Tråden om Jack the Ripper

Jag tror den profilen är wayyyy of. Ska ge en senare under dagen/kvällen när jag har tid..
Välkommen till Flashback dock

Jag tror också att spekulationen att hans mamma skulle varit prostituerad är fel - jag tror helt enkelt att han valde prostituerade för att det var lätt.

Japp, den är läst

Mycket bra

Av det existerande utredningsmaterialet att döma (som, märk väl, idag endast består av sammanfattande rapporter och viss intern korrespondens), så kan man inte till 100% utröna vilka befäl som trodde vad i den frågan. En hastig genomgång ger dock vid handen att mest oense verkar man ha varit angående morden på Frances Coles och Alice McKenzie. En del rättsläkare och polisbefäl förefaller att ha haft uppfattningen att även dessa kan ha varit verk av Uppskäraren (som exempel kan nämnas att när James Thomas Sadler ställdes inför rätta för mordet på Frances Coles, så utreddes han även som tänkbar misstänkt för de andra morden och ställdes till och med inför en vittnesidentifikation för bland andra Uppskärarvittnet Jospeh Lawende).
Andra polismän och rättsläkare hade dock motsatt uppfattning och man kan nog dra slutsatsen att det slutliga omdömet blev att båda föll offer för någon "kund" eller copycat.

Vad gäller "the Canonical Five" så har vi svart på vitt att man utgick från att Nichols och Chapman föll offer för samma mördare, vilket klart nämns i en sammanfattande rapport och det var också av den anledningen som Abberline fick befälet över styrkorna på marken i samband med den fortsatta Ripperutredningen från och med chapmanmordet eftersom han redan varit inblandad i Nicholsutredningen.
vad gäller Stride och Kelly så blir det hela mer otydligt, även om mordet på Eddowes samma natt som Stride med säkerhet fick polisen att utreda Stridemordet som ett verk av Uppskäraren - hade inte Eddowes blivit mördad samma natt bara 45 minuter senare, och på ett sätt som omisskänneligt bar Uppskärarens signatur, så är det fullt möjligt att Stridemordet bara hade setts som en ordinär "domestic incident" (en sådan inträffade också samma natt i Westminster där en man skar halsen av sin hustru).
Intressant är att Whitechapelrättsläkaren Philips (som haft hand om obduktionen av Chapman och var med som sakkunnig i mordet på Eddowes) till en början var av den egendomliga uppfattningen att Eddowes mördare inte var densamme som den som tog Chapman av daga eftersom han fann skadorna för vildsinta och innehållande för mycket meningslösa hugg (vilket stred mot hans analys av Chapmans mördare, som han kallade för en "medicinsk expert"). Han var dock helt ensam om denna uppfattning, och med all rätta.

Men man måste också betänka att pressen hade en stor roll att spela här. redan i samband med morden på Emma Smith och Martha Tabram så försökte sensationstidningarna länka samman morden och skapa en serie långt före polisen - och med all sannolikhet långt före det verkligen VAR en serie. Även i fallet Stride slog pressen fast att det var ett Ripper-mord och hade säkerligen reagerat kraftigt om den redan hårt kritiserade polisen inte hade agerat därefter. Pressen roll i det hela och dess inverkan på polisens arbete ska alltså inte underskattas.

Vad gäller Mary Jane Kelly så lär sentida ättlingar till de poliser som utredde mordet ha vittnat om att deras anfäder sagt att de aldrig trott på att Uppskäraren var mördaren utan att det var ett extremt "dmoestic homicide" men att det inte var en hållning som var populät officiellt eftersom pressen och politikerna krävde att man letade efter "Jack Uppskäraren". Detta kan man dock inte få bekräftat av utredningsmaterialet utan får räknas som hörsägen. Dock framstår det som ganska klart att Kellymordet verkade att ha utretts ganska objektivt och som en mer isolerad incident på egna meriter. Men vad poliserna verkligen tänkte vet vi inte eftersom alla personliga noteringsböcker är försvunna.

