Sett lite nya filmer nu. An Assassin, Tokyo Fist, och även halva Bullet Ballet som jag ska se klart idag.
An Assassin
Tyckte denna var sådär, det var väl lite fina actionscener och så, men inget jag känner att jag kan rekommendera direkt. Den gick att se, men det var inget speciellt. Finns massa bättre Yakuza/actionfilmer att se istället för den här. Gonin, Black Angel, gamla Kitanofilmer, osv osv. 2/5 ger jag den. Motiveringen är väl att den var måttligt underhållande och gick att döda lite tid med, men i det stora hela var den verkligen inte speciellt bra...
Tokyo Fist
Denna var däremot jäkligt vass! Tyckte den var mästerlig, iaf snudd på. Lite svårt att bestämma mig, men den var bara så jäkla underhållande, skön och cool! Den gick mycket i blått och var väldigt fint filmad och med en hel del överdrivet blod på flera ställen. Att den var knasig behöver jag väl inte ens nämna, och det känns som att Tsukamoto inte kan göra nåt dåligt imo. (Det skulle väl isf vara Gemeni av de filmer jag sett, men inte ens den var väl direkt dålig; även om det var det sämsta jag hittills sett av mannen i fråga...) Tsukamoto spelar själv huvudrollen och han gör det bra. Har för mig jag läste att han typ gjort det mesta själv, regisserat, skrivit, producerat, agerat, osv. Är ej helt säker på detta dock och pallar inte kolla upp det, så det får ni kika närmare på själva...Tycker väl ändå att detta var en 5/5. Helt underbar imo!
Handlingen: (la en spoiler här om det skulle vara någon som inte vill veta något alls om handlingen...)
Det är ett triangeldrama det handlar om. Tsukamotos karaktär spelar en tråkig kille som typ inte har något liv. En dag så är hans fru otrogen med en gammal bekant till Tsukomotos karaktär, denne man är en boxare och spöar skiten ur honom när han ska ge honom en omgång, och detta leder till att Tsukamoto själv börjar träna boxning...
Se den!
__________________
Senast redigerad av alprazolam_ 2012-07-22 kl. 12:20.
Kul för dig! Själv måste jag väl se om de två av Tsukamoto, för jag har blandat ihop dem. Han använder ju rätt lika ljusfilter i båda väl, lite samma stämning över dem... såg dem direkt efter varanra för 6månader sen eller något.
Inte fått för mig och kolla på Tetsuo än. Fast Nightmare Detective kändes rätt så kass, men beror ju på vad man jämför med (om jag vore japan kanske jag skulle gilla den bättre, av samma anledning jag ej fattade Noroi.....massa övernaturlig skrock typ...känns så löjligt).
Såg väl någon intervju med honom där han sa typ "tidigare [pre- någon av de senare tetsuo filmerna] gjorde jag och en assistent all redigering" eller något sådant...
Tyckte också det kändes som att man kunde räkna ut lite vad som skulle hända härnäst i den..........tills! och mer säger jag inte.
Jag har säkert tolkat in lite mycket i den (inte för jag någonsin lyckas skriva specifikt ) men.... https://www.flashback.org/sp38089046
Du får gärna säga om du också uppfattade den som så.
Tyckte också det kändes som att man kunde räkna ut lite vad som skulle hända härnäst i den..........tills! och mer säger jag inte.
Jag har säkert tolkat in lite mycket i den (inte för jag någonsin lyckas skriva specifikt ) men.... https://www.flashback.org/sp38089046
Du får gärna säga om du också uppfattade den som så.
Tetsuo måste du bara se! Också 5/5! Man bara satt med öppen mun och tänkte "wow..." när den var slut. Iaf jag...
Jodå, det jag inte fattade riktigt: (spoiler alert här... läs inte om ni inte sett filmen)
Sista scenen så sitter dom och ser fyrverkerier, och han pratar om att det sista han minns är fyrverkerier när dom är nere i tunneln. Så jag hajade inte riktigt om det var en tillbakablick eller om det var någon slags spiral där allt bara började om igen och igen. (kan vara Imovane som gör att jag inte riktigt förstod...)
__________________
Senast redigerad av alprazolam_ 2012-07-22 kl. 14:25.
Tetsuo måste du bara se! Också 5/5! Man bara satt med öppen mun och tänkte "wow..." när den var slut. Iaf jag...
Jodå, det jag inte fattade riktigt: (spoiler alert här... läs inte om ni inte sett filmen)
Sista scenen så sitter dom och ser fyrverkerier, och han pratar om att det sista han minns är fyrverkerier när dom är nere i tunneln. Så jag hajade inte riktigt om det var en tillbakablick eller om det var någon slags spiral där allt bara började om igen och igen. (kan vara Imovane som gör att jag inte riktigt förstod...)
Ja okej, nu kommer jag inte riktigt ihåg men....
Sista minuterna i filmen där tolkade jag inte som något extremt specifikt... Något slags kontrasterande mellan den gråa vardag/ångest illustrerad nere i tunneln versus något mer hoppfullt eller motiverande. Det hela taget till sin naturliga slutpunkt där sista minuterna. Alltså typ bara ett sammanknytande kanske med "tunneln" och verkligheten/vardagen (oavsett vad det exakt var/betydde för karaktärerna ifråga). Tycker hela filmen kan sammanfattas med ett citat ur den "If you don't move you will become one of them [liken i tunneln]"
__________________
Senast redigerad av Nume 2012-07-22 kl. 15:28.
