Cormac McCarthy?

Tycker bordertrilogin är grymt bra. Hästar och hårdkokta män är Cormac bäst på. Tyckte det var tråkigt att han fick pulizerpriset för en postapokalyptisk roman, som i alla fall jag inte tycker tillförde särskilt mycket till genren, när han är så mycket bättre på skriva om karaktärer och miljöer han känner till.

Tänkte läsa Blood Meridian som många i tråden rekommenderat.

Jag undrar om någon har en uppfattning om dess svenska översättning? McCarthy's språk är enligt mig ganska svårt på engelska, inte minst för att han kastar in lite spanska eller "tidsenliga" ord här och var.

Går man miste om mycket av bokens värde om man läser den svenska översättningen istället för på originalspråk?

Spanskan är fortsatt oöversatt i den svensk översättningen.
Skulle rekommendera den engelska men tycker du den är jobbigt skriven så är den svenska helt okej.

Ja det förstår jag men då är samtidigt sammanhanget tydligare eftersom jag är mer van vid svenska än engelska.

Har du läst båda eller?

Vilken är gränstrilogins starkaste bok? Jag semestrade lite i södra USA och tyckte att det vore passande att läsa All the Pretty Horses, men fann boken väldigt oengagerande även om miljöbeskrivningarna var träffande.

The Crossing är klart bäst, en mycket mer experimentell narrativ och existensiell ton än All the Pretty Horses. Cormac's näst bästa bok i mitt tycke.

Är Suttree den bästa boken utan plot som någonsin skrivits?

Har läst Proust och tycker att Suttree slår den med hästlängder, är dock en preferens jag har till det hårda och karga samt humorn som man kan finna i absurdism.

Gene Harrogate är en utav de roligaste karaktärerna som man kan finna i all skönlitteratur som skrivits.

Inte ens bokens titel överlever ju översättningen
The road ger mig helt andra associationer än "Vägen".
När jag hör titeln The road går tankar till mot en resa, nåt som måste göras, en färd helt enkelt medans vägen inte säger mig någonting.

Edit: Färden hade nog varit ett bättre namn än Vägen om man nu prompt måste översätta titeln.

Jag har läst båda. Den håller inte i svenska, av samma anledning som Nikanor Teratologens skelleftebondska inte går att översätta till engelska. I "vanliga" fall hade det inte vara några större problem att översätta engelska till svenska, men det här är inte ett "vanligt" fall utan ett epos av mått med en dialekt som inte går att översätta. Boken är fortfarande bra på svenska, men tre steg ner på betygstegen i jämförelse med originalspråket.

"The road" är helt klart en av de bästa böcker jag någonsin läst.

"Blood meridian" är jag däremot lite kluven inför, visst, det är ingen tvekan om att det är en fantastisk bok, men samtidigt känns det som en sån där bok man skulle behöva en instruktionsbok för att förstå fullt ut, och det känns inte som om så speciellt många (ens med engelska som modersmål) har tillräckligt bra engelska för att förstå språket fullt ut...

Jag håller med. Enormt intrikat historia...

Jag är ett stort fan av McCartys författarskap. Jag har läst, och läst om, allt han skrivit utom Suttree. Jag har den stående i bokhyllan men vill spara den för att ha något kvar.

Kan mycket väl tänka mig att läsa om Blood Meridian en tredje gång. Tycker att den och The Crossing är de mest framstående verken. Allt är bra/fantastiskt, men de två sticker ut.