Citat:
Ursprungligen postat av Aies
Tycker inte individuell skill är det viktigaste. Jag listar några av de viktigaste och roligaste sakerna med DAOC nedan:
1.DAOC hade 3 lag jämförelse med WOW och resten av alla MMORPGs 2 lag.
2. Endgame var pvp till skillnad från pve i alla andra games.
3. Det fanns ranking list för alla servrar och man kunde se vem som hade mest Realm Points (PvP-poäng) i hela världen. Man kunde även se vem som fått mest senaste veckan osv.
4. De 3 lagen var olika och inget lag hade en klass som var likadan som en klass från ett annat lag.
5.Varje land (lag) hade frontiers var det var krig mot de andra och man ägde stora borgar som man var tvungen att försvara. För att inte fienden skulle ta över dem och tillslut även ta landets relics (10% mer melee dmg och 10% mer magic dmg åt alla i landet som ägde dem). Detta skapade en bra lagkänsla för landet som helhet.
Pga. de ca 24 olika klasserna med massa olika skill trees så kunde lagen se ut lite hur som helst och man kunde känna sig lite unik.
Till skillnad mot wow var fanns typ 7 klasser totalt (räknar inte expansioner).
Det var en speciellt känsla att invadera ett annat land eller försvara sitt eget.
Inte som att köra nå jävla scenario var det inte har någon påverkan för landet som helhet i slutändan. Spänningen ligger mycket i att söka efter fienden också. Inte som i arena var man vet att de startar på andra sidan...
När det kommer ett spel med ett par av ovanstående egenskaper så tänker jag börja spela igen.
1.DAOC hade 3 lag jämförelse med WOW och resten av alla MMORPGs 2 lag.
2. Endgame var pvp till skillnad från pve i alla andra games.
3. Det fanns ranking list för alla servrar och man kunde se vem som hade mest Realm Points (PvP-poäng) i hela världen. Man kunde även se vem som fått mest senaste veckan osv.
4. De 3 lagen var olika och inget lag hade en klass som var likadan som en klass från ett annat lag.
5.Varje land (lag) hade frontiers var det var krig mot de andra och man ägde stora borgar som man var tvungen att försvara. För att inte fienden skulle ta över dem och tillslut även ta landets relics (10% mer melee dmg och 10% mer magic dmg åt alla i landet som ägde dem). Detta skapade en bra lagkänsla för landet som helhet.
Pga. de ca 24 olika klasserna med massa olika skill trees så kunde lagen se ut lite hur som helst och man kunde känna sig lite unik.
Till skillnad mot wow var fanns typ 7 klasser totalt (räknar inte expansioner).
Det var en speciellt känsla att invadera ett annat land eller försvara sitt eget.
Inte som att köra nå jävla scenario var det inte har någon påverkan för landet som helhet i slutändan. Spänningen ligger mycket i att söka efter fienden också. Inte som i arena var man vet att de startar på andra sidan...
När det kommer ett spel med ett par av ovanstående egenskaper så tänker jag börja spela igen.
Håller med allt det du säger, det fanns inget härligare att springa runt i emain och leta efter midgårdare
Även om man inte hittade nån på 10min så var det endå jävligt skoj, jag hatar allt som har med instancer att göra och det var därför jag älskade daoc så mycket, det var en stor värld, kändes mycket mer verkligt än när det är instancerat som i alla nya spel.
Karak-Azgal!
