Socialtjänsten

Hej!

Jag och min fästmö har en bebis och när vi var på BB så sa barnmorskan att hon upplever det som om jag förväntar mig att min fästmö ska ta hand om barnet till större delen. Jag är inte svensk och har bott flera år i utlandet, så jag är inte helt anpassad till den svenska feministiska mentaliteten där pappor ska vara mammor och agera som en clown hela tiden. Hon tyckte inte om min attityd och sa att de har en plikt att kontakta socialtjänsten om de är oroliga. Det blev ett möte med socialtjänsten när vi kom hem och två sjuksköterskor vittnade till min fördel.

Jag tycker inte om myndigheter och allt vad polis och socialtjänst heter. Först försökte jag verka som en sån där riktigt trevlig kille, dock har jag tröttnat på det nu efter att det känns som om de vill lägga sig i varenda aspekt av mitt liv. Kvinnan som har hand om ärendet kan ringa helt oväntat, gör en enorm sak av det hela om jag inte svarar och förväntar sig att jag ska finnas tillgänglig hela tiden. Hon vill få insyn i mitt privatliv, ekonomi och bekantskapskrets. Detta är känsliga saker för mig och inget som jag vill att någon ska få insyn i. Hon informerar hela tiden om sin åsikt i hur allt från att handla mat, promenader och matlagning ska gå till! Det finns en akt om mig hos socialtjänsten sen när jag växte upp i Sverige och utifrån den så har hon fått någon sorts snevriden bild i sitt sinne att jag är någon sorts sociopat.

Andra frågor hon ställer kan ofta vara hur jag upplever kränkningar, smärta och agressivitet. När jag svarar så förvränger hon mina ord till något helt annat och antecknar i sitt anteckningsblock! Barnet har gått upp mycket bra i vikt, har inga blåmärken, verkar glad och fridfull. Sen har hon instruerat barnmorskan att ställa ledande frågor i hopp om att jag ska försäga mig på något vis om kvinnor, smärta, tålamod, papparoller och liknande. Mitt liv ser bra ut med god ekonomisk situation, bra boende, städad lägenhet och generellt ett vårdat intryck. Det kan inte vara tal om något omhändertagande eftersom allt är bra med barnet. Jag är orolig för att hon kan påstå lögner om jag inte skulle vilja träffa henne längre, dock borde det vara svårt för henne att bevisa eftersom allt är bra med barnet.

Jag vet inte heller vad hon skulle kunna säga om mig förutom gamla saker i någon dammig akt och hur hon upplever mig. Sen kan jag tillägga att allt är självklart bra med min fästmö och hon stödjer mig. Så hur blir jag av denna hysteriska, feministiska socialkärring? Jag undrar vad de egentligen kan göra om jag inte träffar dem längre? Värst är ändå hur hon vill kontrollera allt! Hur hon kan gå runt i lägenheten, informera om hur handlande, promenader och i princip allt annat ska gå till! Jag uppskattar er hjälp, mina vänner. Om det är några rasister som läser detta så kan jag även informera om att jag inte är arab, taliban, syrian och allt vad det kan vara ni kan få för er.

Gör en DO-anmälan. Tycks vara jävligt effektivt om du är invandrare i Sverige och vill få rätt i något ärende. Skriv att du upplever socialtjänstemannen som rasistisk och att du känner dig kränkt över hur du behandlas.

www.do.se

Nja, det här är knappast rasistiskt. Jag kommer från det stora landet i öst och skulle knappast kunna hävda rasism ens om det var det. Problemet är snarare att hon är en feministisk socialkärring med ett enormt kontrollbehov och har bestämt sig för att jag är ond. Frågan jag främst ville få svar på var vilken makt hon har under rådande omständigheter? Vad är det egentligen hon kan göra baserat på min situation? Barnet har ju inte farit illa, går upp i vikt, mår bra och jag har ett bra, städat boende och en bra ekonomi. Hon kanske aldrig kommer att försvinna och det känns som om hon bara blir värre hela tiden.

Tja, om du lyckades göra en barnmorska på BB misstänksam så måste du ha antingen betett dig otroligt skumt, eller sett väldigt suspekt ut.

I normalfallet ligger man på BB i 1-3 dagar. Under den tiden ägnar personalen huvudsakligen sin tid åt att lära mamman att amma och föräldrarna att sköta allt praktiskt med barnet. Föräldrarna brukar ha familjelycka på sitt rum, alla är glada osv. Om en barnmorska blivit orolig på grund av ditt beteende på BB så måste du ha betett dig riktigt skumt.

Så...vad gjorde du? Typ vägrade byta blöjor på ungen? Bossade runt med mamman?

OT raderat.

/Moderator

Får man fråga varför de hade kvar en akt om dig om du blivit avskriven, sådan information brukar gallras.

