Herregud vad jag skrattat!

Speciellt åt "anti-tjockkatt huset".
Jag är lite i samma sits. Jag har en skogkatt-blandis, som har den perfekta vikten. Ca 4 kilo (hon vägdes med kattbur därav mitt "ca"), hon är ett år och sju månader.
Lillkillen är en Maine Coon, som visserligen blir väldigt stora, men den här grabben är sju månader och större än storkissen på alla bredder! Han väger lätt fem kilo, och såfort man går in i köket kommer han springandes och skriker och tigger. Medans storkatten sitter helt svält och tittar på.
För honans del kan hårdmaten alltid stå framme. Hon äter för att mätta hungern typ. Men lillen äter för att det finns mat. Han är inte kastrerad än, och jag bävar för hur det ska bli då... Han kommer bli jättetjock ju. Men jag ska nog börja väga och fixa med maten då, som folk föreslagit i denna tråd.

Känns dock väldigt omständigt. Kanske bättre med tjockishus?