Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

med dokument tänker jag mig att om man skulle styra ett land i demokratisk anda på 50-60 talet, då borde mkt ha vart i pappersform, det borde mao ha funnits ett stort behov att transportera sådana från stlm....

Min gissning går mot att allt kopierades och kördes ut till riksbunkrar, hemliga arkiv och liknande fortlöpande. Alltså behövde istortsätt bara "dagens arbete" tas med. Allt annat fanns på plats när man kom fram.

Vi har diskuterat detta tidigare i tråden. Frågan är hur man förberett en utlokalisering (det är ingen fråga, för det vet vi - man hade noggrant märkt ut vilka pärmar och arkivdelar som skulle åka med och i vilken omfattning man behövt ha kopior på "allt". Pågående ärenden tar man med sig (sannolikt till stor del föranledda av situationen) och eftersom de är "pågående" knappast möjliga att skapa "i förväg".

I princip kan man väl tänka sig att ungefär samma typ av informations- och datamängd som organisationerna får i uppdrag att bränna vid en evakuering bör finnas tillgänglig i kopia vid en krigsuppehållsplats. Man behöver förmodligen heller inte ha allt arkivmaterial om 1962 års utredning om standardiserad konvinkel på glasstrutar - en del "viktiga" saker blir kanske mindre viktiga i krigstid.

Om vi spelar med att jätte-zonen Allan, dvs hela civiladministrativa kriorg skulle samlas på ett ställe, så måste arkiven varit synnerligen omfattande och skyddet för dem mycket kompetent utformat.

Tänker vi oss (däremot) att de här funktionerna varit utlokaliserade till olika skyddade platser i Zonen så kan man ju tänka sig att dåtidens motsvarigheter till riksidrottsstyrelsen, Metallfacket, PRO, Arbetarskydsstyrelsen och andra mer eller mindre viktiga potentater som skulle ingå i "utlokaliserade AB Sverige" har haft sina egna arkiv och sina egna rutiner.

Arbetar man då med överinformation fördelat på många platser och flera näraliggande organisationer (tänk arbetsgivare vs facket, 90 % av informationsmängden bör ha varit helt lika), många informationsbärare (bokstavligen...) och spridd lagring av informationen bör man varit betydligt mer redundant och trygg än om man satsat allt på ett ""riksarkiv Light".

När det gäller järnvägstransporter fanns järnvägarna inte bara för gruvnäringen och industrins dagliga transporter (men det var där investeringen betalades). En mycket stor del av de inledande transportrörelserna i ett skymningsläge skulle göras med järnväg, och alla stora, krigsviktiga industrier och dito upplag av materiel hade järnväg vid denna tid. Vill man ha förklaringar till att järnvägslinjer hölls brukbara pga beredskapsskäl, så är det material- och råvarutransporter som är förklaringen. Buss och bil var flexiblare och mer mångsidigt, och att ha bergrummen inom kristida marschavstånd från en (improviserad) hållplats på t e x) den imaginära linjen Storforsebruk-Bergsgruvan låter något begränsande.

Det innebär givetvis inte att man inte utnyttjade möjligheter som fanns lätt gripbara, men något lokaliseringsvillkor för personanläggningar var det inte. För ammunition förpackad i femtons bördor kunde det däremot vara det.

Det inte bara låter, det ÄR det. Trots alla skriverier om järnvägsförbindelse till RB60 så finns/fanns det ingen sådan. Buss o bil var transportmedlen från närmsta järnvägsstation. Att "fotfolket" skulle använda apostlahästarna kan vi glömma då det i så fall inte skulle finnas några skosulor kvar att gå på.

Lite OT nu men vill bara flika in lite info , det finns säkert fler järnväg och gruvintresserade här än mig

Det har funnits planer på en järnvägslinje som borde passerat RB60 inom ett hyfsat nära avstånd. Detta var dock bara planer och naturligtvis långt innan RB60 existerade. Det finns dock vissa spår i terrängen som visar att man kom lite längre än bara planeringsstadiet innan projektet lades ner. Förlåt för OT

Det fanns ju en gång en järnväg ca. 7 kilometer från RB 60.

Det stämmer bra det. Det var meningen att en utbyggnad skulle göras av den Normalspåriga järnvägen. Meningen var att "knyta ihop" ett antal mindre hyttor och bruk som fanns i området.

För den som är intresserad kan jag rekomendera boken "Smalspår och Sjöfart i Bergslagen"

Tack vare RB-intresset har man väl blivit tvungen att lära sig en del om gamla järnvägar även om jag gillar Amerikanska diesellok bättre.
När jag skrev 7km avsåg jag natv. fågelvägen. Som jag förstår det ska det tydligen ha varit meningen att orten (RB60's lokalisation) skulle ha "fått" en station men du som verkar insatt i gamla järnvägsnät kanske kan reda ut detta. Det här handlar natv. om lång tid före RB60's tillkomst och är på intet sätt relevant i sammanhanget.

Ja med tanke på verksamheten som fanns på platsen då, är det troligt att en hållplats skulle placerats där.

Arkiv att leta i: http://www.nad.riksarkivet.se/
Prove lite sökord vetja, vem vet det kanske uppenbarar sig något nyttigt bland alla arkiv . En del FAR ger direkträff andra får sorteras lite... folkräkningen 1870 är inte intressant i detta ämne.

Apropå arkiv , så hittade MUST en del saker i sitt arkiv någon gång 1999-2002, arkivet befann sig på krigsuppehållsplatsen...det är väl inte så att det är arkivet i Grängesbergs som avses....
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-...7d1/?text=true

Om MUST arkiv befann sig på krigsuppehållsplatsen så är det inte arkivet i Grängesberg som avses.

Ok, vilka höll då till i Tulpanen? (Förutom MB B som hade stället som reservstab)