Citat:
Ursprungligen postat av
Vresrosen
Du och jag brukar som mest ha samma uppfattning, och jag markerade det jag tycker var huvudet på spiken.
Det offentliga livet är en teater och vi lever i en tid där det är väldigt spännande att följa dessa personer. Anders Borg och den ekonomiska politiken är vad man kallar för ett confidence trick, Anders Borg är en trickster, med tanke på att han lyckats hålla i gång en välmående ekonomi som vilar på att folk konsumerar, med stor tilltro till framtiden.
Han var duktig på att ge positiva signaler, som psykologiskt gjorde oss alla trygga inför framtiden, med att riket har goda finanser. I belysning av att jag inte trott på honom som den förträfflige finansminister alla litat så mycket på, så är jag inte lika chockad som andra människor är just nu. Jag känner väl inte den besvikelsen många gör, för jag blir alltid misstänksam när någon tar till religion eller bibeln till stöd för sin förträfflighet.
Jag är inte negativ till honom som person, men han är också i den branschen som går ut på att sälja in olika saker, och han vet hur han ska sälja ekonomi, och framtidstro. Om det var det som gjorde att Sverige klarade krisen, just när han var finansminister så är ju det utmärkt. Men nu då?
Jag förstår mycket väl att man inte vräker ut sitt privata liv offentligt. Inte berättar om alla bekymmer och smågräl man har med frugan.. Men jag undrar ändå när någon bluffar hela sin livsåskådning.. vad mera kan man då hitta I garderoben?
Min minnesbild av Anders Borgs ekonomiska politik är inte samma som din. Tvärtom faktiskt. Jag vill minnas att han hela tiden uppmanade till försiktighet. Och varnade för värre framtid.
Sen blev det som en glad överraskning att himlen inte hade ramlat ner. Men glädjen var kortvarig, eftersom Borgs finger då pekade åt nästa problem..
Hans äktenskap däremot verkade vara en “safe haven”.
Jag har lite svårt att förstå graden av sådana offentliga hyllningar OM han nu samtidigt kände sig olycklig I sitt äktenskap. Varför I hela fridens namn inte bara bryta upp? Som sagt är det inte första gången I världshistorian. Men han valde att svika istället..
Den vanliga orsaken varför någon gör så här är feghet. Man är för feg för att bryta upp och klara av livet på egen hand utan att stöttepelare (åtminstone tillfälligt) – men samtidigt vill man ha chansen. Därför passar veckopendlandet utmärkt med I bilden.
På veckorna kan man leva loppan. Under helgerna kan man spela äkta man och familjefar..
Det som förvånar mig ÄNNU mer är att han väntade så här länge innan han erkände. Ända tills det var tvunget. Ända tills det fanns bildbevis..
Undrar hur det känns för Dominikas man nu när han vet vad som försiggick bakom hans rygg. Å ena sidan tigger sambon om ett till barn – å andra sidan ligger hon med ens partikamrat.. (eller "allianskamrat" kanske vore ett mer exakt uttryck)