Vad göra när man saknar någon så att det gör ont?

Tjenare.

Jag träffade för 3 månader sen en tjej som jag vart störtkär i. Och hon vart kär i mig med. Allt klickade jävligt bra men det fanns ett litet problem. Hon skulle åka till Australien och plugga i 6 månader. Det visste vi båda om, så vi umgicks väldigt mycket i drygt 2 månader. I princip varje dag. Det vart nästan lite för mycket, men det var väl mest för att vi båda ville umgås så mycket som möjligt innan hon skulle åka. Det gick väldigt fort och jag lyckades kära ner mig totalt i henne. Och hon var kär som fan hon med. Dagarna efter att hon åkt var nog de värsta i mitt liv. Tänkte på henne nästan konstant i en vecka. Och ändå är jag rätt så sysselsatt hela tiden. Såg väl till att vara extra sysselsatt men lyckades ändå bara tänka på henne hela tiden.

Nu en månad senare så tänker jag fortfarande på henne varje dag. Inte hela tiden men det blir en del, speciellt innan man ska sova. Det jobbiga är att hon verkar ha kommit över saknaden och jag vill inte vara för klängig och ringa/smsa/chatta för mycket. Innan hon åkte så bestämde vi att vi skulle "vänta" på varandra tills hon kom hem. Men sen dess så har vi inte direkt pratat om det. Jag litar helt och hållet på henne men jag oroar mig bara för att känslorna ska avta när vi inte kan träffas eller umgås.
Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera, vad jag ska göra. Saknar henne så otroligt mycket men vill inte vara allt för "på". Hon har säkert en massa att göra med. Men vill ändå få något tecken på att hon fortfarande vill satsa på det här.

Behöver råd och tips av någon som kanske har varit i en liknande situation. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Att försöka att inte vara den som tar kontakt är väl min plan just nu. Om hon inte hör av sig så vet jag ju vad som har hänt. Det är 5 månader kvar, det har bara gått 1 månad. Har hon halvt glömt bort mig nu så lär det inte fungera när hon kommer hem heller.

Vart nog lite rörigt det här men tips och råd gillas iaf.

Tjohaj.

Åh... Jag är i nästan exakt samma situation! Fast jag och min pojkvän blev tillsammans för knappt två veckor sedan, och från och med nästa vecka så ses vi inte förrän till jul. Jag pluggar också utomlands och kommer att göra det i två år till!

Ah shit.... Jag vet inte vad vi ska ta oss till du.. Jag hoppas som fan att det kommer att gå bra. Min högsta önskan just nu är att han flyttar med mig dit, till våren i alla fall.

Men jag tror att det är helt fel taktik av dig att inte höra av dig. När man flyttar utomlands för att plugga så händer det väldigt mycket, man träffar sjukt mycket folk och allting är helt nytt. Hon HAR mycket att tänka på, jag lovar dig, det är inte säkert att hon tänker lika mycket på dig som du tänker på henne just nu, så du borde istället påminna henne. Du kan höra av dig på ett kravlöst vis, dvs, bara smsa och säga att du tänker på henne, pussa godnatt, skriva nått kul som hänt eller så. Bli inte modfälld, det kan säkert funka! Visa henne att du finns och att du inte glömt henne.

Lycka till!

Det låter faktiskt lite konstigt att bli så fäst vid någon på bara två månader att ens tillvaro klappar ihop när personen varit borta i 30 dagar. Är du väldigt ung? Tonåring?

Jag har varit i samma situation nu som vuxen och det enda som finns att göra är att gå tillbaka till sina vardagliga situationer och stå ut, helt enkelt. Men om du är väldigt ung är det svårt att relatera, för jag minns att man var extremt emotionell i puberteten men inte riktigt hur det kändes.

Hör av dig men om hon säger ifrån på skarpen måste du lyssna. Att inte prata med dig just nu kan vara hennes sätt att stå ut och en för klängig kille brukar vara något som får tjejer att springa för livet.

Försök att fokusera på att hon snart kommer tillbaka. 6 månader går snabbt.

Gör inte misstaget av att vara FÖR PÅ bara, att sitta och skriva hela tiden att du saknar henne osv. Det gör henne bara mer avhållsam till dig.

Ta det lugnt ett par dagar och sedan kan du höra av dig. Och ta tipsen till dig som ovanstående skrev, att du bara kan höra av dig utan att förvänta dig ett svar liksom.

Men som sagt; ring inte ihjäl dig varannan kvart. Det blir bara jobbigt!

He he, visst var det så. Alla var "den stora kärleken".. gött att den perioden är över.

TS - försök sköta ditt vanliga liv så gott du kan. Har hon samma känslor för dig så längtar hon lika mycket. Tänk vad underbart det blir då, när ni ses.

Mjo du har säkert rätt. Hon har nog en jävla massa och göra hela tiden. Sen så kan jag ju bara ringa efter jobbet och då är klockan mitt inatten där. Fast hon umgås rätt mycket med folk på krogen. Men jag antar att det är så. Man vill väl lära känna massa folk. Är helt förvirrad just nu men det kanske löser sig. Hoppas det löser sig för dig iaf.

Så snusförnuftigt!

Mm, man blir det när man blir gammal vettu.

Oj. Ja jo, planen är väl att inte vara för klängig. Låta det ta sin tid.
Jag är 24 år gammal. Men jag har inte haft många seriösa förhållande. Aldrig varit riktigt "kär" förut. Aldrig känt som jag har gör nu och jag förstår inte varför.

Mitt privatliv sköter jag bra. Det är inte så att jag misssköter jobbet eller så. Jag sysselsätter mig hela dagarna/kvällarna men tankarna rinner iväg rätt ofta ändå.
Jag antar att jag får gilla läget. Acceptera att det är så här. Försöka sluta tänka på det så mycket på något sätt. Inte vara för "på", men ändå visa att jag finns här. Tack för tipsen, känns en aning bättre. Är ju BARA 5 månader kvar. Tiden går så otroligt sakta nu men det blir nog bättre. Och om det funkar bra så blir det underbart att träffas igen.

Fixa skype och sen så kan du prata med tjejen alldeles gratis.

Vårt sinne har bara plats för en viss mängd information och hennes är antagligen för tillfället sprängfyllt av så mycket nya upplevelser att det inte finns plats för tankar om dig.
Det behöver inte vara så. Hur hon känner där är inte samma sak som hur hon känner hemma.

Tyvärr tror jag risken är överhängande att hon kommer knulla runt därnere så bygger du upp din längtan i sex månader och får reda på det när hon kommer hem lär du bli ordentligt knäckt.

Prepare for the worst!

Sex månader för henne i Australien känns oerhört mycket längre än sex månader för dig i Sverige.

ta till spriten