Cloetta Guld - en ulv i fårakläder

När man först stod med en skinande Guld i handen hade man stora förhoppningar på att den åtminstånde skulle vara i klass med marabous hyfsat goda styckchoklad "Nougat". Men direkt när man satt tänderna i skapelsen känner man att nånting är fel; hela munnen fylls av någon kompakt, överväldigande massa, som nämast kan beskrivas som kött. Man sväljer mödosamt ner klägget, men eftersmaken sitter i och förpestar tillvaror ytterligare ett slag. För smaken är då verkligen inte något att hänga i julgranen; vad som borde ha varit honungslen nougat är istället en kornig massa som känns sträv mot tungan och på något sätt smakar unket och bara "för mycket". Ett bett räcker gott och väl för att illamåendet skall skölja över dig, men eftersom du lagt pengar på härligheten tvingar du dig själv att sätta i dig hela kakan. Du har därmed förstört din dag en smula, då den obehgaliga känslan som stöts fram är synnerligen seglivad och sitter i en god stund. Ingen äter en "Guld" och känner sig nöjd efteråt. Istället kryper en känsla av obehag och ordentligt illamående upp för ryggraden samtidigt som magen känns lika äckelmätt som om man satt i sig en hel plastburk ischoklad på julafton.
Frågeställningen här lyder egentligen; varför har denna styggelse till godisbit överlevt sen urminnes tider på marknaden? Vem äter egentligen skiten? Och är det någon mer än jag som tycker sig märka att "Guld" sakta men säkert håller på att lämna de svenska butikerna (man ser den mer och mer sällan)?

Jag åt två stycken precis Personligen tycker jag de är riktigt goda. Ica har ju haft ett erbjudande ett tag nu där det är 4tk för 20kr så jag har köpt ganska många.

/horpatte