Citat:
Ursprungligen postat av Slarre
Ja, jag har sökt hjälp för min depression tidigare, först på BUP och sedan på vuxenpsyk. Käkade även Zoloft i fem år, men la av med det för ett år sedan då jag inte ville känna mig så avtrubbad och likgiltig längre. Jag har inte heller någon kontakt med psykolog längre, då jag inte kände att samtalen gav speciellt mycket.
Är det värt att känna som du gör nu? Jag tror inte att man kan äta psykofarmaka och bli bra, jag tror på en kombination tabletter - terapi. Det är inte alls ovanligt med depression då man lider av någon sömnstörning, att ta bort symptomen (sömnlöshet) med sömnmedel löser mycket sällan problemen med depressionen.
Jag tror att psyk är rätt ände att börja..
Citat:
Ursprungligen postat av Slarre
Jo, antagligen är det just så att det är bristen på fasta rutiner som ligger bakom. Jag har ju som sagt inte haft någon varaktig sysselsättning sedan flera år tillbaka. Jag hoppade av gymnasiet efter något år när jag fick min ögonsjukdom och den följande depressionen. Sedan dess har jag mestadels gått hemma, vilket har lett till en helt förvriden dygnsrytm. På nätterna sitter jag mest uppe framför datorn till kanske kl 3-4 och går sedan upp runt 13-15 på eftermiddagarna. Ofta ligger jag vaken lång tid innan jag kan somna. Saken är också den att jag har ett kanske ovanligt stort sömnbehov och behöver alltid sova mellan 9-10 timmar för att känna mig utvilad. Jag har väldigt svårt att ta mig upp ur sängen när jag inte känner mig utvilad när jag vet att jag inte har något viktigt att göra på förmiddagen.
Det finns ett sömnstörning som kallas Försenad sömnfas (delayed sleep phase syndrome, DSPS) som verkar passa in på dig. Du har ju inte riktigt problem med själva sömnen utan att sova på "normala tider" och det är ett typiskt symptom för DSPS.
Det är en ganska "okänd" diagnos hos t.ex. läkare på vårdcentraler.. men även hos psyk, men de kan se till att du kommer till ett sömnlabb och får dina problem utredda, sen kan du få behandling på hemma plan hos öppenpsyk.. Vanligtvis är det ljusterapi och kronoterapi (terapi med syfte att förskjuta dygnet) som sätts in som första åtgärd, fungerar inte det kan man behandlas med melatonin (tyvärr är melatonin licensbelaggt och kan bara skrivas ut av vissa specialläkare, sömnlabbsläkare kan ha licens).
Citat:
Ursprungligen postat av Slarre
Jag har arbetat under vissa perioder, bland annat nu under sommaren då jag var tvungen att gå upp kl 6 på morgonen. Trots att jag gick upp tidigt i flera månader lyckades jag inte vända tillbaka dygnsrytmen utan somnade som tidigast först efter tolv på natten. Det gjorde att jag kände mig extremt trött på dagarna och var tvungen att hålla mig vaken med hjälp av kaffe och koffeinpiller.
Det du beskriver är väl ganska vanligt för personer med DSPS. Kanske svårigheter med insomnandet kan bero på depressionen, oro inför morgondagen och tankar som maler då man inte kan somna även om man borde.. Sånt går ofta att lösa med Kognetiv beteendeterapi och massa övning. (KBT används föresten också för sömnstörningar i samband med depression)
Citat:
Ursprungligen postat av Slarre
Nu till våren hade jag, för andra gången, tänkt att försöka läsa upp min gymnasiebehörighet på komvux. Senast gick det dock åt skogen, mycket pga min dygnsrytm. Jag vet att sömnmedel inte är något bra i längden, men jag ser ingen annan lösning på kort sikt för att få bukt med mina problem.
Jag är inte läkare eller på något sätt medicinskt utbildad... Däremot har jag levt med grava sömnstörningar (hyposomni) i över 10 år och har provat det mesta.
Man brukar dela in sömnstörningar i fyra kategorier, hypersomni (uppstår t.ex. vid vissa sjukdomar så som epliepsi), parasomni (t.ex. mardrömmar och nattskräck) hyposomni (insomningsproblem, orolig sömn och tidigt uppvaknade) och störd dygnsrytm.
Det är väl först och främst hyposomi man brukar behandla med olika sömnmedel, störd dygnsrytm använder man mer terapi för att få bukt med. Du verkar inte lida av hyposomni, därför tror jag inte att sömnmedel är lösningen, i alla fall inte långsiktigt. Däremot tror jag på en sömnutredning och hjälp med att komma i fas och få en normal dygnsrytm. Det är nog inget du kan göra själv.. Du behöver hjälp från någon som kan..