Tips på asiatisk film

Jag fick ut mer av att se dessa ovan nämnda filmer än du får ut av Kiyoshi Kurosawa. Varför? För jag vet att jag har bra smak och är konsekvent.

Sitter man och delar ut obegripliga ettor på löpande band och sen ger Only God Forgives en 4:a. Då kan du ge dig fan på att jag är där som en hyena. Rakii kom få leva med det skämsbetyget resten av detta år..

Jag tycker det syns i filmens form och struktur, och speciellt om man sätter den i samma sammanhang som några av Miikes tidigare våldsamma filmer som Ichi the Killer, Izo, Imprint och 13 Assassins. Han leker med tittaren genom att använda olika typer av våld för att framkalla olika reaktioner, ibland både avsky och mersmak för våld i en och samma film. I Lesson of the Evil använder han sig tillexempel av bristen på bakgrundsinformation om eleverna och musiken för att skapa en iskall massaker som uppfattas som underhållning av tittaren. Som till och med har jämförts med Battle Royale där studenterna till viss del har förmåga och resurser att försvara sig, och dessutom till en början bara slåss mot varandra.

Miike har i intervjuer pratat om Mack the Knife och alla olika versioner av den som spelats in. Hur musiken mindre och mindre speglar själva texten, precis som i filmen när han väljer den mest cirkusartade versionen som ackompanjemang till våldet. Precis som du säger så är den inte rolig, det känns mer som ett "Jaså, ni skrattar?" Att inte ryckas med och istället tycka att filmens andra halva är skräp är så klart det mest sunda. Ser man den som ren underhållning och njuter tror jag man till viss del är lurad.

Se där, ett riktigt svar! PieterBruegel får se och lära.

Kan tyvärr inte hålla med eller säga emot om jämförelsen med hans andra filmer, då jag inte sett dem. Bristen av bakgrundsinformation om eleverna får mig verkligen inte att sympatisera med mördaren i filmen, om det var hans mål så fungerade det inte på mig. Därför uppfattade jag det inte heller som underhållning. Jag har inget emot det grafiska våldet i sig, men när det är så pass, för mig åtminstone, hjärndött, blir det lätt långtråkigt och enformigt.

Jag tyckte integreringen av Mack the Knife var riktigt bra hela vägen igenom, så där håller jag med! Egentligen verkar vi inte så värst oeniga, utan bara uppskattar olika delar av filmen.

Absolut, men jag gillade verkligen början också och den sorts film det hade kunnat bli om man fortsatt på det spåret. Men jag är samtidigt otroligt fascinerad av Miikes sätt att förmedla våldsamma bilder på film.

Tvärtom tycker jag KaptenFantastisk borde se mer Miike, känns jävligt skönt med någon som faktiskt ser filmen utefter sina egna referenser och inte bara förutfattade meningar om vad som är en Miikefilm. En åsikt som dessutom så gott som uteslutande verkar vara baserad på hans mer extrema filmer. Har för mig att vissa omdömen här i tråden till exempel gick ut på att "Den var ju inte som en Miikefilm i början, sen blev den bra när det blev våld". I just det här fallet var det ju mer intressant med det KaptenFantastisk skrev.

Drug War (2013)

En underhållande crime/action film ifrån Hong Kong men inget utöver det ovanliga eller något märkvärdigt. Filmen håller sig till en basic handling med basic karaktärer och gör detta under filmens gång. Där är inget fel eller problem med detta men jag hade velat haft lite mer djup hos karaktärerna. Det kändes som om filmen ville hoppa in i handlingen för tidigt och hann inte riktigt utveckla eller fördjupa sig inom karaktärerna. Men skådespeleriet är det inget fel på så vitt jag såg det och det är en underhållande film rakt igenom.
Det andra problemet filmen har är att den är rätt så förutsägbar och jag var rätt så säker på vart filmen skulle hamna härnäst. Var det så svårt att lista ut vad som skulle hända i slutet? Sedan var där dem konstiga stunderna filmen hade.