Min egen personliga uppfattning - även om jag försöker hålla mig objektiv i boken - är att jag sällar mig till den alltmer ökande uppfattningen bland dagens mest framstående experter, nämligen att man bara kan vara exakt säker på tre offer: Nichols, Chapman och Eddowes, eftersom de delar samma karaktäristika, med samma modus operandi, samma fokus på organ och kroppsdelar när det gäller lemlästningarna och signaturen.
Stride och Kelly är jag mer osäker på (även om jag inte helt vill utesluta något), medan jag direkt och totalt avfärdar Martha Tabram.

Lanseringen av fem "accepterade offer" - the Canonical Five var egentligen inget som kommer till uttryck hos de polismän som utredde morden när det begav sig. Första gången vi stöter på detta är i samband med Dr. Thomas Bonds försök till "psykologiska profil" av mördaren och sammanfattning av morden i samband med mordet på mary jane Kelly, och sedan i början av 1890-talet av den dåvarande polischefen Sir Melville Mcnaghten i hans så kallade "memoranda" - Macnaghten var dock själv aldrig med och utredde morden år 1888 utan hans inlägg är baserat på uppgifter instuderade i efterhand och memorandan innehåller också flera allvarliga sakfel.

Vill avslutningsvis också tacka och buga för de varma orden angående boken.

/Glenn Lauritz Andersson, författare

Den slutsatsen är nog ganska riktig; det är alltför lätt att överanalysera mördarens val av offer, och ser man till den sociala och historiska kontexten så finner man snart att man inte kunde röra sig fritt i vissa delar av East End utan att trava över desperata kvinnor som sålde sin kropp och formligen antastade förbipasserade män i detta syfte.

Eftersom prostituerade - då som nu - tillhörde en synnerligen utsatt yrkeskategori (även om vi här kanske inte talar om professsionella fulltidsprostituerade) som dagligen utsatte sig för fruktansvärda risker och var beroende av pengar för sin överlevnad, så var de tacksamma offer, och fortfarande är det om vi ser på moderna seriemördarfall.
Personligen tror jag inte det är svårare än så.
Att gå djupare in i Uppskärarens personliga psykologiska profil är jag tveksam till eftersom det är svårt att spekulera i en oidentifierad, okänd persons interna drivkrafter. Själv uppehåller jag mig i boken vid FBI:s profil men det är enbart för att den varit viktig för andra forskares arbete och att det skulle vara fel att i ett standardverk inte redogöra för den. Men det innebär inte att jag till 100% anser den representera sanningen även om delar av den inte är ointressant. men som alltid när det gäller mycket gamla fall, och där informationen är bristfällig, så måste det i slutändan handla om kvalificerade gissningar och spekulationer.

/Glenn Lauritz Andersson

Bara tre? Ett faktum är att man lätt glömmer att olösta mord var mycket ovanliga i London - och även i Whitechapel. Mord utan 'anledning' dvs seriemord/lustmord var otroligt ovanliga, så mängden av copycatmördare torde inte varit alltför överväldigande. Att alla ansåg vid tiden för morden, att samma mördare var skyldig berodde på just det att det knappast förekom något liknande före åren 1886-1891. De 2 kroppar som hittades stympade, och där identiteten aldrig fastställdes, vet man ju inte ens om dessa kvinnor var prostituerade. Inte heller om Jack låg bakom. Små skillnader i utförandet behöver inte betyda att det var olika mördare. I alla fall så var det bortsett från dessa kroppar 7 kvinnor under 1888, 1 1889 och 1 1891. Sedan tog det slut. Jo jag vet att huggen i strupen 1889 0 1891 (MacKenzie o Cole) var olika fr de avskurna struparna 1888, samt de 39 sticken på Tabram...

Men att någon på fullt allvar påstår att trots att mördaren inte hann skära ordentligt i Stride o antagligen blev arg, det skulle vara 2 OLIKA mördare den 30/9 1888...Varför vimlade det inte av uppskurna fnask runt Whitechapel under decennierna före och efter 1888...?