Om du har synpunkter på hur socaltjänsten agerar i ditt/ert ärende så ska du isf kontakta Länsstyrelsen. De sköter tillsyn av och hur socialtjänsten hanterar ärenden.
Ring dem och be att få bli kopplad till de som hanterar sociala-ärenden och hör vad de tycker om det hela. -DO och JÄMO och sånt kan du kanske vänta lite med tills dess LS gett sin syn på saken.
Inom kommunen kan det ibland finnas folk som på socialnämndens (socialförvaltningens politiker som styr cheferna) uppdrag sköter intern kontroll av hur ärenden sköts, dokumenteras och handläggs. Risken är bara att:
1. Det inte finns såna tjänstemän inom din kommun
2. Det kan kännas fel att låta socialnämnden granska sig och sina handläggare.

Min fästmö genomgick en svår operation efter förlossningen och därför var vi kvar i 2 veckor. Barnmorskan blev orolig eftersom jag var väldigt nervös när jag själv fick ta hand om barnet och min fästmö var samtidigt nedsövd. Sjuksköterskorna vittnade sedan till min fördel eftersom de upplevde det som en oerhört påfrestande situation för mig. Sedan sa de också att jag hade anpassat mig till papparollen under de två veckor jag var där. Jag bytte blöjor men uttryckte att jag tycker att kvinnor är mer lämpade till det.


Alltså, nu vet jag inte hur socialtjänsten arbetar men eftersom jag sedan tidigare fanns i en akt hos dem så sa hon att hon blir extra orolig med tanke på min tidigare bakgrund hos dem. Det gick en dokumentär på SVT för inte så länge sedan om Dano Acar och där gick de igenom händelser från hans akt hos socialtjänsten.


Jag vet inte vad det hjälper när hon säger att de har en skyldighet att utreda. Det jag undrar över är om jag kan neka att träffa henne med hänvisning till att allt är som det ska med barnet? Barnet går som sagt upp i vikt som det ska, mår bra och är glad. Om hon utreder vidare så är det ju bara för att hitta fel som hon kan sätta dit mig med. Alla har ju skelett i garderoben om man letar tillräckligt länge och det värsta med henne är att hon hela tiden inbillar sig saker och förvränger mina ord till något helt annat.

Vad är det egentligen som kan hända om jag t.ex inte skulle släppa in henne i lägenheten? Hon kan ju bara intyga att barnet mår bra, går upp i vikt som det ska och att jag INTE vill släppa in henne längre i lägenheten. Hon kan bara säga "Den här personen vill inte längre släppa in mig i sin lägenhet." Om polisen eller socialtjänsten sedan vill intyga sig om att allt är som det ska med barnet så kan jag ju då visa dem att barnet mår bra. Jag skapade denna tråd här eftersom jag hoppas att någon med juridisk kunskap i frågan kan ge mig ett svar utifrån ett juridiskt perspektiv.

Ah, jag missförstod lite.

Hur länge har utredningen hållit på?
Som riktinje finns att en utredning skall genomföras skyndsamt, runt 3 månader. Efter detta ska ett beslut fattas. Det är att;
1. Erbjuda insatser enl SoL (ni tar emot hjälp som erbjuds frivilligt)
2. Ansöka om LVU (tvångsomhändertagande av barnet)
3. Lägga ner utredningen utan insats.

Risken med att inte medverka i utredningen är att utredaren får vatten på sin kvarn och antingen gör felbedömningar eller får skäl som stärker hennes version att du är en dålig människa/förälder.

Så, mitt råd till dig är att medverka i utredningen under utredningstiden, bit ihop för nånstans så måste utredningen resultera i en åtgärd eller beslut.

Beslutet eller åtgärden kan ni sen som familj överklaga om det skulle vara något som går emot er.
Sen är det så som socialaren säger, de har en utredningsskyldighet när det gäller barn och ungdomars förhållande som de får kännedom (misstanke räcker) om. Detta tycker jag personligen är en bra sak. Enligt dig, så har ni inga problem i er familj och det gör ju givetvis det hela till en mkt obehaglig situation för er. Men alternativet för soc att "släppa" det för tidigt är att det kan finnas barn i familjer som utåt är precis som er men inåt är utsatta för rent överjävliga övergrepp.

Men som sagt, har full förståelse för att ni upplever situationen som mkt obehaglig och hotfull.
Hoppas det var lite mer svar på din fråga.

Kolla på nkmr.org. Där finns en hel del info om hur man bör agera om socialen begår övertramp av den typ du råkat ut för.

Kolla särskilt den här länken:http://nkmr.org/alvheims_tio_bud.htm

Där är några rekommendationer angående hur man ska förhålla sig mot socialtjänsten om man misstänker att de vill LVU:a ens barn.

Särskilt det där om att hålla käft är nog något du bör tänka på då du misstänker att man ställer ledande frågor till dig bara för att få något att sätta dit dig för. Börja redan nu leta efter en duktig advokat med erfarenhet av LVU-fall.

Angående din akt sen tidigare hos socaltjänsten så ska dessa enligt lag förstöras fem år efter att ett ärende avslutats, men så görs långt ifrån alltid.

Jag tycker att du ska försöka kontakta nkmr för att se om någon där kan hjälpa dig med val av advokat och rådgivning i största almänhet. Organisationen leds av en jurist med stor erfarenhet av LVU-mål.

Det kan väl knappast vara Socialens intresse hur ni fördelar arbetsbördorna i erat hem?