Citat:
Ursprungligen postat av Blodigel
Min kattunge är väldigt nyligen införskaffad. Hon är en vanlig huskatt och 9v gammal. I efterhand har jag läst att de ska tas från familjen vid 12v, men hon är ju redan här så det är för sent. Hon är tillbakadragen och vill inte vara nära någon. Kommer man någon decimeter för nära så spottar och fräser hon så det står härliga till. Hon skriker nätterna i ända och är tyst någon gång på dagen. Inga vanliga mjau här inte, riktiga illtjut. Jag förstår att hon antagligen ropar efter mamma eller systrarna, men borde hon inte ge oss en chans att bli vänner? Hon äter inte ens, inte mer än några bitar av maten.
Någon som har tips på hur man ska komma henne närmre? Jag vill ju ge henne ett bra hem och komma överrenns med henne. Någon som kanske varit med om samma sak?
Ja, du har ju skaffat en kattunge redan. Så nu får du ju göra det bäst för den. Har du tålamod så kan du lyckas med det mesta. Börja se till att kattungen har en egen vrå där den är skyddad - en vanlig papperskartong med något mjukt i duger. Fyll handvarmt vatten + några grader i en pet-flaska och lägg under något liggunderlag - motsvarande en varm mamma. Ställ toalåden nära liksom matfat.
Ta sen gott om tid och lär känna den lilla. Börja rimligen med att sätta dej så lungt golvet och ha något snöre med en papperstuss i änden..dra och väck intresse. Dra snöret närmare och närmare så den kommer i kroppskontakt med dej. Utan att du griper tag i den och fångar den. Låt det få ta sin tid. Personligen har jag haft dom alltför unga kattungarna i sängen från första början men gäller ju att man kan ta i dom lugnt för det ska gå bra.
Din kattunge har tydligen inte blivit van vid människor och händer. Vet du något om mamman eller är det en övergiven förvildad mamma den har?
Kattungar som är vana människan brukar inte spotta och fräsa, dom brukar sakna mamma och syskon och vara oroligare dom första dygnen - sen bör man fått tillräckligt med kontakt med dom.
Eftersom hon skriker nattetid så bör du försöka få närkontakt så fort som möjligt. Och ge henne trygghet och närhet hos dej - kroppskontakt.
Ja du. Det kan gå bra - går inte att säga hur - men du har tagit på dej ett jättestort ansvar och kommer att ha fullt upp med jobb.
Finns ingen möjlighet att hon kan få komma tillbaka till Mamman några veckor?
Jag gissar närmaste på att mamman inte heller är speciellt tam..eller?
Berätta hur det går
Mvh
PS: är det en unge till en frövildad mamma så släng för guds skull inte ut den - inte säkert mamman tar den tillbaka. Eliza