Ett bra exempel på en sådan konstig stund är i början då huvudpersonen som har tagit droger flyr från sjukhuset han ligger inne i där polisen bevakar honom. Sedan ser han polischefen framför sig och springer från honom. Två huvudproblem här. Det första är att personen som tog droger var medvetslös när han kom till sjukhuset vilket innebär att han inte visste vem polischefen var eller hur han såg ut. Så varför stannade han när han såg polischefen framför sig och sprang från honom, inte en chans att han skulle veta att han var polischefen. Det andra är hur tusan du flyr från ett polisbevakat sjukhus i första taget? Det säger sig själv.
Men han blir tagen och detta sätter upp huvudhandlingen i filmen där drogpersonen måste sammarbeta med polischefen och sätta dit huvudansvarige för drogtransporterna för att undan fly dödstraff.

I sin helhet en bra film i det stora hela. Filmen är inte perfekt och har sina småproblem här och där. Men den var underhållande från start till slut och en riktigt underhållande crime/action film.
Sedan så bara älskade jag slutet där en skjutningsscen utanför en skola vid en parkering tog plats där det seriöst blir ett "krig" mellan poliserna och drogpersonerna. Detta var höjdpunkten av filmen och det bästa.
Inget utöver det ovanliga och en rätt så förutsägbar film. Men det är fortfarande en sevärd film och en underhållande film från start till slut som rekommenderas.

3 av 5!

http://www.imdb.com/title/tt2165735/?ref_=fn_al_tt_1

Trailer:
http://www.youtube.com/watch?v=yVRd40bOPpk

Det är det jag menar. Du är så stängd och enögd att du missar större delen av poängerna i filmerna du ser. Hade varit mer granskande och öppen så hade du förstått mer filmer av gubbar som Takashi och Kiyoshi Kurosawa..

Det är tragiskt att erkänna men dina betyg börjar mer och mer likna mina egna. Och ja Drug War är varken nån av
Tos bättre filmer eller en 4:aaaa

Kunde inte bärga mig efter allt snack om New World så blev tvungen att se den jag också.

Den gör en verkligen inte besviken, helt klart den bästa koreanska filmen sen My Way från 2011 (som iofs är en helt annan genre). Den är spännande från första sekund till sluttexterna börjar rulla. Fullt av trevliga twistar och bra skådespeleri.

En stabil 4/5


Ps. Bara jag som tänkt på att de jobbar mycket knivar, basebollträn och andra tillhyggen bland gangsters i Korea? . Inte ofta de kör med automatkarbiner som i andra länder.... Antar det är en kulturell grej.

Ja, grym film...

Haha, nej det är inte bara du som tänkt på det. Dom har en förkärlek till just basebollträn.

Hela filmen var bra rakt igenom! Så det så!

Haha, vad fan citerar jag dig för? det var ju KaptenFantastisk jag vände mig till...

Skyller på att jag inte vaknat till riktigt ännu...

Jag må vara ute och simmar här men jag undrar, någon som hört talas om denna filmen:
Mi-seu-teo Go även kallad Mr. Go på engelska.
En koreansk film som kom ut i juli månad och handlar om detta:
A 15-year-old circus ringmaster Wei-wei is left all alone with gorilla Ling-ling after grandfather passes away. Thanks to her grandfather's love for baseball, Ling-ling was trained to play baseball and has developed remarkable hitting skills. The materialistic sports agent Sung Chung-Su hears of this remarkable gorilla, and signs Ling-ling to play in the professional South Korean baseball league. Dreaming of success, World's first gorilla pinch hitter and his 15-year old trainer begin on their run in the Korean Baseball League.

Någon som vet var jag kan få tag på denna filmen för jag bara måste se den!

IMDb länk:
http://www.imdb.com/title/tt2969458/