Nu ska man komma ihåg att när man talar om tre offer, så menar man alltså sådana som man med absolut säkerhet kan tillskriva Uppskäraren, främst via modus operandi och signatur. Det betyder alltså inte nödvändigtvis - vilket jag också var noga med att poängtera - att man kan utesluta andra med samma säkerhet.

Du har också fel i din beskrivning av läget i East End; redan en ytlig genomgång av tidningsartiklar från 1888 och åren strax före och efter, ger vid handen att det förekom en hel del mord som var extrema till sin karaktär och även om en del av dessa (särskilt de som förekom i hemmet) klarades upp med identifierad gärningsman så fanns det också en del som inte löstes. Därför är exempel som de så kallade "torso-morden" (The Embankment Murders) viktiga eftersom de antyder att det förekom andra extrema mord före, efter och samtidigt med uppskäraren; torsos från oidentifierade kvinnor började dyka upp runt Themsen redan 1873 och 1874 (medan andra kroppsdelar tillhörande samma offer dök upp längs olika delar av floden), nästa poppade upp 1887, därefter torson i Whitehall 1888 och slutligen torson i Pinchin Street 1889.
Och naturligtvis hade det förekommit mycket grova lemlästningsbrott redan före Uppskäraren, även om de flesta förövarna blev infångade (Henry Wainwright, William Jones, James Greenacre William Henry Bury etc).
Och sedan har vi naturligtvis attackerna på Emma Smith, Annie Millwood, Martha Tabram med flera (såvida man inte tillhör de som vill räkna dem till Uppskärarens skara, vilket jag definitivt inte gör)

Med tanke på att de sociala omständigheterna i vissa delar av East End vid den här tiden, och mängden av prostituerade som dagligen servade mer eller mindre suspekta typer och utsatte sig för enorma risker, så tycker jag faktiskt att det är anmärkningsvärt att det inte hände fler spektakulära mord, eftersom miljön måste anses som synnerligen farlig och borde dra till sig allehanda mer eller mindre abnorma element.
Att endast Uppskäraren skulle vara kapabel till den här typen av dåd sett i den kontexten är rent trams. Som sagt, med tanke på miljön och offrens "yrke" så är det närmast egendomligt att inte fler brott i liknande stil skedde.

Mordet på Martha Tabram ser jag som ett typisk vansinnesdåd av en irrationell, desorganiserad prostitutionskund, i övrigt ser jag inga som helst likheter med Rippermorden som skulle kunna övertyga mig om att det är samme mördare som endast tre veckor senare metodiskt och ganska rationellt skulle skära halsen av Polly Nichols på ett sjupt och målmedvetet sätt och med sitt särskilda fokus på magen och underlivet skära upp henne.

Ja, bestialiska mord på okända kvinnor eller prostituerade var ovanligare än dito som skedde inom hemmets väggar men å andra sidan så var mord med avskuren hals ganska vanliga (betydligt vanligare än idag), flera sådana finns rapporterade om i tidningarna men som är relativt okända, och man måste också räkna med det kända faktum att mord som exploateras i media också föder andra mord, vilket kan vara en ganska enkel anledning till att det expolderade en mordvåg år 1888 och åren därefter - de hundratals "Ripper letters" som helt plötsligt började forsa över polis och media från synbarligen vanliga medborgare som psykologiskt "inspirerats" till alstren talar sitt tydliga språk och visar att folk var lättpåverkade och det finns också svart på vitt att myndigheterna var medvetna om denna fara.

När det gäller Stride, så glömmer återigen folk att hon "bara" fick halsen avskuren, och på ett mindre aggressivt och mindre beslutsamt sätt än i de övriga Rippermorden. Det finns egentligen inga andra kriminaltekniska indikationer på att hon skulle vara ett offer för Uppskäraren - det enda egentliga övertygande argumentet är att det inträffar ett äkta Rippermord (Eddowes) 45 minuter senare en kort bit därifrån. Om man sedan vill tolka det som en tillfällighet (och jag lovar - jag har stött på mer chockerande och anmärkningsvärda tillfälligheter än så under mina år som studerande av äldre brottsfall) eller som om Uppskäraren varit i farten i bägge fallen är en smaksak och ren tolkningsfråga. Och vi kommer med all sannolikhet inte att få veta vad som är sanningen. Själv vill jag varken fälla eller fria Uppskäraren i fallet Stride, det finns bevis för och emot som gör att jag ser det som en 50/50-bedömning.

