Ska snart träffa min dotter för första gången, vad ska jag göra?

Är du verkligen säker på att hon är din? Kan det inte vara så att hon blev på smällen av en annan kille och nu hoppas hon att du ska försörja henne?

DNA-prov ffs!

Ot bortplockat
//moderator

"Mustaschen äro magyarens stolthet" står att läsa i Nordisk Familjebok, tror jag.


Jo, bilder på hennes farfar, farmor, farbror,fastrar och kusin har jag skaffat.



Klart hon har gjort det, men det vore väl bäst om hon fick höra det från mig också.


Jag hoppas hon inte gör det.


Jag är lite orolig för att hon ska bli besviken/förvirrad om jag kommer och ser annorlunda ut än vad hon har trott hela sitt liv.

Men du har rätt, det blir mycket enklare att skicka en nytagen bild innan jag kommer själv.


Jag och mamman hade varandras telefonnummer, och vi höll kontakten nån månad efter att jag lämnade Argentina, vi pratade väl ungefär en gång i veckan, det var jag som ringde upp henne.
Sen bytte jag mobil, och nummer, och missade att ge henne mitt nya. Inte bara hon, givetvis, det var många som först inte fick veta mitt nya, men dom flesta bodde i Sverige och träffade mig dagligen, så det löste sig.
Jag tänkte faktiskt inte så mycket på henne, för mig var hon ett ex jag fortfarande var vän med, på en annan kontinent.

Att hon fick kontakt med mig igen berodde enbart på att hon i slutet av förra året mötte en vän till mig, som hon inte kände men som hon träffat ett par gånger när vi var tillsammans, av en ren slump. Det är alltså rena turen att jag vet att jag har en dotter.

Jag låter som ett riktigt svin, eller hur?
Det är nog egentligen för mammans skull snarare än dotterns som jag har så jävla dåligt samvete.
Kan tänka mig att det inte är så lätt att vara ensamstående mamma i ett katolskt land, dessutom tillhör hon en lite finare familj, och jag misstänker att föräldrarna inte var speciellt glada över att deras dotter fick barn med en vit sjöman vid 20 års ålder.
Fast dom kastade i alla fall inte ut henne, tvärtom hjälpte dom henne med ekonomin i början.

Jag känner mig riktigt usel när jag tänker på det.

Oj, jösses.. vilken sorglig historia.. och villken oändlig tur att hon och din vän möttes! Grattis till din dotter, förresten, jag skrev visst inte det innan.

Nej, jag tycker inte att du är något svin.
Sånt där är ju sånt som händer ju (med telefonen). Väldigt tråkigt är det ju, men alltså, ni hördes inte av sådär väldigt mycket och du kunde ju inte ana att det här skulle hända.
Jag menar, det är väl ändå rätt vanligt att man träffar någon och sedan inte hörs mer, och på ett sätt är det väl det mest skonsamma också, då tiden har en förmåga att göra saknaden mindre.
Hade hon nu inte varit gravid hade det ju varit det bästa, kan jag tycka.

Det var säkerligen inte lätt för henne att inte på något sätt kunna kontakta dig nu under de här omständigheterna, det säger jag inte, men jag tycker inte du gjort något fel. Som sagt, hade där inte blivit följder, tycker jag nog ingen kontakt är det bästa, tror jag.

Att du nu direkt är villig att flyga ner och träffa din dotter bevisar väl också att du inte är något svin. Långt ifrån.

Jag hoppas att jag har uttryckt mig förståeligt och inte för konstigt (är texten konstig kan det bero på att jag känner igen mig lite i vissa delar av problemet och blir för personlig, hoppas det inte märks för mycket).


Tack för att du svarade på min fråga, jag har ju egentligen ingenting med det att göra. Jag är glad att ditt svar också visade att mamman inte var elak och hade försökt hålla din dotter hemlig med vilja heller, som jag (tyvärr) trodde en stund.


Hoppas allt går bra när du träffar din dotter och hennes mamma.


//r

I den åldern börjar de förstå vad en sjöman gör och du kan förklara för henne att du bor i ett annat land, men oftast bor på en båt och åker över hela världen med saker. Därför kan du inte komma och hälsa på så ofta.


När det gäller mamman så tror jag inte hon försökt söka efter dig så mycket, eller snarare inte haft kunskapen om hur man bär sig åt. I Sverige hade en faderskapsutredning skett där allt från passpolisen till ambassaden varit inblandade.. Bara ditt f.d mobilnummer hade räckt även om det är ett anonymt kontantkort..

Grattis till att du fått kontakt med din dotter!

Detta kan ju bli ett startskott på en livslång kontakt. Som jag ser det kan du bara göra allt rätt från och med nu.

När du träffar henne tror jag det skulle vara jättebra, som andra tagit upp, att du har med dig foton. Kanske att du sätter in massa foton från Sverige och på dig och din familj i ett album, som hon själv kan ta fram och titta på då och då. När det gäller present så är mitt tips en fin docka eller gosedjur, som hon kan ta fram och tänka på dig när hon ser.

Gällande språket tror jag det skulle vara skönt för dig själv om du kunde säga några ord på spanska. Pappa heter padre, hola bet. hej etc. Några små ord som du kan säga till henne. Kanske " du är duktig", "du är söt", eller "vad stor du har blivit".

Ett annat tips, om ditt ex har tillgång till internet kunde ni ju hålla kontakten via Skype och / eller msn med webcam. Då kan du kommunicera med din dotter ganska ofta och okomplicerat.

Min uppfattning är att alla barn vill ha kontakt med sin mamma och pappa. Hon kommer bli jätteglad och hon kommer säkerligen vilja vara med dig mycket, leka, kramas etc. Ni kommer absolut kunna kommunicera utan att kunna varandras språk.
Lycka till, det kommer säkert bli ett jättefint möte och ett minne för livet för er båda.

Sen när din dotter blir äldre kan du fokusera mer på den förklarande biten, varför det blev som det blev. Barn förstår ofta mer än vad man tror.