om smällen kan dämpas bort så kommer kulan fortfarande att väsnas p.g.a. den bogvågsknall som uppkommer av kulans passade genom luften i överljudshastighet.
En .223 Remington är inga problem att dämpa så att själva knallen från skottet blir i nivå med ett odämpat vapen i kaliber .22LR, det klarar även de billigaste dämparna. Kulan kommer dock ge ifrån sig det karaktäristiska ljudet tills kulans fart faller under ljudhastigheten (t.ex. när den fångas av skjutvallen eller flyger tillräckligt långt). Även om skottljudet kan dämpas bort ytterligare så är det ingen större mening därför att kulan fortfarande kommer att ge ifrån sig sitt ljud. Lösningen skulle då teoretiskt kunna vara att ladda patroner till underljudshastighet, men där begränsas vi av räffelstigningen i pipan som måste vara brant nog för att stabilisera kulan. I normala fall, utan dämpare, är det "bara" förödande för precisionen med ostabilierade kulor (kan observeras som avlånga hål, större än kalibern, på en papptavla) -- men -- har vi en ljuddämpare så är risken stor att kulan slår i bafflarna och i värsta fall gör mos av hela innanmätet i dämparen. Det blir isåfall ett mycket dyrt "tyst skott", oaktat alla eventuella risker med metallsplitter.
Det bästa sättet för dig att skjuta "tyst" med din .223:a är nog att välja ett skjutavstånd som inte är längre än att kulan träffar kulfånget innan knallen har dött ut. Då kommer du ha en smäll i paritet med en odämpad .22LR, och det låter så pass lite att grannarna definitivt inte kommer störas av smällen och antagligen inte höra den överhuvudtaget (såvida de inte bor inom 100-150 meter).