I Strides fall - liksom Mary Jane Kellys - måste vi även ta hänsyn till andra aspekter, såsom offrens "viktimologi", det vill säga, deras manliga bekanta, där det finns fakta som man måste ta med i beräkningen och som levererar personer med både psykologisk drivkraft och motiv.
Därmed inte sagt att Stride och Kelly INTE föll offer för Uppskäraren, bara att där föreligger omständigheter som gör att de inte bör accepteras som Ripperoffer utan närmare diskussion. För övrigt vill jag än en gång påpeka - vilket jag också understrukit i boken - att man bör akta sig för att ställa upp en kanon med si och så många offer som kan tillskrivas Uppskäraren, eftersom vi aldrig kommer att få veta hur det verkligen förhåller sig; mördaren identifierades aldrig och man kan inte ha en kanon i ett olöst över 120 år gammalt mordmysterium där mördaren inte själv kan berätta hur många han tog livet av. Så detta kommer alltid att förbli en stridsfråga bland "ripperologer".

Däremot kan man nog vara relativt säker på Nichols, Chapman och Eddowes eftersom deras skador och mördarens tillvägagångssätt och intentioner har så många beröringspunkter att de är svåra att bortförklara. Osäkerheten bör istället gälla de övriga.
Därav anser jag också att det nya trenden bland de mer framstående forskarna att hellre underskatta antalet offer (och kritisera det urvattande och missvisande begreppet "canonical five") är betydligt rimligare än vad som varit tendensen tidigare, nämligen att tillskriva Uppskäraren så gott som samtliga knivdåd mot prostituerade i det socialt nedtyngda East End (vilket naturligtvis är totalt nonsens).

Hej Glenne!

Men visst var en ökande agressivitet i Rippers beteende märkbar om man börjar med Nichols och slutar med Eddowes? Nichols hade ju inte samma omfattande skador om jag fattat rätt.

Det är riktigt. Man kan tydligt se en viss eskalering, men om om man bortser från snitten i ansiktet på Eddowes (som är det enda nytillskottet) så innehåller lemlästningarna samt mördarens modus operandi i samtliga tre offer samma beståndsdelar; partiell kvävning för att övermanna offret, därefter ett mycket djupt snitt i halsen (som var den direkta dödsorsaken) och lemslästningar som fokuserar strikt på magens nederdel och underlivet för att ta ut inälvor och eventuella kropssdelar (i två av fallet var livmodern bland de som borrtagits så livmodern eller området kring den verkar ha varit centralt).
Bortsett från såren i Eddowes ansikte så är lemlästningarna hos Chapman och Eddowes i stort sett identiska. Även om de i Nichols fall inte verkar helt fullbordade (buken hade inte öppnats i samma omfattning och inga organ borttagits) så ligger fokus på samma kroppsdelar och mördarens intention densamma. Hanterandet av kniven är också identiskt, liksom det extremt djupa halssåret. Att det inte blivit lika fullbordat i Nichols fall kan ha flera orsaker - det kan ha varit hans första trevande försök (förenat med viss osäkerhet) eller han kan ha blivit avbruten.

Förändringarna mellan dessa tre offer är försumbara, och de grundläggande beståndsdelarna hos mördarens signatur och modus operandi finns närvarande i samtliga tre fallen.

