Försvunne Daniel Jansson. Medlemmar i Militärligan gripna [friade i HovR; 10/10-2010]

Om beviskrav

Beviskravet i brottmål kan uttryckas så att det för fällande dom krävs att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet. Det innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att någon annan än den tilltalade begått den åtalade gärningen. Det räcker således inte att åklagarens gärningspåstående framstår som mera sannolikt än den tilltalades invändning om att han eller hon är oskyldig. Avgörandet får inte heller bygga på ett helhetsintryck av materialet utan en bedömning ska göras av de enskilda bevisen.

I detta mål har inte åberopats någon bevisning som direkt binder någon av de tilltalade vid påstått brott. I stället har åklagaren gjort gällande en rad omständigheter, indicier, som enligt denne tillsammans visar att de tilltalade är skyldiga till det som anges i gärningspåståendet. Allmänt sett har det för fällande dom i ett indiciemål ansetts krävas att det kan klarläggas, förutom att brott har begåtts, att den misstänkte funnits på eller åtminstone i närheten av brottsplatsen, att denne haft möjlighet att utföra gärningen och att annan gärningsman kan uteslutas. Högsta domstolen har även uttalat att det endast i undantagsfall kan komma i fråga att grunda en fällande dom på den negativa omständigheten att utredningen inte synes ge utrymme för någon alternativ gärningsman. Därutöver måste som regel krävas åtminstone stödjande bevisning som klargör de väsentliga delarna av händelseförloppet och som positivt knyter just den tilltalade till brottet. (Se NJA 1991 s. 56.)

En annan faktor av betydelse i detta mål är att åklagaren har åtalat för mord utan att Daniel Janssons kropp påträffats. Avsaknaden av en kropp innebär emellertid inte enligt hovrättens mening att det är uteslutet att döma till ansvar för uppsåtligt dödande eller annan i målet påstådd brottslighet om bevisningen i övrigt är tillräcklig.

Om utredningen i målet

Åklagaren har i korthet gjort gällande att de tilltalade, efter att ha beslutat sig för att ta livet av Daniel Jansson, vidtagit en rad förberedande åtgärder. Därefter ska Daniel Jansson ha lurats till en adress i Gdynia, Polen. I samband med att Daniel Jansson anlänt till adressen den 19 december 2007 ska han ha frihetsberövats för att sedan samma dag eller någon dag därefter ha dödats. Efter de tilltalades vistelse i Polen har dessa, enligt vad åklagaren påstått, haft vissa kontakter sinsemellan med anledning av det inträffade, främst per e-post.

Hovrätten ansluter sig inledningsvis till tingsrättens bedömning av de tilltalades utsagor. De uppgifter som Alexander Thunberg, Maximillian Thunberg och Martin Veinbergs lämnat är sammantaget sådana att de inte kan ligga till grund för bedömningen av målet och även hovrätten lämnar deras uppgifter utan avseende. Tilläggas bör i denna del att även andra i målet hörda personer har gett intryck av att veta mer än de faktiskt uppgett till polis och inför domstol

Hovrätten ansluter sig också till tingsrättens bedömning av vad som, genom den omfattande och robusta bevisning som åklagaren lagt fram, är utrett beträffande de tre tilltalades förehavanden fram till kvällen den 19 december 2007. Till detta kan läggas följande. Som ett led i åklagarens bevisning har telefontrafiken hos tre mobiltelefoner och var dessa befunnit sig geografiskt vid olika tidpunkter betydelse. Dessa mobiltelefoner med kontantkortsabonnemang – de s.k. lucialurarna – införskaffades vid tiden för lucia 2007. Alexander Thunberg och Maximillian Thunberg har i hovrätten vidhållit att de inte haft med dessa telefonabonnemang att göra. Hovrätten konstaterar dock att kontantkortstelefonerna under de aktuella dagarna i allt väsentligt förflyttats i överensstämmelse med de mobiltelefoner som ostridigt tillhört de tilltalade. De tre kontantkortstelefonerna har även förflyttats till Polen på ett sätt som är förenligt med vad som framkommit om de tilltalades resor. En kortram för simkort tillhörande det abonnemang som tillskrivits Maximillian Thunberg har även återfunnits i dennes bil. Mot denna bakgrund och vad som i övrigt framkommit anser hovrätten i likhet med tingsrätten det utrett att det är de tilltalade som brukat de tre telefonerna på sätt som åklagaren gjort gällande.

Alexander Thunberg och Maximillian Thunberg har även i hovrätten förnekat kännedom om viss e-posttrafik. Enligt hovrättens mening är det dock genom utredningen i målet klarlagt att det utöver Martin Veinbergs är de övriga två tilltalade som förfogat över de i målet aktuella e-postkontona registrerade på hushmail.com och därigenom kommunicerat med varandra.

Om åtalet såvitt avser fullbordade brott

Hovrätten har således i likhet med tingsrätten funnit det utrett att de tilltalade vidtagit flertalet av de åtgärder som åklagaren menar utgör ett led i en förberedelse till brott. Åklagaren har emellertid i första hand gjort gällande att de tilltalade ska dömas för de fullbordade brotten människorov och mord eller för medhjälp till dessa brott. Frågan är därmed om åtalet såvitt avser fullbordat brott är styrkt. Hovrätten har således att ta ställning till om det genom vad som framkommit om de tidigare nämnda förberedande åtgärderna och bevisningen i övrigt är styrkt att Daniel Jansson berövats friheten och sedan livet.

