Citat:
Ursprungligen postat av Rudy Ratzinger
Eftersom jag tror på förintelsen så har jag några frågor.
1. Vem har lurat alla dessa som överlevde?
2. Vem har lurat alla barn och barnbarn till de som dog, vart tog deras föräldrar vägen?
3. Varför skulle man lura dom att lura resten av världen (förutom GP då)?
4. Vad användes "koncentrationslägren" till igentiligen? Semesterorter?
Att säga att det inte har hänt är som att säga att vi aldrig varit på månen!
1. Rudolf Vrba och "The war refugee board" som han samarbetade med är nog de som i första hand är pappor till detta - även om det kom olika groteska varianter av historien från oberoende judiskt håll ganska tidigt under kriget. Efter hand som kriget började ta slut och i Nürbergrättegången hakade Sovjetunionens myndigheter på i produktionen av skildringar, senare de nya kommunistregimerna. Viktiga torterade vittnen var tyskar som exempelvis Rudolf Höss.
Ett klipp från Jürgen Grafs bok Förintelsen skärskådad:
"Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz. Redan den 2 februari trycktes i Pravda en längre redogörelse för de bestialiska gräsligheter som där förövats. Bland annat hette det:
De stationära gaskamrarna i den östra delen av lägret hade byggts om. Man hade byggt till små torn och arkitektoniska utsmyckningar, så att de såg ut som oskyldiga garage... De [tyskarna] jämnade ut de med kullar försedda så kallade gamla gravarna i östra delen av lägret, avlägsnade och förintade spåren av de löpandebandsystem där hundratals människor samtidigt dödades med elektrisk ström... (citerat efter nr 31 av Historische Tatsachen. Det var Robert Faurisson som först riktade uppmärksamheten på artikeln i Pravda.)
Att det skulle ha funnits gaskamrar i östra delen av lägret (alltså i Monowitz) har ingen historiker någonsin hävdat, och löpandebandsystemet för mord på människor med elström har man sedan aldrig fått höra mer om. Om gaskamrarna i Birkenau i västra delen av Auschwitz- komplexet står inte ett ord att läsa i Pravda-artikeln! Detta bevisar att bedrägeriet vid denna tid ännu inte blivit tillräckligt samordnat. De sovjetiska myndigheterna hade genom västmakterna fått veta att de i Auschwitz skulle finna bevis för ett miljonfaldigt massmord, men detaljerna hade västmakterna inte levererat till dem. Efter befrielsen spärrades lägret av, och först släppte man in bara några få utvalda västliga observatörer. Detta därför att de polska och sovjetiska kommunisterna behövde tid på sig att inrätta sitt horrormuseum. Vad som därvid blev resultatet motsvarar ungefär den standard som även annars kännetecknar den världshistoriskt unika succé som hette kommunismen: gaskamrar som aldrig kunnat fungera, bränngropar som är hela 60 cm djupa och ändå ständigt står under vatten, jättebuntar av kvinnohår som genomgående är av samma färg och där det uppenbarligen rör sig om hampa.
Efter krigsslutet spanade britterna febrilt efter Rudolf Höss, som skulle bli kronvittnet till alla tiders största förbrytelse. Men Höss hade gått under jorden och levde under namnet Franz Lang på en bondgård i Schleswig-Holstein. I mars 1946 lyckades en brittisk styrka slutligen finna honom. I sin bok Legions of Death (Arrow Books Ltd, 1983, s. 235 ff.) skildrar den engelske författaren Rupert Butler hur Höss’ bekännelse kom till stånd.
Butler stöder sig på utsagor av den brittisk-judiske sergeanten Bernard Clarke, som ledde gripandet och förhöret av den förste Auschwitz-kommendanten:
Höss skrek av fasa, när han såg de brittiska uniformerna. Clarke röt: "Vad heter ni?" Varje gång svaret "Franz Lang" ljöd, drämde Clarke knytnäven i ansiktet på sin fånge. Efter fjärde gången föll Höss till föga och uppgav vem han var... Man ryckte ner fången från den översta sovbritsen och slet av honom pyjamasen. Han släpades därefter naken till en slaktbänk, där det på Clarke verkade som om slagen och skriken aldrig skulle ta slut... Man kastade ett täcke över Höss och släpade honom till Clarkes bil, där sergeanten tvingade i honom en stor klunk whisky. Sedan försökte Höss sova: Clarke tryckte upp sin käpp under ögonlocket på honom och befallde på tyska: "Håll ditt svinöga öppet, ditt svin!"... Det tog tre dagar, innan han gjorde ett sammanhängande uttalande.
