Citat:
Det är alldeles riktigt. Men den typen av försvar är inte tillgängligt i en situation som denna. Det skulle inte vara trovärdigt om CS hade hävdat amnesi under hela 17 mars - så till den grad otrovärdigt att tanken inte har fallit henne in.
Ursprungligen postat av Tuesday
Men det finns mål där den tilltalade kan komma med uppenbara lögner och frias från brott. Det beror på omständigheterna i övrigt. Exempelvis om den tilltalade ihärdigt hävdar att h*n inget minns, fast det är uppenbart att personen vet vad som har hänt, och åklagaren inte kan motbevisa det. Då kan den tilltalade inte fällas på lögner. Det beror alltså på vad som finns i övrigt.
Citat:
För mig är det, som jag har skrivit om på längden och på tvären, inte avgörande att CS ljuger, utan om vad, när och hur hon ljuger. Alla hennes lögner kan fås av att bilda ett tydligt mönster av en gärningsman som ljuger om precis det som hon vet är kritiskt för bevisningen. I synnherhet är hennes ändrade versioner när hon får reda på att den första är ohållbar synnerligen avslöjande. Det är, för att citera domen, amärkningsvärt och besvärande för henne.
Enbart för att CS version stundtals är uppåt väggarna anser jag inte att indicierna riktigt håller för de hårda krav som ställs för så allvarliga brott. Man ska inte kunna fälla någon för att den stundtals beter sig wacko - läs resten av meningen nu! -, dvs CS egna utsagor borde inte ha varit så avgörande.
Hur graverande det är att en tilltalad ljuger beror helt på vilka andra alternativhypoteser än skuld som kan finnas till lögnerna. I det här fallet är lögnerna - förutom att ofta vara så till den grad uppenbara - så komplicerade, så specifikt inriktade på att etablera ett sken av oskuld, och så utbytbara när de motbevisas, att sannolikheten för att detta mönster skulle ha kunnat åstadkommas av något annat än skuld är epsilon.
Citat:
Det tror inte jag heller - helt enkelt därför att det inte behövs. Hon har haft så mycket motiv som nu nån människa kan ha för den typen av dåd, men det går ju inte att ha rationella motiv av "cui bono"-typ för den här typen av brott överhuvudtaget.
Hela motivbildsresonemanget liknar en novell. Jag tror inte att HovR uppehåller sig lika mycket, eller länge, vid det.
Jag vet att det finns två målsägande som har varit vid medvetande hela tiden, och det skiljer TB-fallet från detta. Men det är två målsägande som berättar om händelser för mycket länge sedan, och där redan det faktum att gärningarna inte anmälts på alla dessa år är ägnat att väcka viss försiktighet hos rätten - även om det är bekant att det kan finnas speciella skäl till sådant i sexualbrottsmål. Det har inte bara gått mycket lång tid sedan görningarna - den båda målsägandena var mycket unga vid gärningstillfällena, vilket ökar risken för minnesförskjutningar och minnespåverkan. Vidare har minst ett kritiskt vittne varit väsentligt mer detaljerad i rättegången än under polisförhöret, vilket också är en källa till försiktighet, och Monica Dahlström-Lannes oklara roll under förundersökningen är också något som rätten har anledning att se upp med.
Detta tveksamheter är av helt annan typ än de som föreligger i abogafallet. Men jag kan inte annat än tycka att en sammanhängande alternativhypotes som utgår från TB:s oskuld till vad som han lades till last är väsentligt mer sannolik, än vad en sammanhängande alternativhypotes som utgår från CS oskuld skulle vara.
Likafullt räckte inte detta för att TB skulle frikännas. Det som pekade mot honom vägde tyngre. Du må tycka att det som pekar mot CS väger svagare än så. Men i och med att alternativhypotesen om CS oskuld å andra sidan är så oerhört mycket mer osannolik, behöver det heller inte finnas lika mycket i vågskålen för hennes skuld, för att den ska väga över.
Det där har diskuterats en del på olika mailinglistor för mediafolk under dagen. Konsensus är att det där är Larssons personliga beslut, och bedömningen verkar inte omfattas av så mycket annat folk i media, vare sig inom eller utom DN. (CS totala avsaknad av anhöriga och andra närstående inom spridningsområdet är ju någonting som i normala fall skulle tippa vågslålen för namnpublicering.) Finns det någon tanke mer än personligt tyckande, skulle den kunna vara att profilera DN som lite fiiinare än konkurrenten Svenska Dagbladet - som ju glatt publicerade namnet.