Svenska gramatik, konjektion[BISATS/HUVUDSATS]

Jag behöver hjälp med lite frågor ang Konjektion..

Konjektion binder samman ord eller satser på olika sätt, Bisats+bisats eller huvudsats+huvudsats elelr bisats+huvudsats eller tvärt om.

Men t.ex den här meningen:

Karin cyklade INTE, men lars sa att hon gjorde det?
-BISATS-

E det rätt då? Alltså inte är BISATS?

Har jag placerat bisatsen rätt? Men vart är huvudsatsen i den meningen?
Tacksam för snabba svar...

Med tanke på att du skriver "Svenska gramatik" i din rubrik på ett språkforum kan du nog inte förvänta dig hjälp!

Vart ska jag lägga tråden då?

Här är lästips:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ordklass
http://sv.wikipedia.org/wiki/Grammatik
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bisats
http://sv.wikipedia.org/wiki/Huvudsats
http://sv.wikipedia.org/wiki/Konjunktion_(ordklass) konjunktion!

I grammatiken(!) bör man också skilja på riktning och befintlighet för vart/var.

— Var skall jag lägga tråden?
— Vart skall jag flytta tråden?

Det finns en särskild tråd om var/vart.

INTE är inte en bisats, det är en negation som vänder betydelsen av satsen.

Okej, men I Bisats placeras ordet INTE framför försa verbet, och om man placerar ordet INTE framför första verbet = Bisats

Och om man inte gör det = Huvudsats...
men samordnande då? eller underodnande ?

I Karin cyklade inte, men Lars sa att hon gjorde det är både Karin cyklade inte och Lars sa huvudsatser, eftersom de binds samman av den samordnande konjunktionen men. att hon gjorde det är en bisats, men numera sätter man sällan ut komma före att-satser. BIFF-regeln som du undrar över gäller i att-satsen (att är alltså en underordnande konjunktion). Skulle man sätta ut en negation där skulle den hamna före predikatet (att hon inte gjorde det). Däremot hamnar negationen efter predikatet om den sätts ut i de två huvudsatserna (Karin cyklade inte samt Lars sa inte).

Det sista f:et i BIFF står inte för första utan för finit(a verbet).

Första finita verbet. Dock gäller detta ej för hävdade bisatser ... (vilka i sig själva är värda många och långa diskussioner - ehuru inte just nu).

"Karin cyklade INTE, men lars sa att hon gjorde det."

Karin cyklade inte -> Huvudsats.

Lars sa(de) att hon gjorde det -> Huvudsats.

att hon gjorde det -> Bisats.

Karin cyklade inte - Lars sade inte - Att hon inte gjorde det.

Konjunktioner sammanbinder; subjunktioner underordnar.

Numera har man ofta huvudsatsens ordföljd även i bisatser, särskilt i att-satser.
Företeelsen diskuteras i Språkriktighetsboken (2005) sid 294 – 303, vilket
antyder att frågan är inte trivial. (med nya ordföljden)

I det politiska språket har konjunktiv avskaffats. På samma sätt avskaffas
omvänd ordföljd därför att den skulle kunna antyda osäkerhet. I osäkra tider
är det viktigt att Ledaren uttalar ledarskapet utan att svikta på manschetten.

— Nu skall man komma ihåg att FRA-lagen kommer inte att drabba oskyldiga.

Den gamla svajiga stilen:

— Nu skall man komma ihåg att FRA-lagen inte kommer att drabba oskyldiga.

Bara i att-satser, väl?

Det knôr sig in även i andra bisatser. Här är ett förkortat exempel:

— Med tanke på dessa komplikationer kan man undra hur står de ut.

Det är en rationell förenkling av en grafiskt överlastad variant:

— Med tanke på dessa komplikationer kan man undra: Hur står de ut?

Okej, men om jag säger så här då: Det är bara nominala bisatser som kan få huvudsatsordföljd, och där kan det alltid(?) förklaras som att talaren gör en parataktisk analys, och att det således inte är bisatser som produceras:
Man undrar: Hur står de ut? (ist.f. hur de står ut)
Hon sade: Han kommer inte (ist.f. att han inte kommer)

En adverbiell bisats skulle aldrig få huvudsatsordföljd. Eller? Nån som kan motbevisa mig?

Politikerspråket med rak ordföljd i bisats kallar jag partitaktisk och du kallar
liknande konstruktioner parataktiska. Sanningen kan ju vara både och.

Språkriktighetsboken kallar ... kan man undra hur får vi ... för indirekt fråge-
bisats. Indirekt frågebisats blir huvudsats. Djupt vatten är det för mig.

Samma bok anger följande ordföljd efter subjunktion som möjlig men marginell:

— Mötet måste eventuellt ställas in, eftersom Persson kommer inte.

När George W Bush höll sig hemma 1–3 november var det partitaktiskt.