Citat:
Ursprungligen postat av
Kumabjorn
Beslagen av importerat amfetamin i Japan passerade förra året 2,5 ton, högsta siffran någonsin. Nästan hälften kom från Asien, Thailand stod för 20 %, Malaysien för 16 % och 11 % redovisas som ”övriga Asien”. Det senare sannolikt för att minimera diplomatiska konflikter. Nordamerika (USA och Kanada) stod för 26 %, medan Central- och Sydamerika (inklusive Mexiko) stod för 5 %.
Källa
Detta är siffror som Japanska myndigheter mycket riktigt redovisar och har verifierat.
De egentliga volymerna är dock betydligt större då stora volymer aldrig upptäcks.
De volymer som dumpas i havet utanför Nordkorea och plockas upp av Yakuzan-Triaderna såsom K14 och Sun Yee-hon mfl är inte medräknade i de Japanska siffrorna.
Övriga Asien skall vi läsa som Nordkorea, även delar av de andra volymerna då allt inte kommer från Myanmar/Thailand i dessa siffror.
Jag vill dock tillägga följande:
Volymerna som beslagtagits och beslagtas, inte bara i Japan, bara är toppen på ett isberg och en i Pissdroppe i Yalufloden.
Och, volymerna ökar, och ökar, och ökar….
Marknaden och missbruket ökar, så även i Nordkorea.
———
Kinas producenter har jagats med blåslampa de senaste åren i Kinas kamp mot drogerna. Polisen i Kina är mycket effektiv och korruptionen har också minskat, så volymerna som produceras i själva Kina har minskat dramatiskt år för år. Däremot är Kina fortfarande en av de största leverantörerna av råvaror till Methtillverkningen.
Situationenr den rakt motsatta i Nordkorea. Produktionen ökar både för att försörja den stora hemmamarknaden, och den stora Kinesiska marknaden och naturligtvis den Japanska och övriga.
Efter skarpa påtryckningar från Kina då lade regimen om den huvudsakliga taktiken och tonade ner sin direkta medvarkan i både produktion och smuggling, dock imte helt skall sägas.
Polisen i Nordkorea är totalt genomkorrumperad och mutbar, och de ”pongwhajos” (elitens småprinsar) som idag sköter den största delen av produktionen, har inga problem att muta bort alla typer av problem, tex så är lukten eller stanken från methfabriker stark och orsakar ofta klagomål.
Detta var ett problem i Kina, så anledningarna till att produktiinen flyttades tilll Nordkorea är många.
Att regimen och KJU dragit öronen åt sig efter skarpa påtryckningar från Kina, är dock en schimär. Man kontrollerar småprinsarna och skär emmellan för att få sin beskärda del av vinsterna.
Den allt ökande konsumtionen i Nordkorea är dock ett enormt växande problem som blivit till en mardröm för regimen, som både vill ha vinsterna men inte ett land som snart är fullt av drogberoende mentala vrak.
Tro för den skull inte att produktionen blivit mindre, tvärtom, och den externa rådgivningen och kunskapsbanken som Nordkorea sitter på och gärna delar med sig av, om dom får vara med i ett joint-venture eller ta del av kakan på annat sätt, har inte heller minskat.
Exempel på detta ges i de anläggningar/joint ventures som Nordkorea startat på många håll i
Afrika, Sydafrika-Namibia mfl.
De läsare i tråden som ännu inte tagit del av den Dansk/Brittiska BBC dokumentären ”The Mole”, rekommenderar jag skarpt att se den, där exemplifieras Nordkoreas välvillighet och intresse att starta drogtillverkning i Uganda.
En passus: Om drygt ett år kommer en ny dokumentär om Nordkoreas kriminella historia fram till nutid
Nordkorea har under många år varit rådgivare till många länder, och sakkunniga när produktionsanläggningar startats. Nordkoreas ambassad i Myanmar var under många år före och efter millenieskiftet generösa med att delge sakkunskap flr methproduktion. Detta bland mycket annat dokumenteras i den dokumentär som nu produceras.