Fri vilja - samlingstråd

Ingenting av det där är svar på mina argument, och det vet du.

Du slingrar dig och låtsas som att frågan handlar om någonting helt annat, vilket är ditt standardförfarande när du inte kan försvara din ståndpunkt, d.v.s. i princip hela tiden.

Nu börjar jag äntligen förstå hur du menar. Eftersom att allt orsakas av tidigare händelser så innebär det att vi har en helt fri vilja. Det betyder att vi är helt fria och att vi kan styra våra liv med medvetna val och därmed bli lite lyckligare människor 🙂

När skrev jag att vi var helt fria? Eller att den kausala kedjan innebär att vi har fri vilja?

Vi har en förmåga att reflektera, förutse effekter av våra handlingar, vi har empati och kan förstå moraliska och normativa aspekter. Med mera, vi har en egenskap som ger oss det som kallas fri vilja.

Det hindrar givetvis inte att vi ofta behöver välja mellan två dåliga val.
Inte heller gör det oss immuna mot att felkalkylera, ej heller lider vi brist på svagheter.

Ett av mina största personliga misstag var att jag var otrogen, inte mot min fru men tidigare.
Det gick emot vad jag tror på vilket var illa men än värre var att jag skadade en person jag höll av.

Jag har en vetenskapligt grundad och realistisk bild av vad fri vilja är, krävs ingen magi eller fantasi värld. Att inse detta och ta ansvar för sina handlingar är långt ifrån enbart positivt.

Du och andra här bygger gärna halmgubbar, vilket är ytterligare ett exempel på den fria viljans dåliga sidor.

Otrohet är en intressant filosofisk fråga och att få höra hur olika filosofer ser på detta allvarliga ämne är som sagt mycket intressant. Det är ju rätt vanligt tyvärr och ja det kan orsaka stor skada om det vill sig illa. Tråkigt att höra om din otrohet men vad jag förstår så tar du på dig ansvaret för det, det är bra. Jag har nyligen förlovat mig med min flickvän så jag tar gärna emot några goda filosofiska råd 😂

Jag kan knappast påstå att jag ör rätt person för relationsråd, även om mitt äktenskap hållit i snart femton år. Jag gjorde en hel del misstag som ung.

Det enda jag kommit fram till som jag faktiskt känner mig säker på är: ha ärlighet som en ledstjärna.

Funkar när det gäller filosofi och den eviga jakten på att förstå sig själv och världen vi lever i.

Men framför allt ett liv, en karriär eller ett förhållande byggt på lögner kommer aldrig bli verkligt lyckligt.

Tackar för goda råd 👍 Ja men 15 år är ju ändå bra jobbat med eller utan fri vilja.

Vad är det för vetenskap den realistiska fria viljan grundas i? Den att människan besitter kognitiva förmågor? Jaha.

Det upprepas i en annan tråd i ett annat ämne att titta vad tokigt, utan fri vilja kan vi inte vara ansvariga ens för att gå mot röd gubbe och hur kan man då argumentera för betydligt mer allvarliga ställningstaganden gällande moral och handling. Eller vilken poängen nu är.

För det första står ställningstaganden på egna ben, eller svajar väl oftast, och vilar på sin grad av hållbarhet och inte på att ha resonerats fram med så kallad fri vilja.

För det andra är vi formellt ansvariga för att gå mot röd gubbe och vi upplever denna ansvarighet inför oss själva och i relation till andra, vilket är en nyttig ordning. Men det finns givetvis inget faktiskt ansvar bortom upplevelse, nytta och instrumentella överväganden. Så, om man begär det för ansvar, så, nej, då är vi inte ansvariga för att gå mot röd gubbe.

Om du vill försöka att rädda den sak du inte fått ihop och avgått ifrån, så föreslår jag att du börjar med att förklara hur ett faktiskt, icke-instrumentellt, ansvar byggs av så kallad kompatibilism.

Den Dennett som kalkeras lyckas inte med det, utan visar sig till slut motivera sina långtgående påståenden om ett faktiskt ansvar som något som är fallet blott inom ett system som motiveras instrumentellt och med nytta, med "kontraktuell regelutilitarism" enligt hans egna ord.

Bortsett från att det framstår som udda och uppenbart inkoherent att predika faktiskt ansvar, retributivism och en bakåtblickande syn på förtjänst inom ett instrumentellt motiverat system, så är jag alldeles enig med honom.

Frågan är om du är det?

Är du det, så blir nästa fråga vad kompatibilism i sådana fall innebär. Är det uppfattningen att en naturalistisk tillvaro är kompatibel med upplevd ansvarighet, utilitarism och instrumentellt ansvar? I sådana fall saknar kompatibilismen innehåll och blir istället fullständigt ekvivalent med inkompatibilism.

Är du inte enig, så ber jag dig utveckla hur det icke-instrumentella faktiska ansvaret i sådana fall byggs av kompatibilismen.

Till den som vill argumentera för fri vilja bortom att rada upp tomma haranger ger jag rådet att allvarligt fundera på detta. Att du inte svarar på invändningar av det här slaget är ju allmänt känt. Men, vem vet, plötsligt händer det kanske. Börjar de gamla harangerna att rabblas istället lämnar jag diskussionen.

Men nu hoppas jag på något mer intressant.