En första förutsättning för att kunna döma de tilltalade till ansvar för mord eller medhjälp till mord är att det, med de beviskrav som råder i brottmål, är styrkt att Daniel Jansson inte längre är i livet. Hovrätten gör i denna del ingen annan bedömning än den tingsrätten har gjort. Hovrätten delar således tingsrättens slutsats att det inte kan sägas vara bevisat att Daniel Jansson är död. Det ska dock anmärkas att hovrätten, till skillnad från tingsrätten, anser att förekomsten av Daniel Janssons blod i lokalen i Gdynia inte i sig är sådan att den ger vid handen att den tillkommit i samband med kriminella eller ljusskygga aktiviteter. Den ger inte heller i sig stöd för att Daniel Jansson utsatts för brott. Det kan vidare inte med säkerhet sägas när blodspåret lämnats i lägenheten. Att Daniel Jansson fortfarande inte, såvitt påståtts i hovrätten, har påträffats, hörts av till sina anhöriga eller på annat sätt gett sig till känna förändrar inte bedömningen i denna del. Hovrätten instämmer vidare i tingsrättens bedömning att även för det fall det skulle anses ha bevisats att Daniel Jansson avlidit så saknas utredning som kan klarlägga de väsentliga delarna av det händelseförlopp som lett fram till hans död och vem eller vilka som i så fall bragt honom om livet. Åtalet mot Alexander Thunberg, Maximillian Thunberg och Martin Veinbergs för mord alternativt medhjälp till mord ska mot denna bakgrund ogillas. Hovrätten instämmer vidare i tingsrättens bedömning att någon egentlig bevisning om att de tilltalade, som gärningsmän eller medhjälpare, gjort sig skyldiga till människorov inte har lagts fram. Åtalet ska därför, såsom också tingsrätten funnit, ogillas även i den delen.

Om åtalet såvitt avser förberedelse och stämpling till brott

Enligt hovrätten är det således inte styrkt att Daniel Jansson bragts om livet eller att han berövats friheten. Som tidigare redovisats är det dock utrett att de tilltalade vidtagit vissa åtgärder i förhållande till Daniel Jansson och i förhållande till varandra. Åklagaren har, oavsett domstolens bedömning om brott kommit till fullbordan eller inte, gjort gällande att de tilltalade därigenom gjort sig skyldiga till stämpling eller förberedelse till mord och människorov. Detta ska ha skett från en okänd tidpunkt under 2007 till kvällen den 19 december 2007 då Daniel Jansson anlände till Invest Doms adress i Gdynia. Det ska sägas att åklagarens hypotes är både sammanhållen och logisk utifrån vad som har framkommit i målet. Hovrätten har dock att ta ställning till varje enskilt bevis och har också att beakta andra tänkbara hypoteser.

De åtgärder och den kommunikation som hovrätten tidigare behandlat ger visst stöd för åklagarens hypotes. Vidare har de tilltalade efter händelserna i Polen agerat på ett sätt som tydligt indikerar att de velat dölja sina förehavanden. Martin Veinbergs har raderat filer angående Daniel Jansson på sin dator direkt vid hemkomsten till Sverige och de tilltalade har strävat efter att sinsemellan kommunicera i det fördolda. Sådan kommunikation skedde även före resan till Polen och det är även klarlagt att de tilltalade haft ett intresse av att inte synas med varandra eller tillsammans med Daniel Jansson. Det senare framkommer särskilt genom den textfil som skickats till Martin Veinbergs före resan med följande innehåll:

”ADRESS ATT KOPIERA OCH RÄCKA ÖVER TILL TAXIN OM UPPHÄMTNING EJ ÄR ÖNSKVÄRD …
ul. Swietojanska 87 (Gdynia) port-tel nr 7.
Du måste vrida till det så att ni blir upplockade efterson om ni tar en taxi så har vi en person som
har sett honom och dig TILLSAMANS och dessutom kört er till en adress… INTE BRA INFÖR FRAMTIDEN!!!”

Nu nämnda omständigheter ger ett mycket starkt stöd för antagandet att resan till Gdynia planerats i ljusskygga syften och är besvärande för Martin Veinbergs och de övriga tilltalade. Det är det dock inte uteslutet att av meddelandet utläsa ett annat scenario än att avsändare och mottagare av meddelandet avsåg att ta livet av Daniel Jansson. Det förekommer uppgifter i målet om att Daniel Jansson varit inblandad i kriminella aktiviteter, däribland narkotikaaffärer. Mot denna bakgrund och vad som i övrigt framkommit kan det inte uteslutas att Daniel Jansson varit införstådd med resans tänkta syfte och att detta därmed varit ett annat än att beröva honom livet. Slutsatsen att den redovisade texten ovillkorligen ger vid handen att Daniel Jansson skulle dödas, och att han därmed själv inte skulle kunna berätta om sina eventuella medresenärer, förutsätter att det legat i Daniel Janssons eget intresse att berätta om resan. Så behöver inte ha varit fallet. Det finns utrymme för att även Daniel Jansson haft ljusskygga aktiviteter planerade i Gdynia och att även han hade ett intresse av att inte ses tillsammans med medresenärer eller andra aktörer. Att Daniel Jansson och Martin Veinbergs på filmsekvensen från flygplatsen i Gdansk till synes försökt att ge sken av att inte färdas tillsammans talar i vart fall inte mot en sådan hypotes.

Även för det fall syftet med resan varit ett annat än det Daniel Jansson varit införstådd med finns det andra rimliga hypoteser än att de tilltalade planerat att beröva honom livet. Som tidigare angetts är det inte tillräckligt för att fälla någon till ansvar för brott att åklagarens hypotes framstår som mer sannolik än de tilltalades förnekanden. Mot bakgrund av det nu sagda kan vare sig åtalet för stämpling eller förberedelse till mord och människorov vinna bifall. I likhet med tingsrätten finner därför hovrätten att åtalet även i dessa delar ska ogillas.