Hmm. Kom ihåg "flickmördaren" 1963. Det visade sig att han strypt en 26-årig kvinna, skurit ihjäl en 60-årig kvinna. Våldtagit folk. Sen ändrar han sig, och slår ihjäl två småflickor (6åring och 4åring) m stenar. Att den typen av billiga äldre fnask, alla utom Kelly utomhus, utan tecken på sperma, helt oförklarligt skulle mördas under en kort tidsrymd, med få såna brott innan - för du erkänner ju själv att de ANONYMA brotten var oerhört få! - och det ÄNDÅ är olika mördare. Du har hamnat i en vanlig fälla, du flyttar vår egen tids seriemördarmentalitet till 1888.

Att en seriemördare på den tiden - utan att ha några egentliga föregångare - bara skulle uppstå fix o färdig med sin metod, utan att få testa att sticka innan han skar! Du kan uttrycka dig, du är intelligent, jag känner till dig från engelska sajter, jag vet att du är en stor auktoritet, men förnuftet allena säger nej till den vanvettiga iden att det existerar ens en svag möjlighet att Stride o Eddowes mördades av olika. Möjligen om "rippern" hela tiden var ett team på 2 personer. Vilket inte många anser.

Hej baer,

Först: Jag ber dig och samtliga läsare av denna tråd djupt om ursäkt för mitt förljande långa inlägg men på grund av tidsbrist så är jag numera sällan ute på Flashback eller andra forum och måste därför avhandla vissa frågor ganska omfattande när jag väl är tillgänglig.

Som du kanske märker så försöker jag hålla en netral position i boken. Jag har numera ingen egentlig egen uppfattning om huruvida Stride och Kelly mördades av olika personer eller av samma individ - och jag hoppas det framgår. Däremot är det viktigt att redogöra för uppfattningen om att de kan ha mördats av olika personer eftersom sådana diskussioner trots allt förs och det skulle varit fel av mig att inte redovisa detta.
Fallet är inte alls så solklart som du vill få det att framstå; idag är det i stora slängar en cirka fifty-fiftyfördelning mellan de som tror att hon mördades av Jack the Ripper och de som inte tror det. Och det är på goda grunder.

Jag vet inte vad du menar med "sunt förnuft", men som jag var noga med att påpeka i förra inlägget så måste man vara mycket försiktig med vilka av offren man väljer att räkna in i Uppskärarens kanoniserade skara, alltså de offer som man med någorlunda säkerhet kan lägga in i den kategorin.
Och för att man ska kunna göra det är det mycket som ska klaffa och mycket som ska stämma överens.

Personligen så anser jag, och många med mig, att det är fel att inräkna Stride in i Uppskärarens kanoniserade offer om man ser strikt på modus operandi eftersom det inte finns mycket i Uppskärarens beteende som egentligen stämmer med mordet på Stride.
Stride hade "endast" halsen avskuren men på ett mindre djupt och beslutsamt sätt. I övigt finns där inbgen signatur eller post-mortemskador i form av lemlästningar eller borttagande av organ som souvenirer.

Man kan naturligtvis - vilket också många har gjort - hitta på flera förklaringar till detta, förklaringar som jag ofta inte anser vara övertygande (som att mördaren blivit avbruten etc.), men DET RÄCKER INTE för att med absolut säkerhet ge henne status som Uppskäraroffer.
För att få en kanoniserad status krävs mer än så. Det finns helt enkelt alltför många frågetecken som är obesvarade.

Notera dock att det nödvändigtvis INTE betyder att hon INTE mördades av Uppskäraren - det kan hon mycket väl ha gjort, men notera påterigen att det jag talar om ovan är hennes kanoniserade status. Det är två helt skilda saker och folk har inte sällan uppenbara problem att förstå skillnaden.
Jag utesluter alltså INTE möjligheten att hon kan ha mördats av Uppskäraren, min och många andras uppfattning är bara att det inte finns tillräckligt med bevis från brottsplats och modus operandi för att ge henne en sådan OFFICIELL status som glasklart Ripperoffer.

