Allt om ADD!

Centralstimulantia är som ett gift för min kropp. Jag blir extremt stressad och neurotisk till den grad då det blir skrämmande. Men det är verkligen det enda botemedlet för konstant prokrastinering. Riktig win-lose situation. Jag undrar verkligen vad genomsnittsåldern är för personer med ADD att börja studera på UNI/Högskola med tanke på hur våra hjärnor är uppbyggda. En neurotypisk människa har mer balanserade kognitiva funktioner och är naturligt anpassad till att kunna arbeta monotont som en slav under flera timmar utan att tröttna. Ibland tänker jag på hur annorlunda mitt liv hade kunnat vara om jag också kunde tillåta mig själv att vara en slav...

Hej!

Har en kvinnlig kollega med ADD, hon är väldigt tankspridd & glömsk.
Hur kan man som kollega bemöta detta på ett konstruktivt sätt?
Vi samarbetar dagligen och hennes tankspriddhet spiller då över på mitt & mina andra kollegors arbete, hen är en jätte fin & fantastisk person i övrigt...
Mitt team har en tydlig delegering "vem gör vad" & deadlines, men hon har svårt för detaljer m.m. Vi har testat att be henne föra anteckningar på sin arbetsuppgifter dagligen/veckovis utan resultat.

Ta sin medicin? Höja dosen? Byta medicin? Har hon verkligen ADD? Hur blev det här ditt problem?

Misstänker att hen har add.

Hej!

Har en kvinnlig kollega med ADD, hon är väldigt tankspridd & glömsk.
Hur kan man som kollega bemöta detta på ett konstruktivt sätt?
Vi samarbetar dagligen och hennes tankspriddhet spiller då över på mitt & mina andra kollegors arbete, hen är en jätte fin & fantastisk person i övrigt...
Mitt team har en tydlig delegering "vem gör vad" & deadlines, men hon har svårt för detaljer m.m. Vi har testat att be henne föra anteckningar på sin arbetsuppgifter dagligen/veckovis utan resultat.

ADD existerar inte ens längre. Allt är ADHD. Vad du ska göra är att be henne söka vad ska du göra? Varför tar du på dig hennes problem? Påpeka att hon får sköta det här och att hon har problem. Betala en utredning till henne om hon är broke eller något jag vet inte annars vad du ska göra. Fast du kan ju undersöka varför hon är glömsk etc finns väl andra saker som kan göra än det.

Kan någon hjälpa mig? Bor ihop med en fantastisk tjej sen 9år. Senaste åren har jag dock nästan känt mig känslomässigt dumpad då hon inte öht ser varför vissa saker som att hålla tider, komma ihåg saker eller höra av sig är viktigt för mig. Även barnen påpekar detta nästan dagligen för deras egen skull. ”Vart e mamma”, ”hon skulle ringa mig då” ”mamma har glömt min läkartid” osv.
Jag har nu börjat se mönster hos henne, men inte tagit upp det än. Någon som kan hjälpa mig med tips hur vi tillsammans kan titta på att få hjälp?
Nu sätter jag ingen diagnos på henne, men här är några saker som sticker ut i vår vardag.

Mobbad som barn

Aldrig klar med sitt jobb, konstant efter med sina uppgifter så hon kan sitta 4/5 kvällar och jobba. Glömmer även att tex registrera vissa system så att hon inte kan jobba i dem och blir då tvungen att skriva i tex Word (då kommer inte kollegorna åt det dock) så extremt stressande för henne

Noll tidsuppfattning

Uppfattas som korkad då hon glömmer saker och tar evigheter på sig att svara

Glömmer saker som nycklar, telefon, glasögon dagligen

Säger att det e ”normalt” att man kan stänga av sin familj i tankarna och då rättfärdigar att man inte hör av sig när man bestämt det. Även ”alla” på hennes jobb gör det.

Pratar konstant om saker hon vill göra (tex träning) men kommer aldrig igång.

Ber jag om hjälp med något så glömmer hon oftast det (även efter åtskilliga påminnelser)

Aldrig i tid

Känns som att hon inte lyssnar på en när vi pratar

Går från spisen så att det kokar över/bränns väldigt ofta

Noll koll på ekonomi

Listan kan göras väldigt lång, men här är några saker som ”ställer till det” i vår vardag.
Jag känner att jag redan tar så otroligt stort ansvar med barn och hem att jag e helt slut. Kan det bli bättre? Vill verkligen inte separera, men att gå runt och tänka att ens partner ”bara” har glömt en eller att jag bara får bekräftelse av vänner/kollegor är så otroligt ledsamt.

Ja precis, är man intresserad så lär man sig.. men man är ju inte psykiskt störd för att skolor kör 9 år av repetition efter de 3 första åren där man lär sig grunderna för att kunna räkna, läsa och skriva.
Finns ju knappast uppmärksamhetsbrist när man gör nått som känns givande.

Det är naturligt att som människa vilja bestämma över sig själv, men det är knappast naturligt då att lära sig lyda massa galna orders om att göra läxor och hoppa upp och ner genom idrott.. det känns aldrig rätt.
Att studera något man själv vill veta mer om, och hitta nån sport eller fritidsaktivitet som man gillar.. då känns det rätt.

Klart man måste låta sitt egna intresse styra vad man själv lär sig, annars lär man sig massa trams som nån annan vill att man ska lära sig.. och det fastnar aldrig i minnet då. Måste finnas passion och en glöd för det man gör annars äre skräp.

ADD är helt enkelt folk som inte fick studera det dom själv var intresserade av. Lol.
För det fanns ingen brist på uppmärksamhet när dom gjorde nå kul.

Det existerar i allra högsta grad, dock inte själva benämningen ADD, den är nu ihopklumpad i ADHD av någon märklig anledning då dom faktiskt skiljer sig åt, inte bara i energinivå.