Citat:
Ursprungligen postat av
MILFMAN
Du har inte fattat. Läs sid 16 i domen. Hela upplägget var del av en brottsplan och då spelar ”arvodets” rimlighet ingen roll. OM de pengar som gick till Oak istället investerats för spararnas räkning hade de dels haft de pengarna plus möjlig avkastning.
Ska försöka förklara lite mer pedagogiskt för dig:
1. Allra investerar i en warrant och betalar för detta ett arvode till OAK. Vinsten på den affären tillförde så småningom 150 Mkr till fonden d v s det ni gråtmilt kallar småspararna.
2. OAK köper aktier i Allra av Ernstberger&Co för typ 75% av de pengar de fått i provision.
3. Tingsrätten ansåg att dessa två händelser inte kunde bevisas vara en del av en brottsplan.
4. Hovrätten ansåg tvärtom att det kunde (genom indicier) anses vara bevisat att det var en brottsplan. Vilket det är svårt att säga emot.
5. provisionens storlek är därmed mindre intressant. Ett grovt mutbrott kan uppstå med betydligt mindre summor än provisionen.
6. Man kan hypotetiskt påstå att en annan affär än köpet av Warranten skulle ha kunnat ge högre avkastning än de 150 Mkr som den affären gav. Men Allras övriga förmåga att avkasta har inte varit bra. Man kan lika gärna påstå att de kunde ha gjort en annan affär som hade gått back eller tjänat mindre än 150 Mkr. Inte ens Åklagaren har det som argument.
7. Argumentet från åklagaren är att affären skulle ha gjorts med någon slags rimlig provision (vad nu det skulle vara) och att skillnaden däremellan då hade tillförts fonden FÖRUTOM de 150 i vinst.
8. Fast just den affären hade ju då aldrig skett vilket gör att även det här ett hypotetiskt resonemang.
9. Ergo: Hade aldrig aktieköpet skett så hade aldrig mutbrottet uppstått och den brottsplan HR ser hade aldrig kunnat bevisats.