Sedan ett halvt århundrade står det tyska folket under den oerhörda anklagelsen att kollektivt ha dömt judarna till döden och att, så långt det kommit åt dem, ha förintat dem genom kallblodigt massmord. Grunden för denna anklagelse utgörs av en bekännelse som framtvingats genom tortyr.
Ändå råkade tortyrmästarna göra några pinsamma klavertramp. De uppfann förintelselägret "Wolzek", eller lät Höss uppfinna det, och tvang Höss erkänna att han redan i juni 1941 besökt lägret Treblinka, som upprättades först tretton månader senare.
Efter sitt vittnesmål i Nürnberg utlämnades Höss till Polen. I Krakows fängelse författade han sin självbiografi, som i det stora hela torde stämma, liksom sina uppteckningar om judeförintelsen i Auschwitz. Huruvida det hårresande rackartyg, som Höss gjorde sig skyldig till då han skildrade gasnings- och kremeringsprocesserna, sprang ur vaktmanskapets fantasi eller om han i klok beräkning beskrev tekniska orimligheter, som en gång måste inses av envar, kommer vi väl aldrig att få veta."
2. Hundratusentals människor dog i koncentrationslägren, främst av fläcktyfus. Den påstådda gaskammaren användes i själva verket som likhall, då kremeringskapaciteten inte räckte till under de värsta epidemierna. Jag vill inte påstå att ingen blev mördad av dem som drev lägren, vad jag vidarebefordrar här är att ingen blev mördad genom gasning. (Zyklon-B användes i en verklig gaskammare för att bekämpa de löss som spred fläcktyfus, genom gasning av sängkläder och kläder). De anhöriga till de som dog i lägren har alltså bara blivit lurade ifall någon påstått att dessa blivit gasade. Vem som lurade dem? Se punkt 1 ovan.
3. Skälet bakom förintelsen, åtminstone nuförtiden, är att den behövs politiskt. Ett citat från Graf: "För härskarna i de västliga demokratierna utom Tyskland och Österrike vore slutet på legenden visserligen inte ett dråpslag men ändå i allra högsta grad obehagligt och skulle varaktigt skaka folkens förtroende för det demokratiska systemet: Vad är det för en demokrati, där en svindel av denna storleksordning hålls vid liv i årtionden med primitiva polisstatsmetoder?
Katastrofala skulle följderna bli särskilt för vänstern, vars mål är att genom massiv invandring från tredje världen skapa det "mångkulturella samhället", dvs gradvis undantränga de inhemska folken. Förintelsen utgör det starkaste trumfkortet mot varje slags patriotism, då denna enligt vänstern slutligen leder till Auschwitz.
För våra historiker, journalister och intellektuella blir slutet på förintelselegenden ett nederlag utan like. Slutligen har de skyddat lögnen åtminstone indirekt (genom sin tystnad). De får skämmas ögonen ur sig, när sanningen till sist bryter igenom. Undra sedan på att censuren hanteras med allra största stränghet - när mediafolket och historikerna kämpar för gaskamrarna, kämpar de för sig själva."
4. Koncentrationslägren hade följande användning:
a) Konventionella koncentrationsläger, såsom de flesta länder inkl. Sverige hade under den aktuella tiden. Detta är stora fängelser för personer som bedöms vara fientliga mot landet och/eller mer solidariska med den utländska makt som man f.n. har krig med. Att judarna hamnade där, urskillningslöst och ofta (-st?) utan annan bevekelsegrund än just att de var judar kan väl enklast förklaras med att tyskarna, eller mer exakt nazisterna, hade diskriminerat och förföljt judarna å det grövsta ända sedan de själva kom till makten. Nazisterna var ju som bekant rasister och Tyskarna i gemen tror jag har väldigt lätt för att dra alla över en kam beroende på härkomst osv. Tyskland betraktade och behandlade alla judar som statens fiender - en självuppfyllande profetia kan jag tänka mig. En av de korkade delarna av detta tänkesätt illustreras av att många judar (som kände sig som 100% tyskar) kämpade i kriget, vilket de bara fick göra efter personligt godkännande av Adolf. Det måste ju ha känts märkligt att skriva på massor av sådana godkännanden, samtidigt som man låter trakassera och råna andra judar utan anledning... Rasism är piss och vänstern har rätt i att rasism leder till Auschwitz - det vi snackar om är vad begreppet Auschwitz egentligen var och är.
b) Logi för tvångsarbetare. Auschwitz-lägret var integrerat med en stor syntetgummifabrik.
c) Transit-terminaler för deportering till de ockuperade delarna av sovjetunionen. Transportkapaciten användes givetvis även till annat och det var många som fick "vänta" i exempelvis Auschwitz en kortare eller längre tid på vägen österut.