Arbogamorden - diskussioner kring rättegången mot Christine Schürrer

Eloge kanske menar detta bildligt och inte bokstavligt... Att de måste vara så säkra på att de dömt rätt, att de i princip skulle vara beredda att avtjäna straffet själva - så säkra är de...

Lite mycket Perry Mason-uppväxt?
Normalt är slutpläderingarna till för att förklara fallet för de nämndemän (och journalister...) som sovit under sakframställningen men orkar vara vakna under pläderingarna.

Men en bra och övertygande framställan är nog inte ett minus heller...

Jag ser verkligen fram mot detta på måndag.
PIE har ju haft lugnet själv medans åklagarna fått huvudvärk.

"Vad var det jag sa" är ett uttryck jag kommer att använda mig av på måndag.

Det ursprungliga inlägget hade en hel rad iattagelser om skorna, och slutsatsen där är väl, som du uttrycker det, att det "pekar mot C som gm".

På detta svarar du: "Men var har du bevisen? (Jag pratar inte om indicier.)"
Det är bara det att du direkt reducerar allting till bevis att sko varit i hall:
" Kan du bevisa att just hennes sko varit i E´s hall?"
Därefter följer den form av resonemang vi sett så mycket av, av typen 'jag vet fler människor som har åkt tåg, är dom också mördare':
"Många har Vansskor och enligt tidigare i tråden har flera modeller av Vansskor lika/samma skosulemönster."
Det syns alltså att du här bortser från alla bevis, och all rimlighet, och gör en extremt reduktionistisk tolkning: om någon är skyldig, så kan man bevisa att skor varit en hall, och det finns många människor som har skor... Där finns inget utrymme för att rekonstruera ett större händelseförlopp eller att tala om något annat än skor i hall.

Det blir inte mycket bättre i ditt svar, där du skriver:
"Min syn på bevis, är att det ska binda gm till brottsplatsen."
Varifrån kommer denna syn? Den är på intet sätt korrekt vad gäller bevisning av ett brott har begåtts. Där kan man kalla det för att binda gm till brottet.

Därefter har du ytterligare reduktioner av bevis, än är de frågan om fingeravtryck, än är de mordvapen.

Notera att man om alla sådana bevis kan använda åka-tåg-invändningen: det finns många människor som har fingeravtryck o.s.v.

Jag förstår inte hur det kan komma sig att alla här, oavsett vad de anser om CS skuld, utgår som en självklarhet ifrån att tingsrätten kommer att göra en felaktig dom, och att hovrätten kommer att göra en korrekt sådan.

I motsats till dom i den andra tråden tycker att det är misstänkt att disken är odiskad i E's kök vid brottstillfället? Och som som anklagar E för att negligera sina barn för att hon sitter en stund vid datorn?

Där ser jag inte dig skriva nåt! Men det fyller väl inte dina syften att fria CS...

Och du vet mycket hur det är att leva som hon eller?
Ëller är det så att några tycker hon är omyndighets förklarad .
Finna massor av människor som har samma sätt men inte slutar dom som barnamördare.
Och skulle hon vara oskyldig så har hon väl ett ansvar mot andra att tala sanning iaf

Det verkar som om vissa anser att tingsrättsförhandlingarna i princip endast är en slags häktningsförhandling inför hovrättsförhandlingarna.

Jag anser kanske att det är tvärtom? TR - korrekt, HR - felaktig (i det fall hon fälls i TR och frias i HR).

Jag har påverkats av dom som anser att dom som dömer i HR är så mycket kunnigare och striktare än dom som fäller avgörandet i TR. Att HR kräver mer bevis än TR tycks vara en allmän uppfattning i tråden, och jag medger att jag har gått på detta.

Detta låter konstigt för mig. Rättegången har ju bestått av en mängd förhör och genomgångar av bevis. De har inte haft ett sammanhang och inte varit tolkade. I stället har betydelsen av många förhör varit kryptiskt. Alla de samband mellan spridda iakttagelser som existerar har i regel ännu inte tagits upp. Det har inte ens skett någon diskussion kring vilka delar i vittnesmål som tyder på lögner, motsägelser med mera. Kort sagt har vi bara en mängd material, och material säger ingenting alls av sig själv. Om inte sådana tolkningar är att vänta i resten av rättegången, så finns det inget händelseförlopp, inga bevis och inget fall att förklara.