Visst finns det mördare som använde olika metoder för att ta livet av sina offer, men signatur (alltså de psykologiska extra skador eller element som mördaren tillför som är utöver nödvändigheten att döda offret) ändras sällan och det är mycket ovanligt att så sker även om enstaka exempel finns.
I Uppskärasrens fall så måste man betänka att han udner en kort tidsrymd genomför tre mord (Nichols, Chapman och Eddowes) med mycket excentriska signatur-element och lemlästningar som alla är mer eller mindre identiska eller pekar i samma riktning. Därför är det inte alls fel att se till de aspekterna när man inlemmar vissa offer i en kanoniserad skara och väljer att utesluta andra.

Baserat på dessa tre offer så förefaller uppskäraren inte att ha varit den typ av mördare som ändrade sitt beteende i högre grad, tvärtom verkar han ta stora risker för att så långt som möjligt kunna få genomföra dessa ritualer.

Att överhuvudtaget ge ett offer en kanoniserad status i ett över 120 år gammalt brottsfall där mördaren är oidentifierad är bara i sig ganska vågat och tillika farligt i vetenskapligt hänseende och om så ska ske så får där egentligen inte vara några som helst frågetecken på de väsentligaste punkterna.
I ljuset av detta anser jag och andra att man bara kan vara exakt säker på tre offer vars skador innehåller samma eller likartade element: Nichols, Chapman och Eddowes.

Det betyder alltså inte att de andra inte kan ha mördats av Uppskäraren.
Av den anledningen har jag i boken försökt förhålla mig objektiv och endast REDOGJORT för fakta och och föreliggande teorier/diskussioner, och inte själv tagit ställning. Vad sedan andra tolkar utifrån dessa redovisade fakta och har för personlig åsikt är inte min sak, min uppgift är inte att skriva läsaren på näsan. För sanningen att säga, så finns det inga hundraprocentliga rätt och fel i en olöst 120-årig mordgåta med så många frågetecken och oklara fakta.

Därför kan jag inte var enig med dig när du skriver att "förnuftet allena säger nej till den vanvettiga iden att det existerar ens en svag möjlighet att Stride o Eddowes mördades av olika personer" eftersom det är minst sagt vanskligt att uttrycka sig så kategoriskt i ett så gammalt olöst fall. Vi vet helt enkelt för lite och faktaluckorna är helt enkelt för stora.
Förnuftet allena säger istället att man måste hålla dörren öppen för olika möjligheter.

Bortsett från det något klumpiga såret i halset så finns det inga egentliga indikationer på att Stride mördades av Uppskäraren.
Det enda argumentet som kan vara någorlunda tilltalande är att de båda mördades så kort tid efetr varandra och inom gångavstånd men i sig anser jag inte att det är övertygande nog. Och man ska betänka att om inte Eddowes hade mördats av Uppskäraren en kort bit därifrån 45 minuter senare hade hon aldrig ens diskuterats i sammanhanget utan katalogiserats som ett "vanligt" offer för en kund i samband med prostitutionsutövning.

Du har också helt fel när du påstår att att jag utgår från moderna metoder om seriemördare i ett historiskt gammalt fall och bygger frågeställningar utefter det, tvärtom är jag i boken mycket kritisk till den approachen (exempelvis criminal profiling).
Istället är jag i boken mycket noga med att poängtera att man måste ta hänsyn till den historiska kontexten och miljön och det är just den som många bortser ifrån när en del debattörer vill tillerkänna Uppskäraren en massa offer som även vid en grundlig genomgång visar sig vara högst tveksamma. Jag är själv historiker i botten och alltså inte kriminolog och således är det naturligt för mig att ha den historiska sociala kontexten som utgångspunkt.
Att man sedan använder begrepp som "signatur" och "modus operandi" blir inte mindre relevant bara för att händelserna inträffade för över hundra år sedan. Jag tror knappast mördare som drivs av sina fantasier eller drifter fungerar annorlunda bara för att de verkar i ett annat århundrade eftersom vi talar om inre psykologiska drifter och inte yttre omständigheter, och därmed bör dessa begrepp vara lika relevanta då som nu.
Vad man dock måste vara uppmärksam på är att en del av omständigheterna kring morden kan förklaras på annat sätt än vad exempelvis FBI gör i sin analys, eftersom levandsvanorna då skilde sig från våra i viss mån och mördarens möjligheter att upptäckas eller göra sig av med kropparna (om han så ville) skulle vara annorlunda än vad de skulle vara idag. DÄR måste man vara försiktig och ta hänsyn till den historiska kontexten.

