Förlossning

Jag har lite funderingar kring detta ämne. Har sökt men inte riktigt funnit något som stämmer in.

Kan börja med att säga, nej jag ska inte bli Pappa än. Har inget körkort, inget jobb eller sparade pengar. Så jag väntar med detta.

Till min fundering. Jag har nu sätt på serien "Sjukhuset" som visas/visades på TV3 där det förekommer en del förlossningar. När en förlossning har inträffat och barnet är förlöst ur sin Mamma, varför ger dom barnet direkt till Mamman och inte till Pappan? Varför? Har länge funderat på det. Alltså jag är inte irriterad eller så. Har bara funderat över. Varför ger dom inte barnet till Pappan när den har förlöst ur Mamman?

Är detta en tradition eller har läkarna sagt så - Barnet ska direkt till Mamman, punkt slut!

Kan någon förklara detta för mig.

Man kanske ger babyn direkt till mamman som en liten belöning för hårt slit?

Det är en fantastisk känsla att få upp babyn vid bröstkorgen direkt när den har kommit ut. Då får man äntligen se och känna den varelse som har bebott magen i nio månader, för att sedan orsaka en del smärta på vägen ut.

Omedelbar belöning alltså. Inte så dum anledning väl?

Kanske ren instinkt?
Sedan kan det nog spela roll också för bebisen som är van med mammans rörelser och ljud att komma upp på hennes mage. Där har han legat i magen i 9 månader i ett rött halvmörker med dämpade ljud, så helt plötsligt ut i en strålkastare och 15 grader kallare temp. på magen under en filt är det lite som att ligga i magen igen och det gillar bebisar.

Sedan så försvinner smärtan direkt, så fort man får den lille parveln på magen blir man uppslukad av den lille och kan inte tänka på nåt annat.
Jag skulle nog bli vansinnig om nån annan skulle ta barnet direkt efter förlossningen, har man legat där och haft ont i 20 timmar ska fan ingen annan snuva en på konfekten!

Ja. Det förstår jag. Men varför kan inte Pappan få hålla bebisen? Eller får han nöja sig med klippa navelsträngen och vänta i några minuter innan det är hans tur eller vaddå? Tycker det handlar lite om diskriminering mot oss män. Alltså jag som Pappa är väl lika viktig som Mamman är? Som du säger så känner ju barnet Mamma bättre än Pappan. Varför inte lämna barnet till Pappan så han får bekanta sig med sin Pappa?

Klart att pappan får hålla babyn - en stund senare. Jag håller med Gutegirl, skulle någon sno min baby skulle jag gå i taket. Jag vet att babyn är pappans också, men direkt när den har kommit ut är den banne mig min.

TS, det här är ingenting som är riktat mot papporna, men den här modersinstinkten som uppstår direkt efter förlossningen, den är inte att leka med. Det har ingenting med jämlikhet eller jämställdhet att göra.

Jag har faktiskt aldrig hört talas om att någon pappa skulle ha tyckt illa vara över det här.

Jag har ingenting emot det, inte alls! Bara det att varför ska alltid barnet till Mamman direkt? Har pratat detta med min flickvän och hon har ingenting emot att jag tar barnet först och bryter denna trend som alla par verkar ha

Ja, det är nog lätt för henne att säga nu, en helt annan sak när hon väl ligger där och har klämt ut ungen...

Men det är ju inte så att de lägger barnet hos mamman och spärrar av området så att inte pappan får närvara alls, det går ju bra att gå fram och klappa barnet etc.

Nej, jag förstår att du inte har något emot det, du vill bara diskutera lite. Inget fel i det. Jag har uttryckt min syn på saken, och vi får hoppas att fler personer gör inlägg.

En sak bara...

Din flickvän och du har talat om det, och hon har inget emot att babyn räcks över till dig direkt, skriver du. Snälla - när ni har fått ert första barn, skapa då gärna en tråd och berätta om det blev så...jag sätter en liten peng på att även er baby åkte upp på mammas mage! Inget illa menat med det, jag tror bara att det kommer att bli så.

Vad jag vet så ar det för att mamman är bekant för barnet = trygghet.
Sen är det viktigare att barnet direkt vänjer sig vid mamman efter som den skall få mat där.

Det är väl mest för barnets trygghet. Som någon sa tidigare i tråden så är ju barnet bekant med mammans hjärt och andningsljud.
Vid födseln av ett av mina tre barn så tog de undan barnet till ett annat rum eftersom det dröjde lite innan de fick igång andningen på honom. Vid det tillfället gick han direkt till mig istället för via mamman sen när de fått igång honom....

Kan berätte att min sambo (och barnets far) fick hålla min först födde före mig. Men detta beror på att de fick springa ut med pojken då han behövde hjelp av läkare....sambo sprang efter, jag hade lite svårt att springa efter själv....när det visade sig att pojken skulle överleva fick han hålla honnom och visa fram honnom till mig....guuuud vad glad jag var at han var vid liv

Jag trodde han var död när han kom ut och ingen kunne på 20 min berätte för mig om han levde eller ej

Det var först ca 1 timme efter födselen när jag kom opp till natalavdelingen att jag fick hålla honnom opp på magen...lyckan var total

Trygghet? Barnet känner en trygghet till sin Mamma efter att den har legat där.
Är det inte viktigt att barnet känner lika stor trygghet till sin Pappa som till sin Mamma?

Jag ser det väldigt viktigt. Att barnet får så tidigt som möjligt lära känna sina föräldrar. När förlossningen går av stapeln för min del, vilket lär ta ett tag som jag skrev. Eftersom jag saknar jobb, körkort och sparade pengar. Men jag vill på något sätt bryta den trenden. För det känns lite konstigt eller så. Kan inte riktigt förstå varför just Mamman ska hålla i barnet först.

Om nu barnet kommer direkt till Pappan, vad händer då? Blir barnet annorlunda jämfört med andra barn?