Förutom Throne of Blood (som sagt är favoriten) och Dreams som jag nämnde har jag sett följande;
Yojimbo
Rashomon
The Seven Samurai
Tycker att nästan alla hans filmer är värda att se. För att vara lite mer specifik kanske du skulle ta och se Red Beard eller Ikiru härnäst. En annan film som inte så många verkar hålla lika högt, som jag verkligen gillade, är Madadayo.
Men som sagt, det är svårt att gå bet. The Most Beautiful och Sanshiro Sugata Part Two är två filmer som du borde undvika, åtminstone till en början. Det är propaganda-filmer som inte ger så mycket.
Tycker att nästan alla hans filmer är värda att se. För att vara lite mer specifik kanske du skulle ta och se Red Beard eller Ikiru härnäst. En annan film som inte så många verkar hålla lika högt, som jag verkligen gillade, är Madadayo.
Men som sagt, det är svårt att gå bet. The Most Beautiful och Sanshiro Sugata Part Two är två filmer som du borde undvika, åtminstone till en början. Det är propaganda-filmer som inte ger så mycket.
Håller helt med om Rödskägg och Ikiru, två humanistiska pärlor!
Av samuraj/jidageki-filmerna kan jag rekommendera Den vilda flykten (kanske hans mest underhållande film) och Sanjuro (samurajklassiker, uppföljaren till Yojimbo).
Några av hans mer underskattade filmer är den otroliga äventyrsfilmen Desu Uzala (Vägvisaren) som är den enda utländska filmen han regisserade samt Skandalen (börjar lättsamt men blir en humanistisk pärla) och One Wonderful Sunday som nästan är en neorealistisk film trots att vissa delar är inspelade i studio. Fin film om ett ungt, fattigt par som ska hitta på något att göra den enda lediga dagen i veckan.
Det är svårt att beskriva vad Barren Illussion egentligen handlar om. Vi får följa en kvinna som bor tillsammans med en man och det har någon slags relation. De lever sina liv som känns ganska meningslösa utåt. De jobbar, sover och är ute och rör sig i närmiljön. Kvinnan börjar reflektera över sin tillvaro och inser att det finns intressanta influenser utanför den tråkiga traditionella vardagen. De illustreras exempelvis av brasiliansk trumslagarmusik som spelas upp på tv och grannparet vars kvinna hela tiden flyr från sin man som hon konstigt nog gillar. Men det visar sig att kvinnan bor i en lägenhet full med packade lådor. Försöker hon bryta sig ur från skal och flytta ifrån Japan?
Barren Illussion är en lågmäld och subtil experimentfilm och jag tror att Kurosawa med denna film försöker visa den utpräglade brist på egen reflektion och avsaknad av civilkurage som finns. Japanen står där och tittar när någon blir nerslagen av det lokala gänget, Japanen jobbar, Japanen sover, Japanen sitter tyst på lokala krogen... I det uttryckslösa samhället i jakten på att finna lycka och mening med livet så finns det ändå ljusglimtar....Det finns något slags hopp.....någonting utifrån.......
Barren Illussion är en typisk Kurosawa i det att det handlar om det eviga sökandet efter individuell lycka och att hitta sig själv på köpet. Filmen börjar trevande och känns ganska meningslös den första delen men allt eftersom det hela utvecklas så börjar de egna funderingarna.
Det finns samtidigt typiska Kurosawascener som när killen i fråga tittar fundersamt på två dvärgpudlar som snurrar runt i en butik-Han frågar sen kvinnan om de ska skaffa hund eller kanske katt ( En av få dialoger mellan dom i hela filmen). Nästa scen så springer ett stort jävla monster till Berner Sennen omkring och skapar oreda i hemmet, samtidigt som de för en gångs skull kan bli lite underhålla. Nästa dag går mannen förbi djurbutiken och korgen där pudlarna var i är helt tom, vart tog pudlarna vägen? Nästa scen så hämtar hundfångarna den stora hunden som springer lös på gatan- I ögonvrån kollar mannen och ser sin hund försvinna....Kurosawa i sitt esse!
Den återkommande Brasilianska trummusiken förgyller filmen och får en att hamna i någon slags mental trans...
Är det så enkelt att Barren Illussion egentligen vill säga att många människor inte lever ut sina begär utan fastnar i någon slags illusion av det perfekta livet som egentligen är långt ifrån perfekt...?
Betyg: En mellanfilm av Kurosawa, ingen av hans bästa men samtidigt en unik film i sig.Svagheterna i filmen är att de saknas riktigt stora och kända skådespelare som ger tyngd och bristen på handling och dialog. En film som rekommenderas om du gillar Kurosawa och lågmälda existensfilmer som egentligen inte har en drivande handling, utan mer ett betraktande öga. Betyget blir en 3:a av 5. En film som absolut inte fungerar för alla men jag kommer ta med mig den i min själ, främst tack vare musiken som ger filmen en oförglömlig ton.... http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=lEHDeEXnFUE#t=43 6s
__________________
Senast redigerad av PieterBruegel 2012-07-23 kl. 00:58.