Självmord?

Vad då "bra" och vad då "eftersträvansvärt"?
Menar du att spela hjälte, eller?? Bättre då att så och skörda eget liv, medan detta ännu pågår, än att redan i livet inse hur lite ens egen skörd för andra egentligen betyder.
Spelar man ingen större roll som levande, så spelar man desto mindre roll som död. Vad spelar det då för roll att ha dött för andra?
Tänk gärna efter en smula där, du... Det är nog illa att kasta pärlor åt svin medan man lever, men att ha kastat pärlor åt svin medan man levde, det är nog fanimej värre det.

Vilket sätt då? Dina tankefnurror håller inte och det har många påpekat i tråden. Ge mig ett hållbart argument så ska jag stå först i ledet och kasta konfetti.

Å där tog du och ditt inlägg min FB-oskuld.

Det här argumentet då?: Göra det i medmänsklighet gentemot närmaste uteliggare. När jag dör blir min lägenhet ledig och priset går samtidigt ner för det blir mindre efterfrågan. Nån som inte har nånstans att bo får nu tag i en lägenhet som jag annars ockuperat. Eftersom jag inte handlar mat i affärerna går priserna ner eftersom efterfrågan sänks vilket betyder att folk får billigare mat. Ni får råd att handla mer saker alltså. Och det är väl bra?

Eller om man ändå förlorat jobbet och man blivit arbetslös och behöver gå på bidrag, då är det väl bra att ta livet av sig? Eller blir det fortfarande inflation då som gör att Sverige blir fattigare? Det tror jag inte på.

Det är rätt bra att ta livet av sig. Men då skall du veta vad du skall göra av kroppen också.

ex, kan du donera kroppen till en fattig by som säljer dina organ dyrt på den svarta börsen. När de får pengar för dina organ så startar Q-M'kbwekwe en renhållningsstation där han anställer folk i byn. Han får även statliga finanser då han har vart så duktig. Givetvis så kommer ingen bry sig om var pengarna kom ifrån för att de lever i ett degenererat samhälle utan lagar, alternativt kanske de dödar dig eller utövar utpressning/kidnappning (som "Bingo-polacker" råkar ut för). Sedan kommer staden gro eftersom att de smartaste av de anställda investerar pengarna och öppnar egna butiker och företag: sjukhus, mataffärn', biografen, taxidermisten osv...



Grattis! Du är nu fördömd.

Man hjälper en annan människa att få ett bättre liv som förtjänar det mer eftersom personen vill leva.

Inget spelar roll, allt är meningslöst.

Bra ide, man kanske skulle spela in nåt automatiskt meddelande som meddelar att jag är död och att sjukhuset kan nu hämta upp min kropp för donation så de kan rädda så mkt som möjligt av den. Det måste ju vara nåt bra eller? Min kropp kanske kan rädda fem personer från döden med alla organ som jag kan transplantera, det måste ju va en bra grej för samhället?

Folk blir inte uteliggare p.g.a bostadsbrist. Gå fram till killen som sover i busskurer, och säg "Jag såg att det fanns en riktigt fräck tvåa ledig, utsikt över vattnet och allt. Precis vid Hornstull, du borde spana in den!"

Om valet står mellan att du ska spendera resten av ditt lev med att parasitera och leva på bidrag, och att ta ditt liv, så är det senare bättre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Däremot förväntar sig samhället att du någon i ditt resterande liv tar ett jobb och betalar skatt, och så kan du även göra om du verkligen vill hjälpa folk, istället för att hitta på skenursäkter för att ta ditt liv, vilket du ändå aldrig kommer våga göra.

Ett argument så gott som något.
Fortsätt din tankeloop ytterligare ett steg: skänk din lägenhet till närmaste uteliggare, missionera budskapet om att ge av sitt överflöd till alla grannar och se på så sätt till att ditt bostadsområde blir fyllt av lyckliga uteliggare som fått tak över huvudet.
Gräv en jordkula som du bosätter dig i och se till att endast inmundiga egenodlade grönsaker alt knaprar du barken av närmaste träd. På så sätt undviker du mao att handla mat i affärerna. Sluta oroa dig för om huruvida JAG har råd att handla mer saker eller inte. Det korset behöver du inte bära.
För att förändra och göra det du kallar 'heroiskt' behöver inte innebära att du dör, det går så bra med en skyffel.

Tyvärr är jag för lat för det. Tar hellre en enklare väg och tar livet av mig som jag ändå tänkt göra, vill bara veta ifall det finns nåt gott ur det eller inte och om det med rätt anledningar och rätt sätt göra att det goda överväger det onda i det så som folk ser det. Om jag donerar mina organ gör jag ju nåt gott iaf, nåt som jag inte skulle lyckats med ifall jag levde.

Är den här tråden någon slags hyllning till Jonathan Swifts "A modest proposal"?

Eller bara en sarkastisk reaktion mot den övermoralisering som anfaller oss från alla håll nu i och med postmodernismen...?

Har jag aldrig hört talas om förrän nu.

Men ni håller väl med om att det här med donera organ borde göra nåt gott? Inte helt lätt annars att få tag i friska döda människor som kan tänka sig att donera hela sin kropp till bättre behövande. Eller? Hur många personer kan man rädda med en kropp egentligen? Fem? Då skulle det alltså bli fem till arbetsdugliga personer som kan gå tillbaka till arbetet och tjäna Sverige för resten av sina liv. Då kan man väl nästan se det som att jag gör bättre nytta död än levande?