Ser man på den hårda miljön i de delar av East End där morden skedde, och även ser på den stora mängden av fattiga, hemlösa kvinnor som sålde sin kropp mer eller mindre sporadiskt för att överleva är det faktiskt märkligt att det inte hände fler grova mord och överfall än vad som faktiskt skedde.
Det är också lätt att glömma bort att det i kriminalhistorien ofta har visat sig att ett stort antal mord utan egentlig orsak bara explodera under en viss period - utan nämnvärd förklaring. Detta har ofta inträffat och det kan ha flera orsaker; ofta föder uppmärksammade mord i sin tur andra mord och i det här sammanhanget måste vi även se till deras nyhetsvärde i de nystartade billiga illustrerade kvällstidningarna och deras påverkan på folk i gemen - ibland är det helt enkelt bara slumpen.
Så är det bara och att därför ge offer Uppskärarstatus bara för att de in faller under en viss tidsrymd är naturligtvis helt absurt.

Som jag också påtalar i boken, så - när man talar om slumpen - så inträffade samma natt som "Dubbelmordsnatten" då Stride och Eddowes mördades ett mord i Westminster där en man skar av sin hustrus hals och lemlästade henne.
Och naturligtvis så fanns det andra mycket grova mord som inträffade före, under och efter Uppskärarens skräckvälde, som exempelvis de rader av torsos och parterade kvinnokroppar som uppdagades runt London från mitten av 1870-talet och fram till och med 1889, varav ett par av dem mitt under Uppskäraren mordvåg.

Så att Uppskärarens mord skulle ha varit de enda brott som var av extremt våldsam, excentrisk karaktär (även om de var unika för sin stil) under en vss tidsperiod är en stor missuppfattning. Tvärtom inträffade Uppskärarens mordvåg under en period då andra grova blodiga mord inträffade men som inte hade samma nyhetsvärde. Och att skära halsen av folk var en synnerligen vanlig mordmetod vid denna tid i England när alla hade tillgång till kniv och vara vana att hantera dem.

Min personliga uppfattning är att det är detta vi ser i mordet på Polly Nichols. Alla indikationer på vad som komma skall finns där: halsen avskuren extremt djupt så att huvudet nästan lossnar, uppskuren buk, snabbt och tyst tillvägagångssätt (blitz attack) etc. Men där finns också tecken på att mördaren trevar sig fram; såret i buken är inte så djupt att hon är fullständigt öppnad och det saknas heller inga organ. För mig indikerar detta att mördaren haft sin metod färdig i sitt huvud redan från början och här har gjort ett första försök.

Att han före detta behöver att han trevat sig fram med andra stickmord anser jag inte alls är något man ska ta för givet (särskilt inte om han arbetat/arbetade i ett yrke där han var van att hantera kniven) och är en högst modern 1900-talskonstruktion byggd på studier av ett urval av seriemördare i modern tid.
Dessutom - och detta är viktigt - även om han "prövat sig fram" på andra offer tidigare (vilket jag personligen gärna avfärdar) så är likväl Nicholsmordets ganska unika, personliga och skrämmande karaktär ett långt hopp och en tvär vändning i sig, jämfört med andra mord som förekommit tidigare.

Tvärtom anser jag att en person som Uppskäraren mycket väl kan ha styrts av sina drifter i lång tid och att han under en lång period har förebrett sig för hur han skulle gå tillväga och möjligen triggats av någonting externt (exempelvis det ökande antalet pressrapporter om knivskurna kvinnor tidigare under våren och sommaren 1888) att slutligen omsätta sina fantasier i verklighet. Därav Nicholsmordet. Men det är som sagt bara min teori.