Tänka med ord?

(Jaja, en gammal tråd, men den finns ju, så varför inte väcka den.=
Jag tillbringar nästan all min tid ensam - självvald ensamhet, för att jag behöver ensamhet och behöver tänka och fundera. Det här tysta tänkandet gör att jag har svårt att översätta tänket i ord när jag ska berätta för någon annan om hur jag tänker och analyserar. Orden och det talade språket låter inte alls som tänket. Så då har jag tänkt på det också och varför språket blir fattigare än tanken. Får se nu om jag lyckas att förklara det med ord
I huvudet/tankevärlden har jag hela bilden klar, som en mindmap, där den ena bubblan inte kan skiljas från den andra och alla bubblor har direktkontakt med varandra. När jag ska översätta det jag tänker till ord blir det omöjligt när jag berättar om en bubbla i taget. Det är som om sammanhanget och helheten i min tankevärd går förlorad när det översätts till ord.
Den som förstår vad jag menar får gärna utveckla vidare

Du menar att du fantiserar? Det är lite skillnad att tänka på nått och fantisera om det....

När du berättar kan du bara berätta i ord. När du tänker tänker du i ord känslor och syn, det är dom 3 sätten man kan både lära sig och lära andra saker, olika människor är bra på att lära sig på olika sätt, tex så är jag en känslomänniska, jag lär mig genom att "känna för det jag gör" detta betyder att jag i princip bara kan bli bra på det jag är riktigt intresserad av. Jag måste utöva det själv, och ofta behöver jag bara se ett exempel sen går jag hem och övar och lär mig.

Andra människor lär sig bättre genom att se andra utöva, vissa genom att få det förklarat.

Samma regler styr hur vi tänker och hur vi upplever saker, din brist på förklaring ligger bara i din oförståelse för din inlärningsförmåga, vad det är som gör att du lär dig.

Dom här sakerna är även en stor del av din personlighet, människor som är inåtvända är oftast känslomänniskor, och det är dessa människor som kan bli absolut bäst på en sak.

Sen finns det riktiga freaks som har alla 3 egenskaperna riktigt bra, och dom är oftast väldigt smarta, välutbildade och fascinerande.

Metakognition har jag ägnat väldigt mycket tid åt så, nja, kanske handlar det inte om det. Men det här tysta tänkandet ska jag bli mer verbal med, även fast jag är min enda lyssnare.

Det varierar, om jag tänker på platser eller föremål så ser jag dom som bilder/filmer. Om jag däremot tänker på tidigare samtal jag haft med folk eller på saker som jag har hört eller om jag ser en snygg bil, så "hör" jag det med min röst i mitt huvud t.ex "Fan vilken snygg bil" eller "Vilken jävla subba".

For at vende dit argument upp och ner:

Spraaket uttrycker tankar. Dvs. tankar manifesteras i fysisk form (vid tecken). Om spraakets form avgoer dets innehaall, och om al maenskligt spraak har samma djupstruktur, da torde tanken aeven ha det. Du verkar (felaktigt) saetta likhetstecken mellan tankar och mentala bilder. Inte allt kan representeras visuellt (t.ex. logisk form, med mindre vi pratar ren syntax, eller abstrakta begrepp generellt). Dommen, att naagon er ond, kan inte taenkas i bilder, aeven fast bilder kan foelga den.

Efter att ha läst era kommentarer kan jag då dra slutsatsen att ni alltid tänker och inte vice versa? - det verkar ju nästan så när man läser kommentarerna... för ni interna dialoger i sömnen också eller?

Pointen er, at sproget (dvs. orden och ljuden och skrifttecknen, som bildar meningar etc.) ju uttrycker tankar, som igen kan representera interna eller yttre foerhaallanden. Huruvida man taenker i svenska ord eller i "mentalisk spraak" spelar ingen roll, eftersom meningsinnehaallet i de offentliga spraakliga uttrycken oavsett vad haerledar deras mening fraan tankorna de uttrycker.

Oja. Jag har diskussioner med mig själv nästan konstant.

Det beror helt på vad det är för situation, när det är något som jag ska skriva eller likande så tänker jag i ord(tex när jag läser på forumen här) även om jag ibland kan tänka mig en bild.

Däremot en sak som jag tycker är lite roligt är att när man pratar eller läser engelska så är det att jag stälelr om mig, då tänker jag allt i engelska och om någon skulle börja prata svenska så skulle jag behöva tänka om innan jag fattar vad han egentligen sa.

Men ja, ibland tänker jag med ord och andra gånger med bilder och känslor, även om ibland blir det lite uppblandat.