Ändamålet helgar medlen?

Ska vi säga att forskingen mot cancer har gått enormt framåt för att USA lät ett antal 1000 soldater bli strålskadade, vilket antaligen har räddat miljoner liv?

Var det då rätt att utsätta dom för testet?

Om vi offrade ett barn, lät honom/henne få AIDS och barnet var tvunget att dö men det skulle resultera i en bot mot AIDS.

Är det då försvarbart att döda barnet?


Är det rätt att döda människor för att få fred på jorden, utrota svält och fattigdom?

Man skulle kunna använda utilitaristisk teori som argument, tex. Konsekvensetik helt enkelt. Men alla skulle knappast hålla med. Värdesubjektivism eller värdeobjektivism, etik, etc - värdefilosofi. Det är knepigt det där.

Hedonistisk utilitarism är vad du pratar om kanske, störst lycka(bäst för flest) minst lidande är den korrekta vägen att gå?

Precis, utilitarismens klassiska princip "Största möjliga lycka åt största möjliga antal" som du säger. Det är ett etiskt perspektiv som tillhör konsekvensetiken.

Med andra ord, ett barn dör (ett liv) men många liv räddas (flera liv) pga det.
Ett liv < flera liv, ekvationen säger att det är moraliskt enligt utilitarismen.

Men isåfall dras linjen vid liv, eller kan man rättfärdiga slavar också?

Det är det som är kruxet med utilitarismen, man kan rättfärdiga ALLT om ekvationen går igenom, dvs om fler blir lyckliga än olyckliga.

Poner att en person får fängelse. Om fler personer mår bra av det än dom som mår dåligt så säger utilitarismen att det är moraliskt riktigt OAVSETT om personen är skyldig eller inte.

Ett yrke där sådant bör vara praxis är väl politiker, hursomhelst var drar man gränsen?

Bör man kasta bort forskning som har bedrivits brottsligt, eller bör man använda det?

Man får skilja på värdefilosofi (etik) och kunskapsteori (forskning). Men som du är inne på så kan man ju fråga sig vart gränsen går. Kan man tex förneka utilitarismen med hjälp av utilitarismen?

Eftersom alla till slut kommer påverkas negativt då några får det bättre så är det bättre enligt Utilitarismen om den aldrig applicerades, är det så du menar?

Som jag uppfattat utilitarismen så kan deras grundläggande princip (som du nämnde ovan) rättfärdiga allting enligt dom. Det är hela deras etikteori som avgör vad som är en moralisk handling eller ej.

Sedan finns tex också regeletik och sinneslagsetik.

Regeletiken säger att en handling är rätt om handlingen sker i enlighet med ett regelsystem (finns flera. religioner tex). Religösas motiv är att "gud" beordrat att dessa ska följas och tänker inte mer på det.

Sinneslagsetiken säget att en handling är rätt om du själv menade väl med den. Konsekvenserna spelar inte så stor roll.

Kant's kategoriska imperativ är intressant - "Handla endast efter den regel, som du själv skulle vilja se som upphöjd till allmän lag"

Det påminner om Jesus (enligt nya testamentet) etiska teori - "Behandla andra som du själv vill bli behandlad"