Här är ekots lördagsintervju med "freds"-pristagaren Ahtisaari:
http://www.sr.se/laddahem/podradio/S...1025020058.mp3
Notera hur svettig Ahtisaari blir när de diskuterar Kosovo. Direkt efter krämar han på med sitt helhjärtade stöd till USA:s aggression mot Irak. Det blir för mycket till och med för den lille lydige reportern som antyder att det kanske inte är lämpligt att en fredspristagare sitter och förespråkar krigsoperationer.
Om reportern (Tomas Ramberg) velat sätta dit Ahtisaari hade han chansen när de diskuterade Kosovo. Ahtisaari sade nämligen rakt ut att det aldrig var tal om några neutrala förhandlingar. Hans uppgift var att förmedla NATO:s direktiv till Belgrad. Inga förhandlingar över huvud taget alltså. Om Tomas vid den här tidpunkten skulle börjat diskutera folkrätten skulle Ahtisaari hamnat på pottan rejält.
Problemet är att det var just neutrala förhandlingar som Ahtisaari var ditsänd för att arrangera. Han skötte inte sitt jobb som FN-sändebud och fick sedermera sparken. Om han fick mutor eller ej spelar ingen roll, det viktiga är att han misskötte sitt uppdrag och fick sparken. Om han sen misskötte sitt uppdrag på ett sätt eller om han misskötte det på flera sätt är mindre viktigt.
Att Kosovo förklarat sig själständiga
utan att några neutrala förhandlingar hållits är ett solklart brott mot folkrätten. Ahtisaari satt skamlöst i direktsändning och sade att det var ett straff mot Milosevic för att han...blablabla. Men Milosevic var vid den här tidpunkten död. Jag undrar om Ahtisaari tycker det är meningsfullt att straffa en död man. Den viktigaste punkten är att Ahtisaari aldrig i intervjun försökte påstå att Kosovos självständighetsförklaring skulle vara laglig. I stället försökte han motivera med "humanitära" argument, som dessutom bevisats vara felaktiga under rättegångarna i Haag. Om det inte fanns några laliga argument, och de humanitära argumenten bevisats vara felaktiga, vad finns det då för argument kvar? Just det, inga.
Efter det svettiga avsnittet om Kosovo böt Ahtisaari ämne i intervjun med att säga "men jag fick ju inte priset för Kosovo, utan för alla mina samlade insatser". Alltså erkände han indirekt att han gjort fel i Kosovo, men samtidigt sade han att han inte ångrar något eftersom Milosevic måste straffas. Det hade kanske varit lättare för Ahtisaari att personligen åka ned till Serbien och gräva upp Milosevic ur sin grav, ge honom några bitchslaps, och sedan gräva ned honom igen om han ville straffa Milosevic. Att hålla på att bryta mot folkrätten, vilket har startat en kedjereaktion av konflikter, den första i Georgien, är inget bra sätt att straffa Milosevic på. Ganska dåligt till och med.