2008-10-30, 22:45
#1
Jag kom tidigare i veckan i kontakt med Rawls teorier kring nationell och global rättvisa. Samtidigt som jag tyckte att teorierna var intressanta blev jag uppmärksam på att det fanns kritik som gjorde gällande att Rawls syn på nationell rättvisa var inkonsistent med hans syn på global rättvisa.
I min värld kommer hans globala synsätt som en följd av hans nationella och det känns som ett naturligt steg. Nedan har jag försökt sätta ihop mina tankar kring varför. Om någon kan förklara varför mina tankebanor är rätta eller felaktiga är jag enbart tacksam.
Om man tänker sig gruppen med människor under ”okunnighetens slöja” (original position) som är omedvetna om sina egna liv och förmågor, men som ska göra val som objektivt riggar samhället så att det blir rättvist. Om jag förstått det rätt; argumenterar Rawls för att gruppen borde välja utifrån ett synsätt som går ut ifrån att maximera minimumet, eftersom det är osäkert om man är rik/fattig och därför borde enas om ett samhälle där man kan leva drägligt om man var lottad till att leva fattig. Samtidigt känns det som om att gruppen borde vara medvetna om vilka resurser som finns tillgängliga att fördela eftersom deras diskussion rör sig om hur dessa bör fördelas, ett rikt samhälle kan fördela mer resurser för att utöver att uppnå en viss minimum levnadsstandard också kan bjuda fler på en levnadsstandard baserad på överflöd. Motsvarande måste ett fattigare samhälle fördela resurserna så att deras samhälle blir rättvist.
Om man då tänker sig fyra nationer, där tre är rika och en är fattig, borde personerna bakom slöjan också inse att det är större risk att man hamnar i en rik nation och därför diskutera kring hur man gör ett rättvist rikt samhälle.
När man sedan ser till den globala rättvisan kommer det, oavsett hur nationerna har bestämt hur respektive samhälle ska fördela sina resurser rättvist, finnas tre rika nationer och en fattig. Om man då skulle språka för en motsvarande global rättvisa, så måste den vara överordnad och egentligen inte ta hänsyn alls till den nationella. Vilket gör att om Rawls differensprincip ska ses som giltig, kommer det att den globala rättvisan måste passa in tillsammans med den nationella rättvisan. Att först under ”okunnighetens slöja” fördela resurser nationellt så att det är rättvist, för att därefter fördela om dessa resurser globalt måste ses som meningslöst. Eftersom systemet inte fungerar om båda är baserad på exakt samma metod om båda ska användas samtidigt, borde det väl vara naturligt att Rawls syn på global och nationell rättvisa skiljer sig?
Därför fick jag intrycket att kritiken är ogrundad.
I min värld kommer hans globala synsätt som en följd av hans nationella och det känns som ett naturligt steg. Nedan har jag försökt sätta ihop mina tankar kring varför. Om någon kan förklara varför mina tankebanor är rätta eller felaktiga är jag enbart tacksam.
Om man tänker sig gruppen med människor under ”okunnighetens slöja” (original position) som är omedvetna om sina egna liv och förmågor, men som ska göra val som objektivt riggar samhället så att det blir rättvist. Om jag förstått det rätt; argumenterar Rawls för att gruppen borde välja utifrån ett synsätt som går ut ifrån att maximera minimumet, eftersom det är osäkert om man är rik/fattig och därför borde enas om ett samhälle där man kan leva drägligt om man var lottad till att leva fattig. Samtidigt känns det som om att gruppen borde vara medvetna om vilka resurser som finns tillgängliga att fördela eftersom deras diskussion rör sig om hur dessa bör fördelas, ett rikt samhälle kan fördela mer resurser för att utöver att uppnå en viss minimum levnadsstandard också kan bjuda fler på en levnadsstandard baserad på överflöd. Motsvarande måste ett fattigare samhälle fördela resurserna så att deras samhälle blir rättvist.
Om man då tänker sig fyra nationer, där tre är rika och en är fattig, borde personerna bakom slöjan också inse att det är större risk att man hamnar i en rik nation och därför diskutera kring hur man gör ett rättvist rikt samhälle.
När man sedan ser till den globala rättvisan kommer det, oavsett hur nationerna har bestämt hur respektive samhälle ska fördela sina resurser rättvist, finnas tre rika nationer och en fattig. Om man då skulle språka för en motsvarande global rättvisa, så måste den vara överordnad och egentligen inte ta hänsyn alls till den nationella. Vilket gör att om Rawls differensprincip ska ses som giltig, kommer det att den globala rättvisan måste passa in tillsammans med den nationella rättvisan. Att först under ”okunnighetens slöja” fördela resurser nationellt så att det är rättvist, för att därefter fördela om dessa resurser globalt måste ses som meningslöst. Eftersom systemet inte fungerar om båda är baserad på exakt samma metod om båda ska användas samtidigt, borde det väl vara naturligt att Rawls syn på global och nationell rättvisa skiljer sig?
Därför fick jag intrycket att kritiken är ogrundad.
